Inledning: Hörapparatsutprovning är en stor del av audiologisk rehabilitering. Flera Intresseorganisationer inom hörselområdet har dock påtalat att det förekommer skillnader rörande utbildningsnivån hos hörselvårdpersonal inom Europa samt att tillhandahållen hörselvård i vissa fall är bristande.Syfte: Att jämföra hörapparatsutprovningsprocessen i ett urval av Europeiska länder. Fokus ligger på att belysa vilka yrkesgrupper som är involverade i hörseldiagnostik och hörapparatsutprovning samt vilken utbildningsnivå dessa har. Utöver detta kommer ländernas finansiering av hörapparater undersökas. Eventuella likheter och skillnader mellan länderna kommer sedan diskuteras ur ett patient perspektiv.Metod: En integrativ litteraturstudie har genomförts.Resultat: En jämförande beskrivning av de yrkesgrupper som patienter träffar under hörapparatsutprovningsprocessen i de studerade länderna samt vad hörapparaterna där kostar patienterna.

Kemikaliehanteringen hänger samman med flera av vår tids största miljöhot. EU har i flera år arbetat för att få till stånd en sammanhållen och gemensam lagstiftning på kemikalieområdet och detta arbete är nu i slutfasen. En omröstning angående det nuvarande förslaget kommer att hållas i Europaparlamentet den 13 december. REACH, som står för Registration Evaluation and Authorization of Chemicals, kommer på många sätt att innebära en skärpning av kemikalieregleringen inom unionen. Det finns dock stridsfrågor, den kanske allra största gäller substitutionsregelns utformning i förslaget.

Syfte - Syftet med denna uppsats är att redogöra för förslaget om en skrotningspremie på lastbilar som lagts fram av Sveriges Åkeriföretag till regeringen samt redogöra för de påverkansmöjligheter olika aktörer har i denna beslutsprocess. Dessutom ämnar författaren spekulera i utsikterna för ett faktiskt genomförande av detta förslag.Metod - Denna undersökning bygger på intervjuer med representanter för fyra Intresseorganisationer, två politiker och två statstjänstemän.Teoretiskt perspektiv - De teorier som används i uppsatsen behandlar politiska beslut och påverkansmetoder genom pluralism (innebär att staten sätter inte upp några tillträdeshinder för intressegrupperna) och korporativism.Analys - Empirin finner gott stöd i teorin om den politiska och institutionella beslutsprocessen. Vidare får empirin störst stöd i teorin om pluralism. Dock är det inte enhälligt fastställt om en beslutsprocess är öppen för alla eller om det är resurserna som avgör tillträde. Den skandinaviska korporativismen och producentkorporativismen får ett relativt svagt stöd i denna uppsats.Slutsats - Pluralismens två sidor får störst stöd i uppsatsen.

Föreliggande uppsats behandlar utformningen av hyresgästmixen i ett externt köpcentrum. En lönsam hyresgästmix för investeraren genererar på kort sikt högsta möjliga totala hyresavkastning och ger på lång sikt största möjliga värdeökning på handelsfastigheten. Hyresgästmixen anses enligt många forskare vara den enskilt viktigaste påverkbara faktorn för ett köpcentrums framgång. Trots detta finns idag ingen övergripande teori om hur fastighetsägare skall gå tillväga för att utforma en lönsam hyresgästmix. Syftet med denna magisteruppsats är att ur ett investerarperspektiv undersöka hur en lönsam hyresgästmix kan skapas.

Företagens sociala ansvar eller Corporate Social Responsibility (CSR) används i denna uppsats för att studera de problem som förekommer inom bomullsodling och textildetaljhandeln. Vilka drivkrafter respektive påtryckningar har textilåterförsäljare att arbeta med CSR och vad tycker de om CSR?Den här uppsatsen ska identifiera drivkrafter och påtryckningar med CSR i textildetaljhandeln. Dessutom ska likheter och skillnader mellan litteratur och de studerade textilåterförsäljarna Hemtex och Polarn o. Pyret jämföras.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur HIV-positiva människor har organiserat sina vardagsliv före och efter att de fått kännedom om sin diagnos. För att kunna förstå och analysera deltagarnas vardagslivsuppfattningar har den realistiska livsformsanalysen tillämpats.För att kunna förstå och förklara förändringsprocessen som pågår inom en individ som har fått kännedom om att han är HIV-positiv så har vi tillämpat en teori om kris och utveckling. För att kunna besvara syftet med undersökningen så har vi intervjuat personer som vi fått kontakt med via Intresseorganisationer och olika nätforum.Vi har analyserat och bearbetat de historier som ligger till grund för denna uppsats, vilket har resulterat i tre huvudsakliga slutsatser. Den första slutsatsen handlar om att en individ som gått igenom krisbearbetning av HIV har förstärkt sina livsplaner och förtydligat de mål som han hade före kännedom. Vi kan alltså argumentera för att HIV har förstärkt deltagarnas livsformsideologier.Den realistiska livsformsanalysen har inte beprövats på samkönade par tidigare och det var inte det som var den centrala delen i undersökningen heller men här har ett oväntat resultat uppenbarats.

Samhället, kunder, Intresseorganisationer och andra intressenter efterfrågar i allt större utsträckning att företag tar ett absolut ansvar för samhället och dess funktioner. Det finns dock ekonomer som anser att företagen i praktiken bara har som ansvar att maximera vinst till sina ägare. Detta är något som kan motsäga tesen om ett övergripande samhälleligt företagsansvar, CSR. Vad som är och inte är ett ansvarstagande är något som ständigt förändras och utvecklas varför det nödvändigtvis inte behöver innebära att företaget avstår från vinst. Syftet med denna rapport är att analysera hur företag rationaliserar sitt CSR-arbete och om detta görs uti ekonomiska premisser.

Hur etik i marknadskommunikation ter sig och bör regleras är en ständigt aktuell debatt. Intresseorganisationer och allmänhet uttrycker ofta kritik och missnöje mot företag som kommunicerar pVi undersöker också hur representanternadisciplinerna reklam, PR och marknadsavdelning. som stötande, diskriminerande eller schaå sätt som upplevs oetiskt. Syftet med vår studie är att kartlägga synen på etik i yrkesrollen som marknadskommunikatör hos åtta utvalda branschrepresentanter från disciplinerna reklam och PR samt från uppdragsgivare. Vi undersöker hur representanterna ser på reglering av marknadskommunikation; vad de anser om hur den bedrivs och hur den bör bedrivas i fall av etisk karaktär så som könsdiskriminering, schablonisering och vederhäftighet.

I ett samhälle där upphovsrätten och immaterialrätten blir allt mer uppmärksammad är det viktigt för företag att vara medvetna om sitt innehav av licenser för mjukvaror. I detta arbete kommer företags medvetenhet om deras licenshanteringssituation att undersökas. I den här rapporten kommer problemställningen att undersökas med hjälp av intervjuer med företag. Dessa intervjuer kommer att ske via telefon och per e-post. Ett liknande arbete har tidigare inte gjorts och därför känns det relevant samt intressant att göra denna undersökning.Arbetet resulterade i intervjusvar från 11 företag.

Bakgrund: I Sverige finns en allmän målbild om en långsiktigt hållbar utveckling och för att uppnå denna målbild har lagen om producentansvar instiftats. Som svar på lagstiftningen och för att operationalisera målet om en långsiktigt hållbar utveckling har materialbolag bildats. Verksamheten syftar till att uppnå uppsatta mål om återvinningsgrader. Det senaste inom återvinningsverksamheten är utvecklingen av fastighetsnära insamling. I utbyggnadsprocessen finns ett incitamentsproblem där fastighetsägare har svårt att se ekonomiska incitament till att införa fastighetsnära insamling.

Debatten om hur oljan skall ersättas i Sverige till år 2020 pågår. Ett diskuterat alternativ är etanol, vars förbrukning förväntas öka. Sveriges etanolproduktion är beroende av EU:s tullstruktur, utan den blir fabrikerna i Sverige utkonkurrerade. Samtidigt är Sveriges handelspolitiska utgångspunkt att alla former av handelshinder skall motverkas. Om man skall satsa på en inhemsk produktion av etanol måste man gå emot handelspolitiken och inte propagera för en frihandel.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur deltagare i självhjälpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus låg på att undersöka huruvida det inom självhjälpsgruppen fanns några verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. Utifrån mitt syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Vilka förväntningar har deltagarna på självhjälpsgruppen? Vad får deltagarna ut av att gå i en självhjälpsgrupp? Hur har upplevelserna påverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgått från en kvalitativ metod där jag intervjuade sex deltagare från fyra olika självhjälpsgrupper inom en ideell verksamhet i Västra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrån systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk återhämtning.

Syftet med vår studie är att skapa en förståelse för begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) och hur det kan implementeras, på strategisk och operationell nivå, för att genomsyra en hel verksamhet. Vårt ämnesval grundar sig på att vi anser att företag inom tjänstesektorn saknar kunskap och tillvägagångssätt för hur CSR kan realiseras och gå från planering till handling.Vi har använt en kvalitativ metod i vår studie, den är djupgående och söker det unika hos varje uppgiftslämnare. Under studiens gång har vi växlat mellan empiri och teori för att kunna argumentera och analysera insamlat material med visionen om att nå ett lönande resultat. Den abduktiva ansatsen beskriver därför bäst vårt tillvägagångssätt. Researrangörer och utvalda intressentrepresentanter är vårt empiriska undersökningsområde, vi har genomfört åtta intervjuer för att granska hur de anser att arbetet med CSR kan definieras och praktiseras.Vår studie har visat att den mest rättvisande beskrivningen av CSR handlar om att företag ska bidra till en hållbar samhällsutveckling genom att på frivillig basis ta hänsyn till miljömässiga och sociala aspekter i sin affärsverksamhet.  Det är en långsiktig process som måste implementeras i företags kärnverksamhet och vara en naturlig del av den dagliga driften.

Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva hur fyllnadsgrad som nyckeltal ska användas för att redogöra för Sanfridssons Åkeris miljöarbete avseende utnyttjande av lastkapaciteten. Hur fyllnadsgraden begränsas samt vilka förutsättningar nyckeltalet har ska därmed förklaras. Vidare syftar arbetet till att ge Sanfridsson Åkeri AB ett motiverat förslag på vad som bör dokumenteras och hur informationen ska samlas in.Metod: Studien har genomförts som en fallstudie av företaget Sanfridssons Åkeri AB. Insamling av data har gjorts genom en kvalitativ undersökning i form av öppna intervjuer. Respondenterna representeras dels av VD och medarbetare på fallföretaget men även ämneskunniga personer från myndigheter, Intresseorganisationer, akademin samt transportköpare.Teori: Teorin behandlar fyllnadsgraden som nyckeltal för resursutnyttjande, samt dess begränsningar.

Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad är allt annat än enkel. Det är delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rättfärdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lägga ner konstinstitutionen Rooseum. Där föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen säger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik. Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera styrningsfrågor gällande kultur som politikområde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mål och bestämmelser och att föra fram problematiken som finns i förhållandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det här är en uppsats om politisk styrning som tittar på hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om ämnet.