This graduate essay treats how the cultural heritage of Gothenburg is mediated in different respect.The various sources that have been studied are literary such as guidebooks and books that tell thehistory of Gothenburg. Internet pages and citywalks have also been studied, as well as theinformation the visitor can extract in the area.The introduction presents the subject of the essay, as well as its significance. In the second chapter isthe mediation of the history behind cultural heritage as well as its present interpretation described.Therefore, in chapter three, is a short version of the history of Gothenburg described. The main partof the essay, the main examination, is treated in chapter four where literary sources, citywalks andsigns in the area are examined. Chapter four ends with a suggestion of how the cultural heritage inVästra Nordstaden could in a better way be mediated to residents and visitors in Gothenburg.The results and concluding discussion in chapter five reflects on what was represented in chapterfour.

Uppsatsens syfte är att studera huruvida revisorer i de fyra länderna Sverige, Norge, Danmark och Island samt revisorer anställda inom BIG 4 ärrörliga. Vi har använt oss av kvalitativ metod, vilken har en analytisk utgångspunkt. En dokumentstudie samt semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av institutionell teori tillsammans med Intressentteori. Uppsatsens respondenter är åtta till antalet.

Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera kommuners kostnadskalkyler och taxekonstruktioner. Undersökningen är genomförd i form av en multipel fallstudie. Inledningsvis genomförde vi en förstudie som syftade till att kategorisera Skåne kommuners avfallshantering. Vi har också skapat en modell som vi använt både för att skapa en referensram och vid analys. För vår analys har vi utgått från de rättsprinciper som finns på området samt de riktlinjer som Renhållningsverksföreningen ger ut angående taxekonstruktion.

Denna studie är en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersättningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgått från följande syfte:Vårt syfte med studien är att undersöka om det finns något samband mellan ledningens ersättning och finansiella prestationer.För att kunna besvara vår problemställning och vårt syfte har vi använt oss av ersättningssystem, agentteorin, Intressentteorin och finansiella prestationsmått. Vi har valt prestationsmått vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgångar) och multipelvärdering (P/E-tal och P/S-tal).I vårt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns något samband på den beroende variabeln ur resultaten från enkel regressionsanalys. Vi har använt Durbin-Watson:s värdet i samtliga fall för att undersöka om det finns någon eventuell autokorrelation. Vi har även använt konfidensintervallberäkningar för att se om bankernas utbetalda ersättningar ligger inom konfidensintervallgränserna.Vi har inte kunnat visa på något samband i vår undersökning mellan ersättning och finansiella prestationsmått.

Under senare tid har det i samhället varit ett enormt fokus på jordens miljöhot och det har förts en het debatt kring exempelvis klimatförändringarna. Dessa frågor har idag kommit att bli mer oroande än någonsin förr. Denna uppmärksamhet har bidragit till att det uppstått ökade krav på företagen och deras miljö- och sociala ansvar gentemot omvärlden, vilket tvingat dem att se över vad verksamheten har för effekter på omgivningen. Som svar på samhällets ökade krav på transparens har det blivit alltmera vanligt att företagen upprättar en hållbarhetsredovisning där de redogör för deras miljömässiga och sociala påverkan. I Sverige är upprättandet av en hållbarhetsredovisning ett frivilligt åtagande från företagens sida.

Syfte:Vårt syfte är att utreda om svenska förvaltare av etiska fonder påverkar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen hos svenska börsföretag. I den mån de påverkar ska vi dessutom utreda vad de påverkar och hur. Metod:Uppsatsen är kvalitativ, deskriptiv och genomförs med användande av grundad teori (Glaser & Strauss). Empiriinsamlingen har huvudsakligen skett genom intervjuer. Teoretiska perspektiv:Det teoretiska ramverket består av de vidareutvecklingar av Intressentteorin som utvecklats inom forskningsområden som angränsar vårt, institutionell teori efter bland andra Jönsson samt Porters och Chuas teorier om kvalitativ och kvantitativ information.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska börsnoterade företag redogör för sitt sociala ansvar i årsredovisningar.Metod: Denna uppsats utgår från en kvalitativ metod. Vi har valt att göra en innehållsanalys för att strukturera det material som företag ger oss angående deras sociala ansvar. Teori: Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i legitimitetsteorin. Därefter använder vi oss av Intressentteorin för att kunna förklara vem företaget ska vara socialt ansvarsfulla emot. Teorier kring corporate social responsibility används för att förklara hur företag kan vara socialt ansvarsfulla.

Syfte:Att sammanställa och använda en teoretisk referensram för att beskriva och analysera ägarstyrningen av statliga bolag med särskilda samhällsintressen Metod:Teorianvändande kvalitativ fallstudie Teoretiska perspektiv:Grundläggande ägarstyrningsteori med särskilt foku's på agent- och Intressentteori samt teorier som behandlar socialt ansvarstagande Empiri:Forskning's- och myndighetsrapporter, tidningsartiklar samt intervjuer med bolagsinterna och bolagsexterna källor i ledande positioner Slutsatser:Det är komplicerat att enkelt beskriva och förklara hur ledningarna för de statliga bolagen ägarstyr's. Orsakerna till detta är bland annat begränsade insynsmöjligheter, närvaron av formlö's styrning och ägarförvaltningen's inkonsekventa hantering av de statliga bolagen. Ägarstyrningen verkställ's genom flera parallella mekanismer. Flera aspekter kan förbättra's gällande ägarstyrningen's transparen's, speciellt gäller detta beskrivningar och dokumentation kring ägarförvaltningen's beslutsgång samt informationen som ge's från bolagen. Det sakna's formella riktlinjer för hur de statliga bolagen's styrelser skall sammansätta's.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för apoteksmarknadens utveckling, med fokus på positionerings-, kommunikations-, relations och varumärkesstrategier, efter omregleringen av det statliga apoteksmonopolet. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med induktiv ansats och deduktiva drag. Vi har valt att genomföra fem intervjuer med olika aktörer på apoteksmarknaden samt en kommunikationsbyrå med inriktning på läkemedelsbranschen. Våra huvudsakliga teoretiska områden är varumärke, segmentering, positionering, relationer samt kommunikation som vi ämnar belysa. Vår insamlade empiri bygger på apoteksaktörernas syn på hur deras organisation förhåller sig till våra huvudsakliga teoretiska områden. Detta kompletteras med deras framtida syn på apoteksmarknaden. För att få en oberoende bild av marknaden så har vi avslutningsvis tagit del av en kommunikationsbyrå syn på hur marknaden förhåller sig.Våra slutsatser baseras på tendenser vi har uppfattat under intervjuerna samt den teoretiska referensram vi har använt oss av. Vi har lagt märke till att positioneringen inte skiljer sig så mycket som man kan tro, då vi intervjuade aktörerna så pass tidigt efter omregleringen.

Hållbarhetsredovisning är ett frivilligt åtagande för företag och är en vidareutveckling av miljöredovisningen. Redovisningen ges i flera dimensioner för att skapa en starkare grund och trovärdighet samt för att ge en helhetsbild. Denna redovisning utgör miljörelaterade, etiska och sociala förhållanden samt den ekonomiska utveckling som är knuten till dessa. Parallellt med att miljö- och hållbarhetsredovisningspraxis utvecklades under 1990-talet och början av 2000-talet har allt fler modeller, rekommendationer och riktlinjer lanserats av olika organisationer och individer. Till skillnad från den finansiella redovisningen finns det ingen uttömmande lagstiftning för hur ekonomiska, miljömässiga samt sociala och etiska aspekter ska redovisas.

Idag är det mycket uppmärksammat av både akademiker och användare att information från traditionella finansiella redovisningar inte är tillräckliga för att motsvara de krav som både externa och interna intressenter ställer på mer innehållsrika rapporter. Marknad och intressenter efterfrågar information om ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, vilket har lett till att allt fler företag upprättar en hållbarhetsredovisning. Hållbarhetsredovisning syftar till att skapa en hållbar utveckling och ses som ett verktyg eller en möjlighet för företag att lämna information om dessa tre aspekter och det leder till ett ökat förtroende för företaget och dess verksamhet. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur företag inom basindustrin i Norrbotten tillämpar hållbarhetsredovisning. Studien genomfördes genom en fallstudie av fyra företag för att beskriva hur de tillämpar sin hållbarhetsredovisning.

I denna uppsats har vi studerat hur Uppsala Konsert och Kongress nyckelintressenter avspeglas i deras styrsystem och vad detta får för konsekvenser på företagets prestation.  Bakgrunden till denna studie ligger i de två dominerande synsätten på hur företag ska förhålla sig till sin omvärld gällande den strategiska styrningen, där frågan om intressenter står i centrum. Det handlar om den traditionella, ägarorienterade eller den relativt nya, intressentorienterade styrningen. Till skillnad från företag som anammar en ägarorienterad styrning står de intressentorienterade företagen inför en speciell utmaning, nämligen att balansera styrsystemen så att nyckelintressenternas intressen tillgodoses jämbördigt. Uppsala Konsert och Kongress strategiska styrning karaktäriseras som intressentorienterad och för att undersöka hur nyckelintressenterna och deras intressen avspeglas inom företagets styrning har vi utgått från R. Edwards Intressentteori kopplat till begreppen styrsystem och organisationsmål.

Debatten och intresset för bolagsstyrning har aldrig varit större än nu både i Sverige och internationellt och diskussionen om en sund bolagsstyrning har lett till ett ökat intresse kring internrevision. Banksektorn är i dag en av de branscher i Sverige som ligger längst fram i utvecklingen av internrevision eftersom det är en sektor som alltid har haft stora internrevisionsavdelningar, särskilda förväntningar finns därför på dessa företag. Revisionsutskottet framhålls som ett en viktig del i bolagsstyrningen med dess granskningsfunktion och insyn i bolagen. För att bolagsstyrningen ska fungera på ett bra sätt är det viktigt med ett väl fungerade samspel mellan internrevisionen och revisionsutskottet, men även mellan övriga bolagsorgan. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för bolagsstyrning genom att se på hur samspelet mellan internrevisionen och revisionsutskottet fungerar inom bankverksamheten.

Det föreligger en problematik i strävan att etablera och upprätthålla en effektiv miljökommunikation Denna problematik grundar sig i trovärdighetsbrister i kommunikationen. Dawkins (2004) menar att för att tackla detta problem krävs att uppmärksamhet riktas till företagets olika intressenter och att dessas varierande informationsbehov beaktas. Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie, baserad på intervjuer, om flygbolaget SAS kommunikation om deras hållbarhetsarbete. Studien syftar till att undersöka och analysera flygbolaget SAS ansvarsprofilering och redogöra för på vilket sätt den påverkas av olika intressenter. För att besvara syftet har vi utgått från Dawkins (2004) Intressentteori i anknytning till Fredrikssons (2008) modell vilken behandlar ett företags hållbarhets-kommunikation utifrån fyra olika ansvarsområden.

Det föreligger en problematik i strävan att etablera och upprätthålla en effektiv miljökommunikation Denna problematik grundar sig i trovärdighetsbrister i kommunikationen. Dawkins (2004) menar att för att tackla detta problem krävs att uppmärksamhet riktas till företagets olika intressenter och att dessas varierande informationsbehov beaktas. Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie, baserad på intervjuer, om flygbolaget SAS kommunikation om deras hållbarhetsarbete. Studien syftar till att undersöka och analysera flygbolaget SAS ansvarsprofilering och redogöra för på vilket sätt den påverkas av olika intressenter. För att besvara syftet har vi utgått från Dawkins (2004) Intressentteori i anknytning till Fredrikssons (2008) modell vilken behandlar ett företags hållbarhets-kommunikation utifrån fyra olika ansvarsområden.