Revisorn anlitas för att ge ett oberoende yttrande som ska säkerställa pålitligheten i företagensfinansiella rapporter. Denna tilltrosskapandande effekt kan endast uppnås om revisorn görsina bedömningar och fattar beslut utan att låta sig påverkas av andra personers viljor ellerönskningar. Att revisorn är oberoende är särskilt viktigt i de fall revisorernas arbete påverkarintressenters beslutsfattande. Diskussionen kring revisorns oberoende i samband medtillhandahållandet av fristående rådgivning har debatterats flitigt. Vissa menar att denfristående rådgivningen medför positiva effekter på revisionen, medan andra anser att denborde förbjudas då den utgör ett hot mot revisorns oberoende och påverkar förtroendet förbranschen.

Bakgrund: Ökad konkurrens och hårdare krav från omvärlden medför att företag måste hitta nya vägar för att överleva på marknaden. Goda leverantörsrelationer är en möjlighet för företag att stärka sin position gentemot konkurrenter. Belöningar inom företag är vanligt förekommande för att motivera anställda och i och med att vikten av goda leverantörsrelationer har ökat har belöningar även blivit en möjlighet för företag uppmärksamma sina leverantörers prestationer. Syfte: Vi avser med denna uppsats att undersöka givarens avsikter med utmärkelsen ?Årets leverantör? och vilka konsekvenser utmärkelsen får för mottagaren.

Under de senaste decennierna har den ekonomiska brottsligheten ökat allt mer, vilket har resulterat i omfattande diskussioner angående hur denna ska kunna bekämpas. Staten tvingades att agera för att öka effektiviteten att komma till rätta med lagöverträdarna. Genom en lagändring i aktiebolagslagen infördes en anmälningsplikt för revisorer vid misstanke om ekonomisk brottslighet, vilken trädde i kraft den 1 januari 1999. Kritikerna fruktade att revisorn genom anmälningspliktens införande, i företagsledningen ögon, skulle komma att uppfattas som statens förlängda arm, en form av ekopolis på uppdrag av myndigheterna, med en försämrad förtroenderelation som en naturlig följd. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur revisorn ser på sin roll idag, efter anmälningspliktens införande, och ställa detta mot vad lagstiftaren åsyftar med lagändringen.

Sveriges lantbrukare blir äldre och äldre. År 2010 är var fjärde lantbrukare 65 år eller äldre vilket innebär att många gårdar står inför ett stundande generationsskifte. Ett lantbruksföretag omfattar ofta mycket kapital och företaget påverkar bland annat familjen, grannar och finansiärer. Därför innebär ofta ett generationsskifte många viljor och önskemål från intressenterna i och runt företaget. Eftersom ägaren tar det slutgiltiga beslutet angående hur generationsskiftet ska genomföras fokuseras denna studie på den äldre generationens tankar och beslut kring ett generationsskifte.

Efter de senaste årens redovisningsskandaler som uppmärksammats i media har förtroendet minskat för de stora bolagens redovisningar och för den finansiella marknaden i stort. Företaget kan inte längre bara fokusera på vinstmaximering, utan att också ta hänsyn till de olika intressenternas behov som kan påverka företagets verksamhet och framgång. För att öka förtroendet hos företagets intressenter har en del företag börjat öppet och frivilligt redovisa att företaget har integrerat en miljö, social och ekonomisk hänsyn i sin verksamhet och publicerar resultatet av detta arbete i en hållbarhetsredovisning.Bristen på standarder för hållbarhetsredovisning skulle kunna sägas bidra till ett ökat behov av granskning för att kvalitetssäkra innehållet och skapa förtroende och legitimitet för rapporten. En central frågeställning blir därmed vilken betydelse den oberoende granskningen av hållbarhetsredovisningen har för företagets intressenter. Uppfattar intressenterna att den oberoende granskningen skapar ett ökat förtroende och legitimitet åt företagets hållbarhetsredovisningar?Syfte med arbetet är att undersöka varför företag frivilligt publicerar en hållbarhets-redovisning, samt hur företagen skapar trovärdighet för denna.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade då alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansågs revisionen ha en preventiv effekt på ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gått har revisionsplikten gjort attmånga andra intressenter i samhället börjat använda reviderade räkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev således etablerad i samhället. På senare år harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvång ifrågasatts.

Bakgrund och problem: Flera bolag i USA och Europa har gått i konkurs efter att ha fuskat med sin redovisning och lämnat osanna siffror i sina årsrapporter. Inte minst var så fallet med energijätten Enron. Den falska informationen ledde till missvisande information på aktiemarknaden som skakade om näringslivet. Skandalerna har påverkat förtroendet för den finansiella årsrapporteringen och skadat näringslivet. På grund av detta har svensk kod för bolagsstyrning introducerats i Sverige och i andra europeiska länder för att stärka bolagens interna rapportering som ska bidra till ökad förtroende för näringslivet.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur revisorns arbete och roll har påverkats efter Enron skandalen och till följd av implementeringen av den Svenska koden för bolagsstyrning.Metod och analys: För att besvara uppsatsens syfte, gjordes åtta intervjuer hos fyra olika revisionsbyråer i Norrköping och Stockholm.

Under en längre tid har en allmän debatt förts om hur den svenska sjukvården ska vara utformad för att kunna bibehålla en hög kvalitet samtidigt som det råder brist på resurser. Utveckling har i Sverige gått mot en ökad konkurrensutsättning av sjukvården. Men i och med de privata vårdgivarnas entré har även ett vinstintresse förts in i den offentligt finansierade sjukvården. Vad denna uppsats avsett att utreda är huruvida det finns en motsättning mellan det privata vårdföretagets vinstintresse och en fortsatt prioritering av patientnyttan inom sjukvården. Undersökningen är uppbyggd som en kvalitativ av Capio S:t Görans sjukhus AB.

Bakgrund: De båda yrkesrollerna revisor och redovisningskonsult har utvecklats olika i Sverige under 1900-talet och idag arbetar branschorganisationerna för att skapa en medvetenhet om de två yrkesrollerna. Det verkar inte vara helt klart för alla vad som skiljer en revisor och en redovisningskonsult åt. Detta blir uppenbart då ekonomijournalister blandar ihop begrepp som ?revision? och ?redovisning? och att de yrkesaktiva inom redovisningsprofessionen kallas ?revisorn?. Det diskuteras i debatten om yrkesrollerna huruvida om redovisningskonsultens yrkesroll kommer att närma sig revisornsSyfte: Huvudsyftet med studien är att tydliggöra yrkesrollerna redovisningskonsult och revisor med avsikt att bidra till ökad förståelse för distinktionen mellan dem.

Syfte: Min tanke med uppsatsen var att undersöka en komplex förändringsprocess inom fastighetsförvaltning, där många inblandade intressenter deltagit. En stor fråga var hur intressenterna genom samsyn eller konflikt lyckats anpassa och bevara ett objekt med stort kulturarv, som både skall ge avkastning och finnas till för allmänheten. Jag ville se om fallet kunde fungera som en mall/verktyg för andra företag som är inne i liknande komplexa processer och studera intressenternas syn på utvecklingsarbetet och hur samordningen skett. Metod: Genom ett hermeneutiskt synsätt har jag samlat in primärdata från kvalitativa intervjuer med inblandade intressenter. Sekundärdata har inhämtats från intressenternas hemsidor på internet samt tidningsartiklar. Efter teoristudier och sammanställda intervjuer har resultaten jämförts mellan teori och empiri med hjälp av en teoretisk modell (Intressentmodellen) för att komma fram till en slutsats. Resultat och slutsats: Mina intervjuer visade att de inblandade intressenterna hade gemensamt mål, få konflikter och god kommunikation.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade då alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansågs revisionen ha en preventiv effekt på ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gått har revisionsplikten gjort attmånga andra intressenter i samhället börjat använda reviderade räkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev således etablerad i samhället. På senare år harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvång ifrågasatts.

Vilka blir konsekvenserna av att kombiuppdrag förbjuds? Justitiedepartementetspromemoria ?Några frågor om revision? utgör ett lagförslag om att kombiuppdragska förbjudas. Med kombiuppdrag avses uppdrag där någon, som är verksam påsamma revisionsbyrå som företagets valda revisor, deltar i upprättandet avbokföringen. Enligt nuvarande bestämmelser uppkommer en jävssituation om valdrevisor eller om någon som är verksam på samma revisionsbyrå som den valdarevisorn deltar i företagets grundbokföring.Syftet med vår studie är att utreda vilka konsekvenser som uppkommer omkombiuppdrag förbjuds samt se om det finns någon skillnad i uppfattning mellanrevisorer och redovisningskonsulter. För att finna de konsekvenser som kan uppståom kombiuppdrag förbjuds har vi använt oss av en egen utvecklad modell samtIntressentmodellen och analysmodellen.

Ett förväntningsgap uppstår då revisorn och revisionens användare har olika uppfattningar om vad som kan förväntas av en revisors arbete. Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur debatten kring förväntningsgap har förts inom revisorsprofessionen i Sverige. Denna uppsats baseras på artiklar och debattinlägg som publicerats i den svenska tidsskriften Balans som är revisorernas egen facktidning. Valet av just denna tidskrift motiveras med att det är i denna tidsskrift som professionen själv kommer till tals. Det tidigaste materialet vi funnit på området i just Balans är skrivet på 1970-talet och sträcker sig fram till den period då denna uppsats skrevs.

OECD uppger att handeln med piratkopierade varor uppgick till 200 miljarder USD under bara år 2005, samtidigt menar de att den verkliga siffran troligtvis är betydligt högre. Asien bedöms av OECD vara den största källan till piratkopierade varor, och Kina är världsetta. Samtidigt ökar antalet svenska företag i Kina explosionsartat. Under 2007 etablerades ett svenskt företag var fjärde dag i Kina.Syftet med uppsatsen är att analysera hur svenska företag i Kina kan skydda sig mot piratkopiering. Syftet är således även att diskutera de olika möjligheter och hinder företagen står inför.Uppsatsen är hermeneutiskt skriven med ett kvalitativt angreppssätt.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.