Syftet med det här examensarbetet har varit att se hur campingsituationen ser ut i Tanums kommun idag och analysera denna för att ge exempel på hur campingverksamheten kan utvecklas åt ett håll som ger en långsiktigt hållbar verksamhet, och som om det är möjligt tillgodoser de behov som olika Intressenter har..

En affärsplan är ett dokument som på ett kortfattat men heltäckande sätt beskriver ett företag och dess verksamhets samtliga delar. En affärsplan är något som alla företag bör ha och som används vid kontakten med interna och externa Intressenter.Tjust Rehab AB är ett friskvårdsföretag i Västervik som har funnits i 20 år, men som aldrig har upprättat en affärsplan för sin verksamhet. Genom ett samarbete med företaget har vi upprättat en affärsplan och det är grunden till vår uppsats. Affärsplanen ska vara ett verktyg för företaget att förmedla sin affärsidé och sina visioner och mål för verksamheten till de anställda, samt utgöra ett underlag vid en eventuell framtida försäljning av företaget.Litteratur om affärsplaner har studerats för att få kunskap om hur den ska upprättas och vilka delar som bör finnas med. Vi har observerat verksamheten och intervjuat personalen för att fåbinformation om företaget och dess kultur.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och h?llbar utveckling ?r idag ett aktuellt ?mne i samh?llet och d?rmed aktuellt f?r f?retag i deras redovisning. Transportbranschen har en stor negativ p?verkan och av denna anledning ?r det intressant att studera hur f?retag inom branschen redovisar. Vidare visar tidigare forskning p? att f?retag anv?nder Impression management strategier i sin redovisning f?r att gynna sina prestationer vilket minskar transparensen mot Intressenter.

Under de senaste decennierna har det visat sig vara en utmaning för offentliga organisationer att anpassa sig till föränderliga marknader. Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig organisation uppfattar olika Intressenters påverkan på organisationens arbete med att anpassa sig till förändringar på marknaden. Studien realiseras genom en fallstudie på Systembolaget och deras anpassningsarbete gällande en ny sortimentsmodell. Uppsatsen fokuserar på organisationens uppfattning om Intressenternas påverkan och datainsamlingen utgjordes primärt av intervjuer med fem experter inom organisationen. Resultatet av studien ger stöd för att offentliga organisationer har ett stort fokus på att vinna legitimitet i sitt anpassningsarbete.

På senare tid har Facebook förändrat förutsättningarna för bland annat hur dagens offentliga sjukhus kommunicerar med sina Intressenter. Vissa sjukhus har känt ett behov av att förändra sin kommunikation till att bli mer strategisk och anpassa sig till stigande krav på ökad transparens som kommit från såväl allmänhet som medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra varför tre av Sveriges största offentliga sjukhus använder det sociala nätverket Facebook. Dessutom kommer det studeras hur kommunikationen via Facebook tar sig uttryck hos dessa sjukhus. Undersökningen har bedrivits genom kvalitativa intervjuer med anställda som är ansvariga för hanteringen av dessa sjukhus officiella Facebooksidor.

Företag har under den senaste tiden upplevt ökade och förändrade krav från Intressenter, vilket kan påvisas genom hur intresset för Corporate Social Responsibility (CSR) har intensifierats. Electrolux är ett av de företag som upplevt hur kraven förändrats, vilket i kombination med en miljökrävande verksamhet utgjort utmaningar för företaget. Ett sätt att möta Intressenternas krav är genom utökat strategiskt arbete, varpå CSR kan vara ett framgångsrikt sådant tillvägagångssätt. I denna uppsats genomförs en fallstudie av Electrolux där vi ämnar besvara frågeställningen: Ur ett strategiskt perspektiv; Hur har Intressenters ökade och förändrade krav påverkat karaktären av Electrolux CSR-arbete mellan år 2000-2015? Studiens analysmodell baseras på; intressent- och legitimitetsteori, Porter & Kramers steg för strategiskt hållbarhetsarbete samt Carrolls CSRpyramid.

Titel: Existerar ett förväntningsgap mellan finansiella rådgivare och dess Intressenter? ? En fallstudie på tre av Kristianstads största bankerKurs: Examensarbete i Företagsekonomi, FEC 632.Författare: Martin Antonsson, Fredrik Bertilsson, Therese Norberg.Handledare: Professor Sven-Olof Yrjö Collin.Bakgrund: Den senaste tidens uppmärksamhet kring finansiella rådgivarnas förtroende har resulterat i en ny lagstiftning. Det är främst ifrågasättningen om rådgivarnas kompetens som lett kunderna till att kräva bankerna på skadestånd då de anser sig erhållit vårdslös rådgivning.Finansiella Rådgivare: Resultatet av kundernas anmälningar mot bankerna blev således lagen om finansiell rådgivning där ett ökat krav på rådgivarnas kompetens och förfarande har skärpts. Detta har för rådgivarna inneburit ett ökat kompetenslyft och även utökade krav på hur en rådgivning får tillämpas. Rådgivaren ska iaktta god rådgivningssed och med tillbörlig omsorg ta tillvara kundens intressen.

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets Intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

Bakgrund: För att ett företag ska lyckas i den nya ekonomin krävs bland annat att de tar tillvara på individens kapacitet samt uppmuntrar till lärande och utveckling. Om de anställda har vetskap om de förväntningar som ledningen har på dem kan det bidra till att goda och effektiva reslutat skapas. Företagsledningens förväntningar kommer från många olika Intressenter såsom koncernledning, kunder, leverantörer, stat, ägare, anställda med mera. Ledningens uppgift är att hantera och balansera alla förväntningar och påtryckningar från andra Intressenter, för att sedan kommunicera dem på ett rättvisande och förståeligt sätt till de anställda.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera kritiska faktorer som är betydelsefulla för graden av överensstämmelse vad gäller de förväntningar de anställda tror att ledningen har på dem, jämfört med de förväntningar som ledningen i själva verket har.Genomförande: Uppsatsen baseras på tillgänglig teoribildning om kommunikation, ledarskap och strategi samt personliga djupintervjuer med ledning och anställda på Telia Nära i Norrköping.Reslutat: Studien resulterade huvudsakligen i en modell över företagets kommunikationsprocess som påvisar de, av oss, funna kritiska faktorerna för graden av överensstämmelse hos förväntningarna..

I denna uppsats diskuteras problematiken kring användandet av miljöredovisningen som ett beslutsunderlag vid leverantörsval. Syftet är att ta reda på om Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning uppfyller de krav som ställs på den av externa Intressenter i egenskap av beslutsunderlag. För att uppfylla detta syfte har de externa Intressenternas intressen representerats av IASB:s kvalitativa egenskaper. På grund av denna substitution har vi valt att samla in det empiriska materialet genom intervjuer med två anställda på Vattenfall AB Värme Uppsala som arbetar med miljöredovisningen. Empiriskt material har även insamlats genom en källanalys av ?Säkerhet, hälsa och miljö 2006? som är den publikation där Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning ingår.

Bakgrund och problem: Betydelsen av bostadsrättföreningens årsredovisning har ökat somen följd av den kris Sverige upplevde på 90-talet. Att köpa bostadsrätt blev ansett som enriskfylld investering vilket gjorde att bostadrättsköparen lade större vikt vid att granskaårsredovisningen. Bostadsrättsföreningar har flera olika Intressenter vilka har olika krav påinformation, varför en svårighet med årsredovisningen är att möta samtliga Intressentersinformationsbehov. För att Intressenter skall tolka årsredovisningen på ett korrekt sätt krävsen förståelse för vad som är viktigt att observera i redovisningen, samt en vetskap om hurolika redovisningsprinciper påverkar resultatet. BFNAR 2003:4 är en rekommendation sombörjade gälla från och med 2004.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur vinstdrivande företag i Sverige kommunicerar sitt eget CSR-arbete. Genom undersökningen vill vi beskriva kommunikationen som olika företag använder för att förmedla sitt arbete. Bland annat har vi i studien tagit reda på vilken form det kommuniceras i, vad som förmedlas till respektive företags Intressenter, och vilka begrepp som företagen använder sig av. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ metod. Med hjälp av intervjuer med sex olika företag, som tillhör olika branscher, har material samlats in. Vi har också varit i kontakt med CSR Sweden, ett nätverk som finns för att hjälpa företag med CSR-frågor.

The aim of this study was to examine and describe the reasons why companies choose to conduct a sustainability report and what is required to compile it. Moreover, we wanted to examine why companies choose not to revise their sustainability report while others do..

Bakgrund: I en allt mer internationell värld finns det idag ett tryck från Intressenter att företag ska ge en mer snabb och öppen information om deras ansvarstagande, varför företag idag väljer att lämna ut mer information i årsredovisningen än vad som är lagstadgat. Den frivilliga information som företag presenterar utgörs bland annat av VD-brevet. VD har en viktig roll i företaget, inte främst för att skapa förtroendekapital hos företagets Intressenter. Studier visar att VD-brev ofta innehåller ord som tyder på att VD försöker försköna framställningen av företagets resultat samt att de ofta själva vill framställa sig i en ofelbar självbild.Problemformulering: Vilken information presenterar företagen i sina VD-brev?Syfte: Rapportens syfte är att studera och redogöra för den information som uppges i VD-brev från 2010 i sex företag, vilka är verksamma inom två olika branscher, samt se eventuella likheter och skillnader mellan branschernas VD-brev.Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har en kvalitativ metod används och en textanalys på sex företags VD-brev har där gjorts.

Sedan 1990-talet har många företag valt att komplettera den ekonomiska redovisningen med information om företagets påverkan på den yttre miljön. I slutet av 1990-talet började Intressenter att efterfråga företags ställning gällande sociala frågor. Allt fler företag började ta in detta helhetsbegrepp (ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer) och rapportera information om hur man ser på företagets roll i samhället i en så kallad hållbarhetsredovisning. Viss kritik har riktas mot hållbarhetsredovisning på grund av dess frivilliga karaktär både till existens och innehåll och många har ifrågasatt trovärdigheten i den information som redovisas. Syftet med vår uppsats var att studera varför företag valt att hållbarhetsredovisa, vad de använder sin hållbarhetsredovisning till idag och hur de arbetar för att få informationen så trovärdig som möjligt.