Corporate Social Responsibility, CSR, har under de senaste decennierna kommit att bliett vedertaget begrepp och att engagera sig i CSR har blivit en självklarhet för mångaföretag. Företag förväntas definiera sin roll i samhället och applicera både etiska ochsociala normer inom sitt företagande. Läkemedel utvecklas och produceras för att förbättra hälsotillståndet i världen och det finns således en naturlig koppling mellan läkemedelsbranschen och CSR. Denna utredning berör det globala läkemedelsföretaget AstraZeneca och deras arbete medCSR. Att det inträffar olika typer av förödande katastrofer på jorden är ett faktum och vid dessa tillfällen donerar AstraZeneca läkemedel till behövande.

I dagsläget baseras värdering av svenska företag oftast på siffror och traditionella nyckeltal, trots att dessa till största delen baseras på historiska fakta. De flesta företagsledare hävdar dock att personalen är deras viktigaste och även den mest betydelsefulla tillgång för att stärka konkurrenskraften på några års sikt. Det blir allt mer en naturlig övergång från att tidigare fokusera enbart på de finansiella nyckeltalen till att inrikta sig mot företagens mjuka tillgångar, de icke-finansiella. Syftet med våran uppsats är att undersöka om och hur Balanserade Styrkort kan användas som ett verktyg för att presentera icke-finansiell information i årsredovisningen. Framtiden är osäker och att det pågår en ständig och snabb utveckling i samhället som ingen kan förutse.

Introduktion/Problembakgrund: Earnings management (EM) är ett problem för både det enskilda företaget och samhället. EM innebär att företagsledningen manipulerar resultatet i syfte att vilseleda externa Intressenter. Konsekvenserna av EM är ett minskat förtroende för den finansiella rapporteringen, vilket resulterar i en ineffektiv kapitalallokering. Tidigare studier i Nya Zeeland har konstaterat att sammansättningen av fastighetsportföljen påverkar benägenheten till EM. Däremot går resultatet inte att generalisera i andra länder, eftersom det finns skillnader i lagstiftningen.

Bakgrund: De svenska redovisningsreglerna för mindre företag har länge varit komplexa och svåra att överblicka. Bokföringsnämnden släppte 2008 ett regelverk för mindre aktiebolag, K2-regelverket. Reglerna i K2 är förenklade från tidigare regler och de finns nu samlade i ett enda dokument. K2-regelverket har varit omdebatterat, bland annat har det diskuterats kring K2:s inskränkning mot ÅRL och huruvida det verkligen leder till förenkling för företagen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån en beskrivning av K2-regelverket och experters utlåtande avgöra om den förenkling som är ett huvudsyfte med K2 kan anses ha uppnåtts.Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer, artiklar och en granskning av K2-regelverket har vi beskrivit de största förändringarna kring förenkling hos de mindre aktiebolagen.Slutsats: K2 innebär inte en förenkling för alla företag. Vissa företag kommer i framtiden bli tvingade att tillämpa K3 av olika anledningar.

Investeringar som görs i humankapital kan ses som lönsamma då de kan bidra till konkurrensfördelar, högre resultat och bättre service. Detta kan ske via utbildningar, satsningar i företagshälsovård och arbetsmiljö för att stimulera och behålla personal.  Humankapitalinvesteringar ger utrymme för utvecklingsmöjligheter vilket hjälper företag att verka konkurrenskraftiga i en föränderlig miljö. Dock har det påvisats svårigheter i att mäta effekten av investeringarna. Genom uppföljning i form av undersökningar hos dess Intressenter kan företagen få en bättre uppfattning kring investeringens effekt.

Denna studie har sin bakgrund i den lagförslagsändring som ännu ej är genomförd angående ett slopande av revisionsplikten. Det författarna haft som syfte med studien har varit att se om revisionsbyråerna förberett sig med ökad efterfrågan på andra tjänster än revision inför avskaffandet av revisionsplikten, och i och med det studera om de tror på ökad efterfrågan på andra tjänster. Syftet är även att studera om företagarna kommer att efterfråga andra tjänster. Genom att jämföra med länder som tidigare avskaffat revisionsplikten ska författarna försöka förutse vilka tjänster som nu kommer att efterfrågas av revisionsbyråerna. Vidare har författarna en ambition om att försöka ge revisionsbyråerna en bild av vad som kan tänkas komma att efterfrågas av dem i och med avskaffandet, i termer av olika tjänster.

Syftet med denna uppsats är att förklara varför byggföretag redovisar sitt humankapital i årsredovisningen. I och med kunskapssamhällets framväxt har mer och mer av företagens värde börjat bestå av immateriella tillgångar i form av bland annat humankapital. Dessa tillgångar syns inte i den traditionella redovisningen och därför har behovet hos företagen ökat att kunna redovisa sitt humankapital i årsredovisningen. I och med att allt fler tillämpar denna typ av redovisning så har det spridit sig mellan olika företag och olika branscher. Det är dock inte säkert att detta ger positiva effekter för alla företag.

År 2005 beslutades att svenska företag vars aktier är noterade på en reglerad marknadsplats ska upprätta sina årsredovisningar enligt regelverket IFRS. En av många förändringar som detta medförde var att den immateriella illgången goodwill årligen ska nedskrivningsprövas, istället för att som tidigare linjärt avskrivas. För att utföra en nedskrivningsprövning måste ett företag värdera goodwill. Det inbegriper att fastställa en rad antaganden och precisera nyckeltal. Information om processen ska enligt standarden IAS 36 finnas att tillgå i företagets årsredovisning.

I en allt mer globaliserad värld ökar betydelsen för ett lands ekonomi att stora konkurrenskraftiga bolag växer fram. First North är en handelplats som erbjuder små och medelstora företag en möjlighet att tillgå externa investerares kapital, vilket kan möjliggöra en omfattande expansion som annars ej hade varit genomförbar. För bolag listade på en handelsplats, är investerares förtroende något avgörande för att kunna växa. Något som dock skett under de senaste åren, är att ett starkt misstroende riktats mot handelsplatsen First North från affärsmedia och investerare. Kritikerna menar att bolagen på First North handlar girigt, och den svaga reglering som omfattar bolagen, inte garanterar en trovärdig förvaltning.

Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process däralla Intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning.

Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process däralla Intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad större svenska företag innefattar i begreppet CorporateSocial Responsibility (CSR) med fokus på den sociala delen samt att undersöka vilkaaktiviteter de har för att bekräfta sin tolkning av begreppet. Uppsatsen ämnar även undersökavilka faktorer som påverkar till CSR-arbete samt om det går att koppla företagens CSR-arbetetill företagens mångfaldsarbete. För att besvara syftet har intervjuer gjorts via telefon hos sjustörre svenska företag, verksamma inom varierade branscher, med personer ansvariga förrespektive företags CSR-verksamhet. Resultaten av studien har visat på att Intressenter har enstor inverkan på företags CSR-verksamhet samt att CSR-arbete anses vara ett bra verktyg förföretag att påvisa ansvarstagande vilket i längden ökar företagets goda rykte. Dessutom harproblematiken kring begreppet CSR komplexitet framkommit samt att de sociala CSR-aktiviteter är svårmätta och svårdefinierade..

Syftet med denna uppsats är att utreda vilken syn revisorer har på ansvarsfrihetsinstitutets bedömning av ersättningsskyldighet och vilka konsekvenser detta medför.Om revisorn funnit att en styrelseledamot eller verkställande direktör orsakat bolaget ekonomisk skada som kan leda till ersättningsskyldighet skall revisorn anmärka på detta i revisionsberättelsen samt lämna ett uttalande till bolagsstämman om huruvida styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning av bolaget under det år som har gått.Uppsatsen grundar sig på den rättsekonomiska analysen, vilket innebär att utgångspunkten har lagts på de relationer som finns mellan olika grupper inom och i anslutning till företaget. Teorin i denna uppsats utgår från två olika bolagsstyrningsteorier som bygger på en existerande informationsasymmetri. Det kan ifrågasättas i vilken mån informationsasymmetrin kan utjämnas med revisorn som övervakare.Uppsatsen har genomförts med kvalitativa intervjuer som grund. Den slutsats som har dragits är att ansvarsfrihetsinstitutet endast verkar ge bolagets Intressenter information om bolagets förvaltning är undermålig, genom en avstyrkt ansvarsfrihet i vissa fall. Uttalandet om ansvarsfrihet borde därför anses som alltför onyanserat.

Numera satsar allt fler systemutvecklingsorganisationer på virtuella utvecklingsteam för att därmed öka effektiviteten och konkurrensfördelarna i informationssystemut-vecklingen. Tillämpning av virtuella utvecklingsmetoder skapar stora utmaningar både när det gäller teknik och kommunikation. Virtuell samverkan ställer krav på en helt ny typ av utveckling och implementering då IT-baserade interorganisatoriska informationssystem som knyter samman olika deltagande parter och som ska stödja kommunikation och affärsprocesser i nyskapade virtuella organisationer ska designas. Denna rapport undersöker eventuella skillnader mellan designen av traditionella in-formationssystem och designen av ett webbaserat interorganisatoriskt informationssy-stem för virtuella informationssystemutvecklingsorganisationer. Undersökningen genomförs i form av litteraturstudier då såväl svenska som utländska vetenskapliga publikationer granskas och analyseras.

Det är en realitet att det på senare tid förekommit företagsskandaler, vilka har haft en tillitsskadlig effekt på relationerna mellan företag och dess Intressenter. En följdeffekt av detta är att Corporate Governance förvandlats från ett akademiskt specialområde till en vedertagen kärnfråga i de flesta företag. Mot denna bakgrund syftar uppsatsen till att undersöka hur investerarens tillit gentemot företagsledningen tar sig uttryck utifrån aspekten närhet. Vi avgränsade mot att enkom studera skandinaviska investerare som använder fonder och riskkapital som investeringsmedel. Uppsatsens referensram baserades på teorin om Corporate Governance samt olika tillitsteorier på organisations- och individnivå, vilka också låg till grund för vår egen utarbetade analysmodell.