Syftet med denna uppsats är att jämföra det retoriska spelet i media runt affären mellan Old Mutual och Skandia med affären mellan MAN och Scania för att sedan belysa Intressenternas roll och betydelse. Uppsatsen utgår från Bentemark och Pedersens (2006) studie om retoriska strategier vid ett fientligt bud. Utifrån den studien genomför vi en medieanalys av debatten runt MAN:s bud på Scania. Vårt resultat jämförs med det från Bentemark och Pedersen (2006), där både likheter och skillnader upptäcktes. Därefter belyses Intressenternas roll i debatten och det sker med hjälp av teorier av bland annat Rhenman (1964), om företagets Intressenter, och Mitchell et al.

Intressenter har under de senaste åren ställt högre krav på att företag ska ta ett socialt ansvar vilket har bidragit till en omfattande debatt om Corporate Social Responsibility (CSR). Denna uppsats ämnar att undersöka hur Ericssons CSR integreras på organisationens huvudkontor i Kista. För att kunna svara på samhällets förväntningar är det väsentligt för företag att integrera CSR djupt i organisationen. För att integrera CSR presenterar denna uppsats en fyrstegsprocess som bygger på att företag bör ha en intern CSR röst, att de ska mäta CSR aktiviteterna, att företaget ska ha ett proaktivt synsätt och att det ska ske en attitydförändring angående CSR i företaget. Genom att analysera Ericssons CSR-aktiviteter utifrån denna process kan vi konstatera att Ericsson integrerar sina CSR aktiviteter via sitt ledningssystem, sin Corporate Responsibility & Sustainability rapport, intern kommunikation och utbildning och dialoger med företagets interna Intressenter.

Denna fallstudie har sin grund i socialt ansvarstagande och behandlar komplexiteten kring hur små- och medelstora företag arbetar inom området i Kina där socialt ansvarstagande ses som ett hinder, men också har kommit att uppmärksammas i allt större grad på senare tid. Mindre företag har en kritisk betydelse för att socialt ansvarstagande skall fungera i sin helhet, men det är ingen självklarhet hur dessa företag skall arbeta med socialt ansvarstagande på grund av avsaknad av forskning på området. Studien syftar därför till att beskriva och analysera hur svenska små- och medelstora företag påverkar sina kinesiska Intressenter inom socialt ansvarstagande. För att uppnå studiens syfte har intervjuer genomförts med tre personer från olika företag med ansvar för företagens sociala ansvar i Kina.Studien visar att kineser har en mycket låg medvetenhet kring socialt ansvarstagande och större fokus ges istället till finansiella mål. Socialt ansvarstagande ses som ett hinder för ekonomisk tillväxt av kineser i allmänhet och för att kunna påverka kinesiska Intressenter behöver företagen därför påvisa en ekonomisk nytta med det.

Bakgrund och problem: Diskussionen om revisionsplikten har pågått i många år och åsikterna har varit delade. 2008 ska således en utredning om revisionspliktens framtid presenteras. Då flera studier har gjorts i ämnet har författarna valt att göra en litteraturstudie för att få på sätt få en bra bild av vad samtliga Intressenter tycker.Syfte: Syftet är att få en övergripande bild av hur de som påverkas av ett avskaffande av revisionsplikten ställer sig till slopandet och vilka effekter de tror att avskaffandet ska få för just dem.Metod: Tillvägagångssättet har bestått av att studera intervjuer från uppsatser med ordet ?revisionsplikt?. Av 86 olika uppsatser har de enligt författarna 30 mest relevanta uppsatserna använts.

I denna uppsats har DiCoT (Distributed Cognition for Teamwork) tillämpats i ett tjänstedesignprojekt med syftet att ta fram en webbaserad kursdatabas på ett universitet. Uppsatsen består av tillämpningen av DiCoT i projektet, där datainsamlingen bestod av intervjuer med berörda Intressenter. Detta resulterade i en nulägesanalys av tjänstens utformning. Utifrån visualiseringarna av DiCoT:s tre modeller (fysiska rummet, informationsflödet och nyckelartefakter) gavs förslag på hur kursdatabasen kan presentera information. Resultaten återkopplades med Intressenter ur projektgruppen.

Transportbranschen är en av de branscher som ofta förekommer i debatten kring klimatförändringar, men de är även en av de branscher som ligger långt fram i utvecklingen vad gäller redovisning kring hållbar utveckling. Syftet med detta examensarbete är att utreda vad som ger en lyckad eller god hållbarhetsredovisning. Med lyckad eller god menas att hållbarhetsredovisningen bidrar till att ge företaget legitimitet från sina Intressenter samt att hållbarhetsredovisningen tillgodoser Intressenternas informationsbehov och att företaget lyckas kommunicera sin hållbarhetsredovisning till sina Intressenter. Detta skall göras genom att utifrån teorier kring Intressenter, legitimitet och kommunikation analysera riktlinjer som finns för hållbarhetsredovisning samt genom att studera två fallföretag inom transportbranschen, vilka har prisats som goda förebilder. En lyckad hållbarhetsredovisning är en redovisning som följer de uppsatta riktlinjer och standarder t.ex GRI och FN:s Global Compact, som idag finns och som erbjuds till företag som vill använda sig av hållbarhetsredovisning.

  Datum:           2009-05-29Författare:     Sanne Jotorp, sjp07001@student.mdh.se                        Linnéa Olsson, lon08004@student.mdh.seHandledare:   Ann-Sofi PaulTitel:               Ett företagsperspektiv på bestyrkt hållbarhetsredovisning - Vilka motiv kan finnas till ett bestyrkandeNivå:               Kandidatuppsats i ekonomistyrningSyfte:              Syftet med undersökningen är att utifrån ett företagsperspektiv beskriva vilka motiv som kan tänkas finnas till ett bestyrkande. Ambitionen är att försöka förstå vad ett bestyrkande kan innebära för företagets interna hållbarhetsarbete och för förhållandet till interna och externa Intressenterna.Metod:            Undersökningen har formen av en förstudie och en kvalitativ undersökningsmetodik har tillämpats. Till grund för den teoretiska referensramen ligger en litteraturstudie. Empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer som har genomförts med ett urval av företag. I analysen fångas en helhetsbild av de samband och mönster som kan utläsas ur insamlade data.Slutsats:          De tendenser som kan skönjas i undersökningen visar att legitimitet för företagets handlingar kan stärkas i förhållande till både interna och externa Intressenter.

Uppsatsens syften är att utifrån ett antal intervjuer redogöra för vilka överväganden, i anslutning till Svensk kod för bolagsstyrning, som fem börsföretag har haft vid upprättandet av årsredovisningen. Samt att diskutera vilken betydelse dessa överväganden har haft för investerare och andra Intressenter. Uppsatsen är framställd genom induktiv forskningsansats med deskriptiv karaktär där det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med kvalitativ metod som tillvägagångssätt. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av bolagsstyrning, agentprincipalteorin, intern kontroll och COSO..

Den redovisning av sjukfrånvaro som kommer att krävas av företagen från och med den förste juli i år, 2003, har flera brister. Många Intressenter anser att redovisningen inte kommer att uppnå syftet, att skapa en medvetenhet hos företagen, vilken leder till åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Informationen anses inte heller underlätta vid bedömning av företag hos de flesta Intressenter. Vi kan dock konstatera att informationen får en marginellt ökad betydelse vid bedömning av kunskapsintensiva företag än traditionella företag. Detta då personalen är en kritisk resurs för företagens framgång.

Bakgrund: I Sverige råder det idag revisionsplikt för alla aktiebolag, vilket innebär att en oberoende part granskar en organisations bokföring och förvaltning. Revisionen får då funktionen som en kvalitetssäkring för alla organisations Intressenter. En borttagning av revisionsplikten kan skapa problem för Intressenterna då revisionen ofta är det enda konkreta de har till beslutsgrund för ett eventuellt samarbete med företaget. Problemformulering: Forskningsfrågan för uppsatsen är följande: Hur bör småföretagen agera för att tillgodose Intressenternas informationsbehov om revisionsplikten försvinner? Syfte: Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur mikroföretagen vid en borttagning av revisionsplikten bör agera för att tillgodose Intressenternas informationsbehov om revisionsplikten försvinner.

För många människor är svält, krig och fattigdom en del av vardagen. Dessa människor kan få ett lättare liv med hjälp av bistånd från rikare länder. Biståndsorganisationerna är dock beroende av bidrag från allmänheten i form av till exempel pengar, volontärarbete eller reducerade kostnader. Lagarna för vad en årsredovisning ska innehålla är utvecklade med fokus på vinstdrivande företag, för att deras Intressenter ska få den information som är viktig. Eftersom biståndsorganisationerna har en annan typ av Intressenter kan det vara av intresse att se hur de har anpassat sig till gällande regler, och även ta reda på vilken övrig information som går att hitta i deras årsredovisningar..

Syftet med vår studie har varit att analysera hur finansiella företag redovisat sina antaganden om nedskrivningsprövningar av goodwill.  Det har vi gjort  genom att studera hur informationen delges i årsredovisningarna. Vi har därmed undersökt hur tydlig företagens information om nedskrivningsprövningar av goodwill varit för Intressenter såsom aktieägare och analytiker. För att ta reda på hur företagen har  redovisat information av goodwill har vi utgått från den information som de  lämnar i sina årsredovisningar. Vår urvalsgrupp var de finansbolag som var listade på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq Large Cap åren 2007-2009. I gruppen ingår både banker och investmentbolag.

Syfte: Uppsatsen avser undersöka om anmälningsplikten har haft den betydelse för externa Intressenter som dess ursprungstanke var samt att utreda vilka eventuella konsekvenser ett avskaffande kan komma att leda till, framförallt för externa Intressenter. Uppsatsen har också behandlat anmälningspliktens funktion i praktiken de år den varit verksam. Metod: I uppsatsen användes kvalitativ metod med betoning på hermeneutiskt synsätt samt grundad teori. Semistrukturerade intervjuer gjordes med Intressenter berörda av anmälningsplikten och debatten kring ämnet studerades. Teoretiskt perspektiv: I syfte att förstå utvecklingen med anmälningsplikten samt för att kunna definiera konsekvenserna av ett eventuellt avskaffande togs del av den institutionella teorin.

Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna för ett samarbete mellan de interna Intressenterna i en stads varumärkningsprocess.Utifrån uppsatsens syfte har en kvalitativ undersökning genomförts i form av sju intervjuer med Intressenter inom den varumärkesbyggande processen i Södertälje. Vetenskapliga teorier med inriktning på främst varumärkning av städer och samarbeten har används vid analys av den inhämtade informationen.De slutsatser vi har dragit i denna uppsats är att samarbete som strategi är möjlig men att denna kan inneha sina begränsningar när en stad skall varumärkas. Genom att undersöka den varumärkesbyggande processen i Södertälje har vi uppmärksammat den komplexitet som föreligger hos varumärkning av en plats med flera Intressenter. Förutsättningarna för ett samarbete mellan de interna Intressenterna inom turism- och besöksnäringen i Södertälje anser vi vara möjligt genom engagemang, delat ansvar och kommunikation. Vi anser dock att det ur ett större perspektiv, då en hel stad skall inkluderas, kan uppstå motsättningar om näringar som inte kände en naturlig roll att deltaga skall inkluderas i den varumärkesbyggande processen..

Titel: Optimal extern rapportering. Med vilket intervall bör börsnoterade företag förmedla information till sina externa Intressenter? Författare: Eleonore Lundberg och Sofia Svensson Handledare: Anders Hederstierna Lärosäte: Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi Bakgrund: Den finansiella information som börsnoterade bolag offentliggör utgör underlag för deras Intressenters prognoser. Dessa prognosmakare behöver ha tillgång till tillförlitlig och aktuell information för att göra bra bedömningar av företagsbilden. Idag resulterar inte sällan presentationen av företagens kvartalsrapporter, som är det brukliga rapporteringsintervallet, i en volatilitiv aktiemarknad.