Studien belyser Högskoleverkets utvärdering av kvalitet i högre utbildning och avgränsar sig till Mittuniversitetets lärarutbildning. Syftet med studien var att belysa hur Högskoleverket som statlig myndighet använder utvärdering av kvalitet i högre utbildning som ett värderings- och normeringsverktyg. Studien genomfördes utifrån en filosofiskt hermeneutisk ansats. Högskoleverkets kvalitetsutvärdering tycks ha en konformerande effekt på den högre utbildningen, till stor del på grund av hot om indragen examensrätt vid tecken på bristande kvalitet. Vad som egentligen utvärderas vid kvalitetsutvärdering är dock oklart då kvalitetsbegreppet förefaller svårdefinierat och innehållsmässigt blir öppet för berörda intressenter som har tolkningsföreträde att bestämma, vilket gör det starkt politiserat i skuggan av en allt mer globaliserad världs politiska påverkan.

Den internationella marknaden skapar behov av enhetliga redovisningssystem och införandet av standarden IAS/IFRS är ett svar på detta behov. De svenska skogsbolagen påverkas av denna harmonisering eftersom de ska redovisa företagets skogstillgångar till marknadsvärde enligt redovisningsstandarden IAS 41 istället för den tidigare värderingen. Denna värdering skapar en del problem och ger effekter både för företagen och dess intressenter. Vi valde att göra en fallstudie i fem skogsbolag för att se hur dessa påverkats av införandet av den nya redovisningsstandarden samt vilka problem detta skapade. Syftet var också att på ett teoretiskt plan belysa hur IAS/IFRS står i relation till nuvarande redovisningsteori.

Den 8 september 2009 blev det klart att Umeå blir Europas kulturhuvudstad 2014. Detta var resultatet efter ett arbete som påbörjades redan 2005 då kommunfullmäktige i Umeå fattade beslutet att ansöka om titeln då detta var ett sätt att skapa marknadsföring för Umeå och lyfta dess kulturimage. På detta sätt skulle Umeå nå en ökad ekonomisk tillväxt och stolthet över staden. Att anordna ett kulturhuvudstadsår kan ge möjligheter för Umeå att synas på den lokala, regionala, nationella och internationella kartan. Detta förutsätter dock att detta evenemang får ett positivt och långsiktigt resultat.

Denna uppsats undersöker vad som definierar och karaktäriserar en företagsledare utifrån Agentteorin och Stewardship-teorin. Uppsatsen tar sin ansats i de båda teoriernas definitioner gällande agenten/stewarden för att försöka vidareutveckla resonemanget bakom denna definition och inkluderar därför Intressentmodellen och ansvarslitteratur. Uppsatsens syfte är att studera teoriernas dikotomi gällande agenten/stewardens karaktär genom en empirisk studie av sju olika företagsledare och därigenom testa vår uppställda hypotes om vad som karaktäriserar en företagsledare. Studiens resultat går i linje med hypotesen och vittnar om att en företagsledares karaktär främst definieras av tydliga ansvarskänslor mot företaget genom en avvägning mellan de intressen som återfinns internt och externt organisationen. Studien vittnar även om att beroendeförhållanden mellan parter är av stor betydelse vid de intresseavvägningar som företagsledare gör..

Bakgrund och problem1999 utfärdade BFN (bokföringsnämnden) en anvisning rörande redovisning av helägt dotterbolag, BFNAR 1999:1. Debatten kring detta område har pågått sedan mitten på femtiotalet, då olika uppfattningar om hur fusioner ska redovisas har varit ständigt närvarande. Eftersom olika uppfattningar finns, är inte alla nöjda med BFN?s lösning som en generell anvisning för redovisning av fusion av helägt dotterbolag. Nu (2005) har anvisningen blivit praktiserad under snart 5 år.

Julmyra Horse Center AB är ett företag som driver utvecklingen av ett hästsamhälle beläget i Uppsala län. Ett utvecklingsprojekt har pågått under 2011 inom länet, där Julmyra ska bli etablerat som det första hästsportsamhället i Sverige. Idag är Julmyra under expansiv utveckling och för att kunna skapa en hållbar sådan krävs det en kortsiktig och långsiktig strategi. Detta är ett utvecklingsprojekt som är finansierat av EU och Julmyras vänner står som projektägare och är en ideell förening. Målet med detta examensarbete är att granska vilka servicefunktioner som bör tillkomma på Julmyra för att kunderna ska bli nöjda och vilka av dessa servicefunktioner som kan etableras på kort respektive lång sikt.

Syftet med denna studie är att samla kunskap om lärares uppfattningar om och värdering av estetiska uttrycksformer i undervisningen. Studiens empiriska material har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie där åtta lärare på sex olika skolor har intervjuats. De medverkande lärarna arbetar alla på lågstadiet i samma kommun och har ansvar för en egen klass. Lärarna har inte behövt speciella kompetenser eller behörigheter inom de estetiska uttrycksformerna för att delta i studien och informanternas ålder och kön har inte haft någon betydelse.Resultaten i studien visar att lärarna uppfattar de estetiska uttrycksformerna som lustfyllda och stimulerande för eleverna. Vidare framkommer det att de estetiska uttrycksformerna i stor utsträckning uppfattas som verktyg för att främja lärandet i skolans andra ämnen.

Företaget Nethouse har haft uppdraget att kravställa, utveckla och implementera ett verksamhetssystem åt Sveriges  Skorstensfejaremästares Riksförbund (SSR). Medlemsföretagen i SSR bedriver sotarverksamhet på uppdrag av Sveriges kommuner och är beroende av insamlad data kopplad till deras verksamhet. I det nyutvecklade systemet, som går under namnet Ritz, samlas informationen i en central databas och är tillgänglig för flertalet intressenter med hjälp av ny teknik och modernare lösningar. Systemet är helt webbaserat och körs som en molntjänst, tillgängligt via antingen en webbsida eller som mobilapplikation. Åtkomsten av data baseras på företagsnivå på ?stämplad? data i databasen och för att reglera åtkomsten för företagsanvändare till respektive företags data används rollbaserad åtkomstkontroll.Detta examensarbete har syftat till att utveckla en prototyp till en beslutsstödslösning för dynamisk åtkomst till de datamängder som lagras inom Ritz.

Det senaste samtalsämnet för småföretagare är den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit på tapeten i ett antal år. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna småföretagare eller missgynna övriga intressenter såsom stat, banker/investerare med flera.I vår uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten växt fram i Sverige under åren 1895 till 1983. Vi har i vår studie sett hur revisionsplikten under åren har utvecklats, från att i slutet på 1800-talet inte innefatta så många regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehålla en mängd olika regleringar och bestämmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mängd olika regleringar och bestämmelser, för vad som ska gälla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .

Bakgrund: Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi upplevt att samverkan i arbetslag inte är självklar. Beroende på vilka lärare man talar med ser samverkan olika ut. Enligt Lpo94 skall lärare samverka, men det finns inga riktlinjer för hur detta ska ske i praktiken. Rektor har ansvar för att samverkan sker lärare emellan, men vi känner att rektorernas direktiv inte är tydliga. Utifrån detta väcktes vårt intresse för hur olika rektorer uppfattar att de organiserar för samverkan på sin skola.

År 1977 stängdes grindarna vid Forsviks Bruk för vad man trodde var sista gången. Några år senare började dock de gamla industribyggnaderna renoveras och Forsviks Bruk har sedan dess fungerat som industriminne och besöksmål.Denna studie syftade att skapa en visuell novell och pröva den som intresseväckande och engagerande verktyg, likt det webbmaterial som många museer idag tillämpar. Forskning gjordes i museipedagogik, serious games och berättande med bild och text, och från detta skapades sedan den fiktiva berättelsen Spökskeppet och implementerades som visuell novell med mjukvaran Twine.Den visuella novellen utvärderades sedan i två separata undersökningar, den ena mot målgruppen (grundskoleelever i årskurs 4 ? 6), den andra mot intressenter vid Forsviks Bruk. Frågeställningarna gällde huruvida den visuella novellen lämpar sig som intresseväckande material samt om det fiktiva i berättelsen hamnar i konflikt med det faktiska som Forsviks Bruk förmedlar till sina besökare..

År 1977 stängdes grindarna vid Forsviks Bruk för vad man trodde var sista gången. Några år senare började dock de gamla industribyggnaderna renoveras och Forsviks Bruk har sedan dess fungerat som industriminne och besöksmål.Denna studie syftade att skapa en visuell novell och pröva den som intresseväckande och engagerande verktyg, likt det webbmaterial som många museer idag tillämpar. Forskning gjordes i museipedagogik, serious games och berättande med bild och text, och från detta skapades sedan den fiktiva berättelsen Spökskeppet och implementerades som visuell novell med mjukvaran Twine.Den visuella novellen utvärderades sedan i två separata undersökningar, den ena mot målgruppen (grundskoleelever i årskurs 4 ? 6), den andra mot intressenter vid Forsviks Bruk. Frågeställningarna gällde huruvida den visuella novellen lämpar sig som intresseväckande material samt om det fiktiva i berättelsen hamnar i konflikt med det faktiska som Forsviks Bruk förmedlar till sina besökare..

Titel: Ideell och professionell verksamhet ? En studie om spänningar som uppstår och det fördelaktiga ledarskapet i ideella organisationer. Problemformulering: Vilka olika behov av ledarskap och vilka meningsskiljaktigheter finns mellan ideell och professionell verksamhet i ideella organisationer? Vilket ledarskap är fördelaktigt i ideella organisationer? Syfte: Syftet med vår studie är att utreda vilka olika behov av ledarskap och meningsskiljaktigheter som finns mellan professionell och ideell verksamhet, vilket även indirekt syftar till potentiella meningsskiljaktigheter/spänningar mellan ledning och engagerade individer utan arvoden i organisation. Utifrån syftet har vi valt att reflektera över lämpliga ledaregenskaper och tidigare erfarenheter vilka kan möta de olikas behov av kravprofil.   Avgränsning: Organisationer med ideella mål vilka arbetar med mänskliga rättigheter, humanitära insatser eller miljöfrågor. Aktivt engagerade individer, vilka uppoffrar egen tid och resurser utan att erhålla arvoden, existerar i de ideella organisationer vi fokuserar på men även ett stort antal fast anställda med lön. Det ska finnas både en professionell verksamhet (del med arvoden) och en ideell verksamhet (medlemmar och frivilliga utan arvoden) i organisationen. Metod: Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt ligger som grund i vår studie.

Syftet med vår uppsats är att beskriva och analysera vad en revision tillför eller kan tillföra ett mikro- eller småföretag ur företagens synvinkel. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade personliga och telefonintervjuer med representanter från näringslivet och revisionsbyråer. Vi har utgått ifrån ett induktivt angreppssätt. För att skapa en referensram som stöd för vår analys och slutdiskussion gör vi en genomgång av relevanta lagar och teorier inom ämnesområdet. Vårt empiriska material består utav en sammanställning av 13 intervjuer med företagsrepresentanter och revisorer.

Det ställs stora krav på revisorn som, förutom kunskap i revision, också ska kunna hantera områden som miljöredovisning, skatter och juridik, finansiering och budgetering. Dessutom ska han vara absolut oberoende och undvika alla typer av hot som kan påverka hans sätt att utöva sitt yrke objektivt.Syftet med revision är att ge ökad trovärdighet åt den finansiella information företagen redovisar för dess intressenter. Genom att granska en verksamhets räkenskaper och förvaltningsåtgärder samt granska att styrelse och vd har följt lag så får intressenterna större förtroende för årsredovisningen. En av förutsättningarna för en trovärdig årsredovisning efter revisorns granskning är att han har agerat oberoende när han fullgjort sitt uppdrag. Det har gjorts många studier som behandlar oberoendet på olika sätt, där flera har kommit till slutsatsen att de revisionsbyråer som klassas som stora också är de som säkrast agerar oberoende i sin profession.Dock tycker vi att det saknas studier som undersöker oberoendet från de mindre revisionsbyråernas perspektiv.