Syftet med studien är att lyfta fram sociala kompetenser som förskollärare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hänsyn till varandra och visa empati samt kunna vänta på sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollärarna att berätta om arbetssätt för att främja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens är enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan språkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden består av lågstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollärare. I resultatet syns förskollärarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssätt med barnen i förskolan.

Bakgrund: I takt med att lagar, redovisningsnormer och skattesystem ändras, ställer företagens intressenter allt mer krav på den ekonomiska informationen. Detta bidrar till att förväntningarna på revisorn ständigt ändras liksom revisorns uppgifter vilket ger utrymme för ett gap mellan revisorns uppgifter och förväntningar som ägare och andra intressenter har på en revisor. Den 1 november 2010 avskaffades dock revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera och förstå faktorer som påverkar förväntningsgapet mellan ägare och revisorn, för att sedan kunna undersöka hur gapet skiljer sig åt mellan företag med respektive utan revisionsplikt.Metod: För att uppnå syftet användes både en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form enkät som skickades till drygt 2200 små aktiebolag runt om i Sverige. I intervjun ställdes frågor där vi bad respondenterna uttrycka sig om vilka förväntningar de hade på revisorn och revisionen när företaget startades och om dessa uppfylldes eller inte.

Uppsatsen handlar om hur användningen av bemanningsföretag ser ut i två stora företag i livsmedelsbranschen samt varför dessa företag använder sig av inhyrd arbetskraft. En bakgrund med information om bemanningsbranschen presenteras för att ge läsaren en inblick i ämnet. Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form två intervjuer som komplement. Empirin har analyserats med hjälp av teorin och genom studien har vi kommit fram till att de två livsmedelsföretagen använder sig av olika bemanningsföretag beroende på vad de levererar i relation till pris samt hur kommunikation med bemanningsföretagen fungerar. Slutsatser är att de mest förekommande anledningarna till att företagen använder sig av bemanningsföretag är snabbhet och flexibilitet.

Intäkter är ett stort och viktigt område inom redovisning. Redovisningen av intäkter är imånga fall problematisk eftersom intäkterna behandlas annorlunda i olika standarder och iolika delar av världen. International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB) arbetar sedan 2002 med ett harmoniseringsprojekt somsyftar till att ta fram en heltäckande standard för intäkter som ska kunna applicerasinternationellt. Utkast till den nya standarden har presenterats av IASB, vilket har fått mångareaktioner från olika företag i olika branscher. Den del av standarden som fått mest kritik frånföretagen är den ökade mängden tilläggsupplysningar som kommer krävas i företagensfinansiella rapporter.

På senare tid har finansiella skandaler fått ett allt större utrymme i media, vilket skapat en debatt bland allmänheten och näringslivet om revisorns förtroende. Revisionsbranschen utgör en av de viktigaste grundstenarna i samhällsekonomin och ett minskat förtroende för dem är problematiskt. Då förtroende är viktigt, är det nödvändigt att känna till hur revisorer skapar ett förtroende och vad det påverkas av. Uppsatsen avser att beskriva hur revisorer skapar förtroende, vad som påverkar revisorernas förtroende samt att belysa de konsekvenser och risker som finns med minskat förtroende. Studien använder sig av beskrivande metoder, där primärdata består av intervjuer med respondenter och sekundärdata tillhandahölls av vetenskapliga artiklar, böcker, tidningsartiklar och webbsidor. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, där verkligheten studerades genom att tillämpa abduktion. Igenom studien kontrolleras det att uppsatsen håller en hög reliabilitet, validitet och objektivitet. Denna empiriska studie visade att revisorns kompetens är centralt för att dess klienter och intressenter ska kunna lita på denne.

Outsourcing in IS/IT offers organizations the possibility to use external resources, maximize flexibility and focus on core business, this prompts many organizations today to be less keen on developing IS/IT-services in-house. Sourcing IS/IT is however a complex activity in itself thus requiring competencies in many areas of expertise and lots of organizations has experienced the challenge of managing the necessary competencies to ensure successful Information Technology Outsourcing (ITO). A literature review in the field of outsourcing revealed the lack of a comprehensive competency management framework with the ability to guide competency resource planning in ITO projects. In order to highlight the problem area, an extensive and thorough literature review and an empirical case study which investigated the skills and assets in ITO projects at ten major Swedish organizations was conducted. The study found that it is possible for organizations through structured analysis of their intellectual capital, using the competency framework developed within the study, to plan sourcing processes and prepare the necessary changes to ensure the ITO projects can be implemented with the desired effect..

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hållbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hållbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hållbarhetsrapporter, genom att anpassa det språk och ordval som används. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framställs i sammanhanget och påverkar hur de fråntar sig ansvaret av sin verksamhet..

I denna studie får ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barns delaktighet och inflytande i tre olika förskolor. Vår studie är baserad på fokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetar med inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för både barn, föräldrar och pedagoger. Via videoobservationer vill vi få en bild av hur verksamheten fungerar praktiskt och möjligheten att titta på och tolka pedagogernas förhållningssätt till barnen. Vår studie är baserad på kvalitativ forskningsmetod. Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat få fram ett resultat som visar på att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och främst genom den pedagogiska dokumentationen. Med hjälp av pedagogernas kompetenser, barnsyn och förhållningssätt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som en grund i förskolans dagliga verksamhet. Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogisk dokumentation..

Syftet med arbetet är att undersöka hur skolbibliotekarier samarbetar med pedagoger och specialpedagoger i arbetet med att motivera och inspirera svaga läsare i år 1-5. Arbetet ger en översikt av hur skolbibliotekarier, pedagoger och specialpedagoger tar tillvara varandras kompetenser för att utforma en god läsmiljö. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ville vi beskriva läsfrämjande metoder samt undersöka hur de samarbetade. Sammanfattningsvis visar resultaten att samarbetsformerna skiljer sig beroende på yttre förutsättningar som delaktighet i arbetslag, skolbibliotekets öppettider och skolbibliotekets placering. Vi kan konstatera att högläsning, boksamtal och bokprat anses som viktiga läsfrämjande metoder. Nyckelord: svaga läsare, läs- och skrivsvårigheter, läslust, läsfrämjande metoder, god läsmiljö, boksamtal, bokprat, högläsning, samarbete.

Jag vill med mitt examensarbete skapa respekt för det avvikande.Jag har utvecklat en process med intellektuell utgångspunkt i en begreppsvärld långt från möbler, i detta fall Darwins utvecklingslära om arternas uppkomst. Det har varit viktigt för mig att anta ett konstnärligt förhållningssätt, att ge mig in i någonting utan att veta vart det ska leda och att skapa bästa möjliga förutsättningar för en kreativ process. Jag har genom naturstudier, skisser, och fria associationer sökt mig fram till  mina möbelförslag.Som kommunikationsmedel har jag använt mig av skissmaterial. Min ambition har varit att ta med andra parter som hantverkare med olika kompetenser och kunskaper in i framtagningsprocessen.Ambitionen är att skapa en mer sympatisk värld genom att förtydliga och skapa respekt för det annorlunda och avvikande. Låta objekten ta form och ett möjligen eget liv.

Denna studie handlar om mångfald i arbetslivet. Syftet med studien är att identifiera olikadefinitioner och förhållningssätt till fenomenet mångfald på arbetsplatsen. Kvalitativ textanalys medhermeneutisk ansats används för att analysera 15 empiriska texter och dokument: 6mångfaldsplaner från olika privata och offentliga arbetsplatser, 8 artiklar från DN och talarforumsamt en handbok om mångfaldsarbete i organisationer. Det empiriska materialet analyseras medhjälp av olika svenska och amerikanska forskare som har studerat mångfald både på arbetsplatsenoch generellt i samhället. Studieresultat visar att det finns två skilda sätt att definiera mångfald på:1) i termer av människors bakgrund och grupptillhörighet och 2) i termer av människorsindividuella egenskaper och kompetenser.

Den kollektiva   tanken om ?lika lön för lika arbete? var länge mottot i svensk lönepolitik. Denna tanke har övergått i allt högre grad till att belöna varje enskild   individ efter dennes egna prestationer och personliga egenskaper. Samhället   har gått mot ett individfokus och likaså har även tankarna kring   lönesättning. De senaste tjugo åren har den individuella lönesättningen varit   dominerande på den svenska arbetsmarknaden.

Bakgrund och problem: Corporate Social Responsibility (CSR) är ett ramverk som beskriver företags sociala ansvar och engagemang. Vidare förknippas CSR även med stakeholder management som handlar om företags bemötande och balansering av sina intressenters intressen. Oenigheter i teoretiska definitioner av CSR tyder på att det empiriskt sett kan uppstå missförstånd kring ramverket. Carlsberg Sverige och Spendrups är två företag som tar ställning och socialt ansvar via CSR men kritiseras trots detta på grund av sin produktion och försäljningen av flaskvatten, som även visat sig har en negativ påverkan på företagens försäljning. Detta tyder på att det kan vara av företagens intresse att vilja bemöta och åtgärda de kritiska aspekter vilket görs utifrån CSR.Syfte: Studien syftar till att teoretiskt och empiriskt undersöka förhållandet mellan två bryggerier och dess kritikyttrande intressenter, vilket bidrar till ökad kunskap om komplexiteten av ramverken Corporate Social Responsibility och stakeholder management.Metod: En kvalitativ metod har använts där studien baseras på sekundärkällor för undersökningen av de två fallföretagen Carlsberg Sverige och Spendrups samt en undersökning av kritiken som riktas mot flaskvatten och dess produktion.Analys och slutsats: Produktionen, transporterna samt materialåtervinning och ?förbränning kritiseras för att ha en negativ påverkan på miljön.

Många invandrare i Sverige har en akademisk utbildning från sitt hemland. För att tillvarata invandrarakademikers kompetenser har yrkessvenska för invandrare så kallade Sfx- utbildningar startats. Syftet med studien är att belysa hur akademiker med invandrarbakgrund upplever betydelsen av Sfx- utbildningarna för sina möjligheter till etablering på den svenska arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts och sex intervjuer har genomförts. Deltagarna har visat sitt missnöje med svenskundervisningen inom den reguljära Sfi- skolan.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur transitionen mellan grundskolan och gymnasiet organiseras och utformas för elever i behov av särskilt stöd. Vi har valt att intervjua två rektorer på gymnasieskolor samt en rektor på en grundskola med årskurs 9 elever. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju vars huvudsyfte är att fånga fenomenet transition ur skolledares perspektiv. Anledningen till fokus på skolledare är att det ytterst är skolledarna som är ansvariga för organisering och utformning av transitionsprocessen för elever i behov av särskilt stöd. Resultatet av vår studie visar att det till stor del är enskilda skolornas normer och traditioner som påverkar transitionernas kvalité för elever i behov av särskilt stöd. Organisering och utformning utgår dels från vilka resurser och kompetenser skolorna har och dels från vilket specialpedagogiskt perspektiv som dominerar verksamheten..