Syfte: Studiens syfte var att beskriva och analysera relativt nyexaminerade speciallärares nuläge och önskeläge beträffande yrkesroll, arbetsuppgifter och arbetssituation. Vi ville undersöka i vilken utsträckning speciallärare arbetar som speciallärare och på vilket sätt deras didaktiska kompetenser framträder och tas till vara i undervisning och i skolutveckling.Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Studiens teoretiska utgångspunkt är professionaliseringsteori, som bygger på yrkens utveckling mot en profession. I professionaliseringsteorin intresserar man sig för sambandet mellan profession, kunskap och möjligheten för yrkesgrupper att omsätta detta i yrkespraktiken Metod: Studien grundade sig på enkätsvar från 32 speciallärare examinerade från Göteborgs Universitet åren 2011-2013. För att få svar på studiens syfte valdes både en kvantitativ och kvalitativ ansats.

SAMMANFATTNINGEfter en rad stora företagsskandaler har det blivit allt viktigare med kraftigt ökade regleringar som påverkar revisionen och som mer tydliggör revisorns uppgifter. Revisorns uppgift är att granska ett företags årsredovisning och bokförning samt företagsledningens förvaltning av företaget. Granskningen skall ske enligt god revisionssed. Ett företags intressenter har det främsta intresset av revision som kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda, styrelse och företagsledning, stat och kommun. Ett förväntningsgap uppstår då ett företags intressenter inte har tillräckligt med kunskap om revisorns yrkesroll, begränsningar och uppgifter.Eftersom det är sedan länge forskat att det finns ett förväntningsgap mellan revisorer och dennes klienter om vad revisorns uppgifter är, vill vi vidare studera det utifrån allmänheten och de övriga användarnas perspektiv.

På grund av bankernas roll i 2008 års finanskris har förtroendet för banker sjunkit världen över. För att stabilisera situationen så har den internationella bankregleringsorganisationen, Baselkommittén, börjat arbeta fram regler för bankerna att förhålla sig till. Däribland ett högre kapitalkrav. Något som garderar bankerna mot framtida kriser men som även ökar kostnaderna för bankerna. I förebyggande syfte för detta högre kapitalkrav har de fem intervjuade bankerna som består av Sveriges fyra storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt den helt statligt ägda banken SBAB genomfört begränsningar i sin verksamhet.

För att förändra behövs tillgång till kompetenser. Olika verksamheter har olika behov av kompetensutveckling för att nå sina mål. Att finna behov av kompetenser i förhållande till verksamhetens mål, kan vara en början på att rätt kompetens hamnar på rätt plats utifrån de satsningar som görs. En utvärdering kan göras för att utvisa om verksamheten är på rätt väg mot förändring. Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för kompetensutvecklingens betydelse för att verksamheten ska kunna förändras.

Uppsatsen behandlar revisionens slutprodukt vilken är revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen har genom åren genomgått många förändringar i takt med att revisionen och redovisningen utvecklats. Dagens revisionsberättelse är reglerad i RS 709 och är kraftigt standardiserad. Denna standardisering är föremål för många diskussioner där det ifrågasätts huruvida dagens utformning är den bästa.Syftet med uppsatsen är att ifrågasätta dagens utformning av revisionsberättelsen baserat på revisorers, intressenters samt mindre aktiebolags åsikter. Uppsatsen behandlar huruvida Sveriges utformning av berättelsen kan förändras med bakgrund till andra länders utformning eller genom förslag från svenska revisorer, företag och intressenter.

Framgångsrik interprofessionell samverkan i team har bevisats öka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor är ofta en del av interprofessionella team och en av deras kärnkompetenser är samverkan i team. För att uppfylla kärnkompetensen krävs kunskap om vad som påverkar samverkan. Syftet var således att belysa sjuksköterskors erfarenheter av samverkan i interprofessionella team. Metoden som tillämpades var en osystematisk litteraturöversikt med systematiska sökningar av omvårdnadsforskning.

Bakgrund:Varumärken utgör idag en allt viktigare tillgång och i tillägg till nya internationella regler och dagens samhällsutveckling medför att allt fler företag redovisar sina immateriella tillgångar så som varumärken. Idag dock ingen enhetlig metod eller tillvägagångssätt för hur man skall redovisa varumärken. Detta är ett problem eftersom det inte finns några öppna och jämförbara värderingsprocesser som företag och intressenter kan följa och därmed förstå vad som ligger bakom varumärkens värde och vilka faktorer det är som påverkat dessa värden.Problem:Hur ser revisorer och varumärkesvärderare på dagens värdering av varumärken och vad anser man om trovärdigheten och framtidutsikterna? Varför används olika värderingsmetoder vid olika situationer?Syfte:Syftet är att utreda varför det idag inte finns någon enhetlig metod för värdering av varumärken, om det skulle vara möjligt att utveckla en gemensam metod eller standard och vad det skulle innebära för företag/intressenter med en mer jämförbar och accepterad värdering.Metod:En litteraturstudie och sju kvalitativa intervjuer har genomförts. Dessa har sedan analyserats och sammankopplats för att kunna besvara våra problemformuleringar och vårt syfte med studien.Slutsats:Revisorer och varumärkesvärderare anser att det idag inte finns någon enhetlig och väl fungerande metod och för att skapa en accepterad varumärkesvärdering som skulle användas i större utsträckning krävs istället en mer enhetlighet/standard för tillvägagångssättet och dokumenteringen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare och ungdomar anser vara det viktigaste respektive det mest användbara inom svenskämnet, samt om och i så fall hur dessa uppfattningar skiljer sig från varandra.Metoden är kvalitativ, och undersökningen har genomförts via intervjuer. Informantgruppen består av fem ungdomar mellan 19-22 år samt fem svensklärare.Resultaten av vår studie visar att lärarnas uppfattning av vad svenskämnet innebär varierar mellan olika lärare. Det som anses vara viktigast inom ämnet för såväl lärarna som ungdomarna är skriftspråklig och muntlig kompetens. Det är även dessa kompetenser som de båda informantgrupperna anser vara de mest användbara.Den största skillnaden mellan lärarnas och ungdomarnas uppfattningar är att lärarnas utsagor är av mer generell art medan ungdomarnas är mer specifika, då ungdomarna utgår från sina egna upplevelser.Undersökningen visar även att samtliga ungdomar har upplevt brister i de kompetenser som svenskämnet förväntas ge, men att detta inte skett i någon större omfattning. De upplevda bristerna är situationsspecifika, vilket gör det svårt för skolan att åtgärda dessa..

Att det har hänt väldigt mycket inom idrotten sedan dess start vet vi, men frågan är hur idrotten kommer att utvecklas i framtiden? Ett begrepp som blivit alltmer modernt inom svensk idrott på senare år är Sport management. Med tanke på att management eller sport inte är några nya företeelser så är sport management eller management of sport heller inga nya företeelser. För flera tusen år sedan anordnades matcher och tävlingar som arrangerades av managers. Idag har kommersialiseringen och professionaliseringen ökat och vuxit sig allt starkare inom den nationella idrottssektorn.

 Vi har kommit fram till att kontorets framgångsfaktorer ligger bl.a. i på vilket sätt personalen rekryteras, teamarbetet, företagskulturen samt att personalen delar med sina kompetenser och erfarenheter och bollar idéer med varandra. Att personalen rekryterar lämpliga konsulter på rätt arbetsplats är andra framgångsfaktorer enligt oss. Vi har utformat ett koncept i form av en stjärna till kontoret som ett bidrag till fortsatt utveckling.   Vi har kommit fram till att kontorets framgångsfaktorer ligger bl.a. ipå vilket sätt personalen rekryteras, teamarbetet, företagskulturensamt att personalen delar med sina kompetenser och erfarenheteroch bollar idéer med varandra.

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

Revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige avskaffades 2010, främst för att minska dessa bolags kostnadsbörda. Detta skapade olika reaktioner hos bolagens externa intressenter, både positiva och negativa. Det sågs som positivt för företagandet i Sverige, men det uttryckes också oro för risken att fel i bokföring och deklarationer skulle öka när en revisor inte längre behövde granska dem. Dessa fel kan resultera i felaktigt redovisad skatt och ett ökat skattefel. I skattefel inkluderas alla fel som har en påverkan på den redovisade skatten, och de kan vara både avsiktliga och oavsiktliga.

According to statistics, requirements management is identified as a major source of error to failed IT-projects. Moreover communication is identified as a factor affecting the require-ments management and can lead to deficiencies in the requirements. The requirements analyst is responsible for managing the requirements from the different stakeholders, act as a com-munication accommodator and to translate abstract requirements expressed by users to more specific requirements that developers can implement. The purpose of this thesis is to study the role of the requirements analyst to investigate the problems that may arise in working with requirements management.  To achieve the purpose we have performed a requirements management process in which we ourselves took the role as the requirements analysts. The requirements management process consisted of three phases: gather requirements, document requirements and validate require-ments.

Läroplanen för grundskolans tidigare år 2011 uppmanar personalen i skolan att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna.  Skolverket menar att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela skolan och förutsättningen är att lärarna är bekväma med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Studien syftar till att undersöka vilka arbetsformer som anses entreprenöriellt lämpliga. Genom kvalitativa intervjustudier uppmärksammas hur fem lärare resonerar kring val av arbetsformer för att stimulera entreprenöriella kompetenser. Lärarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever såsom kreativitet, lusten att skapa och förmågan att ta initiativ och göra idéer till handlingar. Detta bör ske genom skapande aktiviteter som väljs utifrån demokratiska former med elevinflytande för att skapa delaktighet och engagemang. Lärarens ses agera som en coach som aktivt uppmuntrar och vägleder eleverna i arbetsprocessen, för att lyfta fram deras kvalitéer och kompetenser i entreprenöriellt arbetssätt.

Övergripande syfte med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger ser på och tar till vara på individers olikheter och kompetenser i en barngrupp. I syftet ingår även att studera barns upplevelser av pedagogernas bemötande i och planerande av tambursituationen. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på pedagogerna och deras arbetssätt då detta ligger till grund för barnens upplevelser. Studien är en kvalitativ intervjustudie med inspiration utifrån den hermeneutiska ansatsen och har genomförts på tre förskolor. Deltagande i intervjuer har varit 10 pedagoger och 29 barn i åldrarna 4-6 år. Fokus ligger något mer på pedagogernas utsagor men genom intervjuer med barn kunde tambursituationen ytterligare belysas. Genom att ta del av barnens upplevelser av tambursituationen kunde vi se om dessa skilde sig från pedagogernas utsagor, och i så fall på vilket sätt.