Syftet med detta arbete är att undersöka hur engelskundervisning kan bedrivas i år 4, 5 och 6. Vi är Intresserade av att se hur olika lärare i olika skolor arbetar och vilka undervisningsmetoder de använder sig av samt hur förutsättningarna i elevgruppen inverkar på valet av metod. Vi vill också undersöka hur valet av undervisningsmetod påverkar elevernas Intresse och motivation i ämnet. Frågeställningarna är följande:? Vilka metoder använder engelsklärare i sin undervisning och hur kan detta se ut i praktiken?? Hur tar engelsklärarna hänsyn till elevgruppen och varje elevs individuella behov när det gäller val av undervisningsmetod?? Vilken påverkan har valet av undervisningsmetod på eleverna vad gäller deras Intresse och motivation i engelskämnet? Skiljer sig lärarnas uppfattningar om elevernas inställning från elevernas egna?För att kunna genomföra studien har vi valt att intervjua fem engelsklärare i år 4-6 i en och samma kommun i Sverige.

Vilken roll har utomhuspedagogik i grundskolan, närmare bestämt i år sju? Kan utomhuspedagogik som metod, eller process/arbetssätt, vara ett sätt att få eleverna mer Intresserade av NO i skolan, ett Intresse som dalar ju högre upp i år en i grundskolan eleverna kommer, vilket även gäller för kunskaperna enligt nationella och internationella undersökningar. Jag undersöker särskilt vilken roll problemlösande aktiviteter, valmöjligheter hos eleverna och miljöns utformning har för elevernas Intresse av NO. Undersökningen bygger på litteratur, observationer och intervjuer, där hermeneutik - tolkning - fenomenografi - jämförelse av olika perspektiv och uppfattningar hos de personer som ingår i undersökningen - och empiri - erfarenheter ute på fältet vid observationerna och intervjuerna - är viktiga delar i undersökningen. Undersökningen visar att eleverna tycks ha ett behov av uteundervisning eftersom de ser fördelar med det, till exempel att de får frisk luft, får röra sig mer än i klassrummet men framför allt att det innebär en vardagsanknytning, en konkretisering av lärostoffet.

Vilken roll har utomhuspedagogik i grundskolan, närmare bestämt i år sju? Kan utomhuspedagogik som metod, eller process/arbetssätt, vara ett sätt att få eleverna mer Intresserade av NO i skolan, ett Intresse som dalar ju högre upp i år en i grundskolan eleverna kommer, vilket även gäller för kunskaperna enligt nationella och internationella undersökningar. Jag undersöker särskilt vilken roll problemlösande aktiviteter, valmöjligheter hos eleverna och miljöns utformning har för elevernas Intresse av NO. Undersökningen bygger på litteratur, observationer och intervjuer, där hermeneutik - tolkning - fenomenografi - jämförelse av olika perspektiv och uppfattningar hos de personer som ingår i undersökningen - och empiri - erfarenheter ute på fältet vid observationerna och intervjuerna - är viktiga delar i undersökningen. Undersökningen visar att eleverna tycks ha ett behov av uteundervisning eftersom de ser fördelar med det, till exempel att de får frisk luft, får röra sig mer än i klassrummet men framför allt att det innebär en vardagsanknytning, en konkretisering av lärostoffet.

Redan tidigt då jag besökte North Kingdom kom det upp förslag på studier som skulle kunna vara av Intresse. Flera förslag fick man stryka direkt då de var mer programmeringsinriktade. Men det som fastna var förslaget att göra en teaser trailer. Tillsammans med Tomas Hillergren tog vi på oss den uppgiften, att skapa en teaser trailer till en fiktiv film eller ett spel. Då vi hade fria händer (det var inte kommersiellt) valde vi ett science fiction tema, inspirerat av The King In Yellow, en samling noveller av Robert W.

Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och Intresse hos ledning, pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.

Syftet med detta examensarbete är att i positiv riktning påverka elevernas Intresse för studieteknik och därmed kunskapen om inlärning. Undersökningen gjordes i en gymnasieklass, årskurs 1, bestående av 18 elever. Metoden för undersökningen bygger på intervjuer, en enkät samt observationer. När man talar om studieteknik är inlärning en viktig del att ta hänsyn till. I bakgrunden till detta arbete tar vi därför upp olika inlärningsstilar.

Syftet med denna undersökning är att studera hur några pedagoger, som arbetar med utomhuspedagogik i sin verksamhet, uppfattar hur barn påverkas av televisionen samt hur det barnprogrammen förmedlar kan användas inom förskolans verksamhet. De frågeställningar vi har utgått från är: Hur anser pedagoger att barnen inom förskolan påverkas av barnprogram? Hur kan man ta tillvara på det som Sveriges Televisions barnprogram förmedlar i den pedagogiska verksamheten? Hur anser de pedagoger vi intervjuat att de får inspiration till sin utomhuspedagogiska verksamhet? Sker det via barnprogram? Vi har använt oss av kvalitativ metod för att studera detta fenomen. Detta skedde genom intervjuer med pedagoger som arbetar inom utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna använde sig av televisionen i sin utomhuspedagogiska verksamhet på mycket skilda sätt, exempelvis genom att använda aktiviteter som inspirerats av programmen samt att de sade sig ta tillvara på barnens Intresse för vad de ser på televisionen.

En studie i om handdockan kan stärka den matematiska förståelsen och hur pedagoger skulle kunna använda den som redskap. Geometriska former och rumsuppfattning har stor betydelse i barns verklighetsuppfattning och lärande i matematik. Vi valde att fokusera på en geometrisk form, rektangeln. Vårt arbetssätt har bestått av intervjuer, observationer och dokumentation av genomförandet. Studien genomfördes i två helt skilda förskolor men har gjorts på liknande sätt och med samma frågeställningar.

Uppsatsens syfte är att kartlägga elevers Intresse för läsning av skönlitteratur och förhållningssätt till och motiv för detta, samt sätta deras perspektiv i relation till deras svensklärare. Studien har gjorts genom elevenkäter bland avgångselever på både studie- och yrkesförberedande program i gymnasieskolan. Mot bakgrund i resultatet på elevenkäterna genomfördes sedan två svensklärarintervjuer. Jag har sökt tillträde till lärarnas medvetande för att kunna jämföra det med elevernas svar på enkäten.Det föreligger begränsningar i min studie gällande utformningen av elevenkäterna. Vid användning av orden skönlitteratur och böcker, utan vidare definiering, kan det av eleverna ha tolkats som att jag endast menar böcker i tryckt form, alltså inte e-böcker, vilket föranleder eventuella felmarginaler i resultatet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger från en förskola förhåller sig till barns eventuella Intresse att ta med sig leksaker hemifrån, samt undersöka vilka aspekter som ligger till grund för pedagogernas förhållningssätt i ämnet. Intentionerna har även varit att ta del av barnens tankar; Är de Intresserade av att ta med sig leksaker hemifrån till förskolan och tillåts de i sådana fall att göra det? Genom kvalitativa intervjuer som metod har jag i min studie strävat efter att uppfylla syfte och frågeställningar. Resultatet utifrån intervjuerna visar att barnen har ett Intresse av att ta med sig lekföremål hemifrån till förskolan. Sex av åtta barn uttrycker att de får ta med sig mjukisdjur, tre av dem uttalar även att de får ta med sig vissa andra leksaker.

Bakgrund: Inspirationen till denna studie uppkom av fo?rfattarnas Intresse kring identiteter och deras Intresse fo?r skapelseprocessen kring deras egna identiteter. Fra?gan som uppkom i samband med starten fo?r studien var vilka vi sja?lva har utvecklas till som blivande civilekonomer och vilka faktorer som hade pa?verkat oss.Syfte: Studiens syfte var att underso?ka skapelse- och fo?ra?ndringsprocessen av en civilekonoms professionsidentitet under studietiden.Metod: Studien a?r genomfo?rd pa? ett kvalitativt tillva?gaga?ngssa?tt. Studien har utfo?rts med en autoetnografisk teknik fo?r att presentera studiens empiri da?r a?ven fo?rfattarnas reflektioner presenteras som en empirika?lla.

Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6.Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38).Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska.

Syftet med denna studie är att undersöka åtta lärares uppfattningar om hur läs- och skrivsvårigheter kan åtgärdas samt hur dessa lärare beskriver hur de ger stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter. För att få svar på frågorna genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer med utbildade grundskollärare i år 1-3 samt förskollärare. Utgångspunkten i den teoretiska delen är fenomenologi, vilket innebär att vi har försökt förstå åtgärder inom läs- och skrivsvårigheter utifrån lärarens perspektiv.Studiens resultat visar att det är viktigt att så tidigt som möjligt kartlägga elevers svårigheter och att på bästa sätt hitta den metod som passar utifrån elevens behov. Vidare visar resultatet att samtliga lärare arbetar på olika sätt för att stödja elevers läs- och skrivsvårigheter, exempelvis genom rim och ramsor. Dessutom framgår det att datorn är en viktig del i arbetet med elevernas läs- och skrivsvårigheter, exempelvis att eleven får skriva på datorn istället för med pennan.

På ingenjörsutbildningar får studenter fördjupa sina kunskaper i programmets senare del i form av specialinriktningar eller valbara kurser. Detta är något som inte är tillgängligt för studenter som läser till sjöingenjör vid Sjöfartshögskolan i Kalmar men något som infördes på sjöingenjörsutbildningen vid Chalmers Tekniska Högskola 2009. Studiens syfte är att undersöka Intresset för valbara kurser på 7,5 högskolepoäng (hp) vardera för sjöingenjörsstudenter vid Sjöfartshögskolan i Kalmar. En enkätstudie svarade på frågorna om vilka ämnesområden som var av Intresse, hur många kurser eleven ville läsa, när under utbildningen önskas kursen läsas, om Intresset för valbara kurser saknas och i så fall varför. Resultatet av undersökningen visade att de ämnesområden som är av störst Intresse för studenterna på grundnivå är offshore/oljerigg och landkurser.

Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6.Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38).Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska.