Bakgrund: Operationssjuksköterskan använder olika förebyggande åtgärder för att skydda och förhindra patienten och arbetslaget mot stick- och skärskador. Förebyggande metoder kan vara hands free-teknik och neutral zon, dubbla handskar eller trubbig suturnål. Syfte: Att med denna intervjustudie belysa vad operationssjuksköterskan använder för metoder för att förebygga tillbud av stick- och skärskador. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie med fyra yrkesverksamma operationssjuksköterskor inom perioperativ omvårdnad. Materialet transkriberades och analyserades med manifest innehållsanalys och presenterades i tema och kategorier.

Döden är ett kontroversiellt ämne som väcker starka känslor hos många människor. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser i samband med omvårdnaden av den döende patienten och hur sjuksköterskan hanterar sina upplevelser. Litteratursökning gjordes i sex databaser. 12 vetenskapliga artiklar granskades och resultatet visade att sjuksköterskors upplevelser är av både positiv, styrkande art och av negativ, energikrävande art. Resultat uppkom även om sjuksköterskans förhållningssätt till yrkesrollen och hantering av upplevelser.

Palliativ vård syftar till att se patienten och dess närstående som en helhet där målet är att bidra till välbefinnande och värdighet i livets slut. För att underlätta de närståendes situation spelar vårdpersonalen en stor roll. Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av den palliativa vården. Metoden som användes var litteraturstudie som grundades på tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att närstående är i stort behov olika stödjande insatser från vårdpersonalen.

Bakgrund: Föräldrar vars barn ska genomgå anestesi och operation önskar stödja barnet på bästa sätt inför detta. Samtidigt är de själva ofta oroliga. Oro hos föräldrar och oro hos barn tycks hänga samman, likväl som en lugn förälder tycks kunna vara till hjälp för ett oroligt barn. Syfte: Att belysa vad anestesisjuksköterskan kan bidra med för att svara an till föräldrars önskan att vara till stöd för sitt barn under den pre- och intraoperativa perioden, och därmed främja hälsa och välbefinnande hos dem båda. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats.

Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för individens upplevelser av förändringar i de vardagliga arbetsrutinerna. Med ett hermeneutiskt tolkande har vi genom semistrukturerade- och djupintervjuer arbetat fram vårt resultat. Resultatet i vår studie kategoriseras upp under fyra huvuddelar: information/kommunikation, lärande, social arbetsmiljö och ledarskap som tillsammans utgör grunden för en ökad förståelse för individens upplevelser av förändringar i de vardagliga arbetsrutinerna..

Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnliga patienter med diagnosen reumatoid artrit upplever att leva med sjukdomen. Metoden var litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar låg till grund, dessa granskades utifrån Polits m fl (2001) riktlinjer. Den teoretiska referensramen var Carnevalis (1999) Dagligt Liv & Fuktionellt Hälsotillstånd-modellen. Resultatet presenterades i fyra huvudteman och tio underteman som beskriver kvinnliga patienters upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Huvudteman var: fysiska upplevelser, psykiska upplevelser, psykosociala upplevelser och existentiella upplevelser.

Bakgrund: I det moderna samhället sker en enorm utveckling inom medicinen. En aktuell fråga är organdonation. Inför en eventuell donation väcks många känslor och tankar. Syfte: Studiens syfte var att studera motiv till att donera och upplevelser av att donera en njure. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Att drabbas av schizofreni påverkar hela personens livssituation. Schizofrenin medför funktionsnedsättningar som gör det svårt att ta tillvara på de vardagliga resurserna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med schizofreni upplever sin livssituation. Metoden som användes var en litteraturstudie. Sökningarna gjordes i Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur män och kvinnor upplever den traumatiska händelsen och utvecklandet av posttraumatiskt stress syndrom.Litteraturstudien baseras på nio vetenskapliga artiklar från olika traumatiska händelser där män och kvinnor var inblandade. Resultaten analyseras och resulterar i fyra teman. Dessa teman är känslomässiga upplevelser (affektiva), beteendeförändringar, existentiella/sociala upplevelser och psykofysiologiska upplevelser. Det man kan konstatera är att dessa individer har en sänkt livskvalitet och problem i sitt dagliga.

Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för individens upplevelser av förändringar i de vardagliga arbetsrutinerna. Med ett hermeneutiskt tolkande har vi genom semistrukturerade- och djupintervjuer arbetat fram vårt resultat. Resultatet i vår studie kategoriseras upp under fyra huvuddelar: information/kommunikation, lärande, social arbetsmiljö och ledarskap som tillsammans utgör grunden för en ökad förståelse för individens upplevelser av förändringar i de vardagliga arbetsrutinerna..

Bakgrund: I det moderna samhället sker en enorm utveckling inom medicinen. En aktuell fråga är organdonation. Inför en eventuell donation väcks många känslor och tankar. Syfte: Studiens syfte var att studera motiv till att donera och upplevelser av att donera en njure. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Varje år drabbas mellan 200-300 barn av cancer. Föräldrarna till dessa barn ställs inför en ny verklighet där hela tillvaron vänds upp och ner. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser när ett barn drabbas av cancer. Studien baserades på tre självbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehållsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar föräldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.

Att ha barn eller ett syskon som är sjukt i cancer innebär en stor omställning för alla familjemedlemmar och skapar många nya upplevelser. Varje familjemedlem ser dessa upplevelser olika beroende på kön, ålder, stödjande miljöer både på sjukhuset och privat samt cancerns art. Syftet har varit att beskriva familjemedlemmars upplevelser i den förändrade familjesituation som uppstår i samband med cancer hos barn. Studien har genomförts som en litteraturstudie, där resultatet bygger på skönlitterära böcker skrivna av familjemedlemmar till barn med cancer. Resultatet presenterades i olika kategorier (upplevelser), dessa var rädsla, utsatthet, skuld, ilska, sorg, trygghet och glädje/tacksamhet och det visade sig att familjemedlemmarna upplevde dessa situationer på olika sätt.

Bakgrund: Bakgrunden innehåller fakta om den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS, som är en neurologisk sjukdom. Idag har 12000 människor i Sverige diagnosen, och ytterligare 400 diagnostiseras varje år. Sjukdomen kan leda till funktionsnedsättning och många med diagnosen blir beroende av hjälp och hjälpmedel. Detta kan inverka på individens livsvärld, välbefinnande, lidande och självbild, samt den subjektiva och den levda kroppen. Benner och Wrubels omvårdnadsteori har valts, eftersom de inriktar sig på individens egna upplevelser av välbefinnande och ohälsa.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser nyblivna pappor har av ett akut kejsarsnitt samt vilka upplevelser de har av vårdpersonalens bemötande i samband med det akuta kejsarsnittet. Studien är av deskriptiv design med kvalitativ ansats. Sju pappor intervjuades om sina upplevelser av ett akut kejsarsnitt samt sina upplevelser av vårdpersonalens bemötande i samband med detta. Intervjuerna spelades in och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att pappor har många upplevelser kring ett akut kejsarsnitt. De upplever känslor som oro, rädsla och obehag men även lättnad, förväntan och glädje. Papporna upplevde genomgående ett bra bemötande från vårdpersonalen och betonade främst bra och tydlig information samt ett bra praktiskt omhändertagande. Slutsatsen av denna studie är att en ökad medvetenhet om pappors upplevelser i samband med ett akut kejsarsnitt kan bidra till att vårdpersonalen får en ökad förståelse för deras situation.