Syfte: Syftet var att undersöka hur symtomen hos patienter med idiopatisk normaltryckshydrocefalus förändrades från diagnos till återbesök tre månader postoperativt, i två olika grupper, en som väntat kortare och en som väntat längre tid än sex månader på operation. Dessutom var syftet att undersöka hur återhämtningen såg ut i respektive grupp samt undersöka om symtomen vid återbesöket skiljde sig åt mellan grupperna.Metod: Journalgranskning. Fyrtio patienter delades in i två grupper, de som väntat kortare (grupp 1) respektive längre tid än sex månader (grupp 2). Patienterna hade normaltryckshydrocefalus utan bakomliggande orsak, hade ej tidigare opererats med shunt samt var 40 år eller äldre. Hydrocefalusvariabler (gång, balans, inkontinens, Rankin och Mini Mental Test) analyserades med icke parametrisk statistik.Resultat: Grupp 1 visade förbättring för variablerna gång och balans från diagnos till återbesök.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda på vilka faktorer som påverkar uppkomsten av postoperativ urinretention, POUR, i tidigt postoperativt skede. Artikelsökning har skett i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån en modifierad granskningsmall för artikelgranskning. Sexton artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade att med stigande ålder ökade risken för POUR, speciellt för män.

Syftet med denna studie var att beskriva pre- och postoperativa omvårdnadsåtgärder i samband med öppen hjärtkirurgi. Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och beror till största delen på aterosklerotiska förändringar. Riskfaktorerna för att drabbas skiljer sig något mellan män och kvinnor. De mest förekommande typerna av öppna hjärtoperationer är klaffoperationer och koronar bypassoperation (CABG). Vanliga komplikationer i samband med dessa operationer är pre- och postoperativ ängslan, lungkomplikationer och smärta.

Att leva med fetma och övervikt är mycket aktuella frågor idag då förekomsten ökat över hela världen och så även i Sverige. En behandlingsmetod för personer med svår fetma (BMI >30) är kirurgiskt ingrepp, vilket innebär att magsäckens storlek reduceras eller justeras med band. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser efter ett sådant kirurgiskt ingrepp. Efter en systematisk litteratursökning i vetenskapliga databaser analyserades data utifrån en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier.

Bakgrund- Att få beskedet bröstcancer kan för många kvinnor innebära svårigheter med olika emotionella känslor. Därmed är det viktigt att operationssjuksköterskan inom sjukvården ser människan som något större än bara en sjuk kropp. Att kroppen inte bara är fysisk, utan den bär även på människans livshistoria, känslor, självbild och mening.Syfte- Att beskriva kvinnans upplevelse av sin kropp före och efter bröstcancerkirurgi.Metod- En litteraturstudie med systematisk ansats där 19 vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats.Resultat- Studiens resultat visar kvinnans upplevelser före och efter bröstcancerkirurgi och omfattar två huvudteman: Uppfattningar och tankar kring kroppen och Förändringar av kroppen. Dessa delas in i subteman: Kvinnors kroppsbild, Strävan efter att bevara sin enhet, Tillfreds med sin kropp, Att bli svken av sin kropp och Förlust av sin kvinnlighet.Slutsats- Varierande upplevelser av den egna kroppen förekom och det framkom att dessa kunde vara både positiva och negativa. De negativa upplevelserna bestod främst av att kvinnorna upplevde sina kroppar som förändrade.

Inledning: Postoperativ smärta hos barn är fortfarande ett problem trots förbättrade arbetsrutiner och smärtbehandling. Smärtskattning på barn och speciellt barn med kognitiva nedsättningar kräver att sjuksköterskorna har kunskap om tillgängliga smärtskattningsinstrument. På så vis ges alla barn möjlighet att smärtskattas.Syfte: Att undersöka hur ofta sjuksköterskor smärtskattar barn som opereras för skolios postoperativt.Design: En retrospektiv studie.Metod: Journalgranskningen genomfördes på Universitetssjukhuset i Linköping. Alla barn som under 2008-2009 opererats för Idiopatisk eller Neuromuskulär skolios, var mellan 0-18 år och fanns med i journaldatasystemet inkluderades i studien.Resultat: Barn med Idiopatisk skolios smärtskattades oftare än barn med Neuromuskulär skolios. Barn som inte förstod instruktion smärtskattades inte lika ofta som de barn som förstod instruktion.

Otillräcklig smärtlindring och läkemedelsbiverkningar är ett stort problem i den postoperativa vården. Smärtan i sig kan också leda till olika postoperativa komplikationer. Komplementära metoder är idag efterfrågade och börjar också integreras i vården. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om sjuksköterskan kan använda sig utav akupunktur, aromaterapi, massage, musik och TENS vid postoperativ smärta. Frågeställningarna som sedan ställdes var då, kan komplementära metoder minska smärta postoperativt, minska opioidanvändningen samt påverka andra smärtrelaterade symtom i kroppen, såsom andningsfrekvens, blodtryck, puls och hormoner i kroppen? Arbetet gjordes som en litteraturstudie där 22 kvantitativa artiklar granskades.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

 Syfte: Att undersöka huruvida patienterna upplever det postoperativa förloppet avseende smärta i hals, heshet, smärta vid sväljning samt generellt obehag beroende på om endotrakealtub (ETT) eller i-gel supraglottic airway device (SAD) använts i samband med generell anestesi vid elektiv kirurgi.Metod: I denna kvantitativa tvärsnittsstudie samlades informationen in på formulär. Parametrarna skattades av patienterna med hjälp av visuell analog skala (VAS). 60 patienter tillfrågades konsekutivt till studien och 13 föll bort vilket resulterade i 47 patienter som fullföljde studien.Resultat: Gällande graden av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag postoperativt så skattade sammanlagt sju deltagare i grupperna med ETT och i-gel ett VAS värde över 3. Patienter som haft ETT upplevde signifikant mer heshet, och sväljsvårigheter än patienter som haft i-gel.Slutsats: Denna studie visar att patienter som får ETT eller i-gel skattar sina besvär avseende smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag i en låg frekvens. Dessutom påvisas att majoriteten av de som skattar besvär gör detta i de lägre segmenten av VAS skalan..

Akut förvirring hos höftfrakturpatienter är vanlig. Den akuta förvirringen kan förebyggas eller kortas och rehabiliteringstiden kan då också kortas. Ett förvirringstillstånd innebär stora påfrestningar på kroppen. Syftet med denna litteraturstudie är att se hur litteraturen beskriver hur man kan ge en god postoperativ omvårdnad och ett gott bemötande till de patienter som drabbas eller riskerar att drabbas av postoperativ förvirring. Till grund för arbetet ligger ett antal vetenskapliga artiklar samt facklitteratur.

Det har länge varit känt att patientens perioperativa position kan orsaka symtom som förmodas uppstå genom tryck och sträckningar. Positionen vid laparosko-piska operationer anses öka risken för symtom och därför är perioperativ om-vårdnad av betydelse. Syftet var därför att undersöka hur frekvent positions- relaterade symtom förekommer vid laparoskopiska ingrepp och vilken betydelse de har för patienten. Studien genomfördes som en deskriptiv tvärsnittstudie och datainsamlingen gjordes med hjälp av symtomskattning och semistrukturerade intervjuer. Totalt 60 respondenter i åldern 19 till 75 år deltog i studien som pågick under åtta månader.

Bakgrund: Hjärtats slag har länge förknippats med skillnaden mellan liv och död. År 2010 genomfördes 6 358 hjärtkirurgiska ingrepp i Sverige. De vanligaste ingreppen är koronar bypass-operation, klaffoperation och operation på missbildningar på hjärtat. De viktigaste delarna i pre- och postoperativ omvårdnad är helhetsbedömning av patienten, ge information, ge råd om nödvändiga livsstilsförändringar och att finnas som stöd för patienten. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter före och efter hjärtkirurgi.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Under de senaste decennierna har synen på katter förändrats avsevärt. Från att ha setts som främst skadedjursbekämpare, har de nu tagit en mer framträdande roll som sällskapsdjur.Detta har medfört att deras miljö begränsats avsevärt och många katter hålls numera till största del eller enbart inomhus. Vilka konsekvenser detta fått för katten är ännu oklart. Hypotesen som låg till grund för denna litteraturstudie var att de problembeteenden som seshos dagens katter delvis beror av den stress som begränsandet av den naturliga miljön utgör. Syftet med studien var således att med hjälp av vetenskapliga artiklar klargöra vilka problembeteenden som förekommer, varför katten utvecklat dem samt hur de kan åtgärdas.

Bakgrund: Hjärtats slag har länge förknippats med skillnaden mellan liv och död. År 2010 genomfördes 6 358 hjärtkirurgiska ingrepp i Sverige. De vanligaste ingreppen är koronar bypass-operation, klaffoperation och operation på missbildningar på hjärtat. De viktigaste delarna i pre- och postoperativ omvårdnad är helhetsbedömning av patienten, ge information, ge råd om nödvändiga livsstilsförändringar och att finnas som stöd för patienten. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter före och efter hjärtkirurgi.