Frågeformulering: Vilka faktorer är det som avgör utvecklingen av offentliga e-tjänster?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utvärdera och undersöka nuläge och framtida behov av e-förvaltning inom kommunala myndigheter i stockholms området.Metod: Vi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod.. Dvs en Intervju och en enkätundersökning.Teori: Vi har använt teorier som behandlar 24-timmars myndigheten och kundbeteende, samt organisationsteorier.Empiri: Empirin består av Intervjuer som vi utförde i sex olika kommuner i stockholmsområdet samt en enkät som undersöker invånarna i två av dessa kommuner.Slutsatser: De avgörande faktorerna för utvecklingen av e-government är bland annat politiska påtryckningar och förändringar i omvärlden. Även om kommunerna ligger på olika nivåer, strävar de efter samma mål, för att uppnå den perfekta 24-timmarsmyndigheten..

Denna studie inriktar sig på läromedelsanvändandet inom samhällskunskapsämnet i den svenska grundskolan. Särskilt granskar den användandet av Internet som läromedel, motiveringar kring detta och konsekvenser när det gäller den pedagogiska vardagen på skolorna. För att få en bild av de statliga, formuleringsarenan, rekommendationerna kring Internet som läromedel analyseras den nya läroplanen Lgr11 i relation till tidigare gällande läroplaner. För att se hur dessa rekommendationer tillämpas i skolan, realiseringsarenan, analyseras Intervjuer med sex olika verksamma samhällskunskapslärare i grundskolan. Studien visar att de statliga direktiven ger lärare flexibilitet i urvalet av läromedel.

Idag råder en hälsotrend vilket har lett till att det efterfrågas mer hälsosamma livsmedel än tidigare och detta skapar nya möjligheter för livsmedelsföretagen. Ica är den första livsmedelskedjan som har pågående hälsotrenden. Detta arbete beskriver hur Ica har tagit fram Gott liv och hur Ica har gått tillväga för att skapa en medvetenhet kring dessa produkter. Dessutom redogör arbetet för om budskapet har nått fram till konsumenterna, om det stimulerar dem till köp samt hur de uppfattar Gott liv. Arbetet grundar sig på en Intervju med Icas dietist Christina Karlsson samt en konsumentundersökning med 100 deltagande konsumenter.

Bankerna strävar efter att med tjänsten bank via Internet erbjuda bättre kundservice och bekvämlighet i en säker elektronisk miljö. Bankerna ser den möjlighet som Internet utgör som en ersättning, inte bara som ett alternativ åt någon av deras traditionella tjänster. Varför används tjänsten bank via Intenet endast i en begränsad utsträckning hos privatpersoner?En Intervju av bankkunder tar fram privatpersoners viktigaste orsaker till att inte använda bankernas Internettjänster. Resultatet av den undersökningen jämförs med en liknande undersökning från Australien.Viktiga orsaker till att inte använda bank via Internet: bankkunder saknar tillgång till Internet, de tycker traditionellt tillvägagångssätt är tillräckligt bra, de är osäkra på säkerheten, de känner inte till servicen och fördelarna tillräckligt eller de vill ha den personliga kontakten med bankpersonalen..

Syftet med studien är att undersöka hur modersmålslärarna förhåller sig till digitala medier i undervisningen, samt ta reda på fördelarna med att använda digitala medier som läroverktyg. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie, där två observationer och en Intervju med en modersmålslärare används som metod. Detta för att få en förståelse för vilka uppfattningar som finns kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. Resultatet från undersökningen visar att digitala medier är ett pedagogiskt redskap med enorma fördelar. Med hjälp av digitala verktyg skapar läraren positiva lärandesituationer som underlättar inlärningen för eleverna. Dessutom kan digitala verktyg stimulera inlärning och bidra till ökad motivation hos eleverna. Undersökningen visar att det bara finns vinster med att arbeta med digitala medier i undervisningen, då det intresserar och sporrar eleverna till kreativitet och bättre arbeten..

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka det fula språket och vilken funktion det fyller hos barn och ungdomar. Jag har även intresserat mig för barn och ungdomars attityder till det fula språket, samt huruvida det är nödvändigt att göra en ny definition av begreppet ?fult?. Empirin är insamlad genom observation i en sjätteklass, samt kvalitativ Intervju med sex av pojkarna i klassen. Slutsatsen blir att det vuxenvärlden definierar som ?fult? inte nödvändigtvis är fult för informanterna.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det kan finnas ett samband mellan den språkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevers val av resonemang. Två grupper av elever fick arbeta med varsin matematisk uppgift med likadant innehåll men olika språklig utformning. Om det fanns skillnader i elevernas val av resonemang mellan de båda uppgifterna så kunde det indikera att det kan finnas ett samband mellan den språkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevernas val av resonemang. Jag valde att arbeta med två kvalitativa metoder som i min undersökning kompletterade varandra, observation och Intervju. Resultatet av undersökningen visar på ett mycket svagt samband mellan den språkliga utformningen och elevernas val av resonemang.

I denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har det övergripande syftet varitatt undersöka vad föräldrar har för kunskaper om deras barns användning av Internetoch om fenomenet nätmobbning. Vi har använt oss av semistrukturerade Intervjuermed nio informanter. Urvalet har varit föräldrar till barn i åldrarna 13-18 år. Föranalysen har symbolisk interaktionism använts. Resultatet visade att flera avföräldrarna hade bristande vetskap om deras barns användande av Internet.

En kvalitativ Intervjustudie rörande högstadielärares syn på läxor. Fem lärare deltog. Lärarna ser på läxan som en obligatorisk uppgift. Den syftar framförallt till repetition och minnesträning. Också syften av fostrande karaktär nämns.

Titel: Riskhantering inom små till medelstora företag.Problem: Olika sorters risker kan förekomma och påverka företag därför ställs frågan hur hanteringen av dessa risker sker inom små till medelstora företag.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur små till medelstora företag hanterar risker.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod ligger till grund för uppsatsen. Intervju har använts för att införskaffa nyttig information i undersökningssyfte. Intervjuer från respondenterna har sammanställts, sammanfattats och analyserats.Resultat: Företagen i uppsatsen har en god riskhantering. De risker som de själva inte kan hantera outsourcas till riskhanteringsspecialister.Problemet är att kostnaderna inte ska överstiga vinsterna med hanteringen. Företagen har dock hittat en bra balans där.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur lärarna i vår undersökning arbetar med bedömning och den bedömningsmatris som används på skolan i fråga (se bilaga 3). Skolan där undersökningen tagit plats ligger i Skåne och bedriver undervisning i årskurserna F-5. Vi har gjort fem Intervjuer med lärare som arbetar på skolan, och en Intervju med den biträdande rektorn som är huvudansvarig för utformningen av bedömningsmatrisen. Den litteratur vi använt oss av har till största del varit koncentrerad kring olika former av bedömning. De som varit deltagande vid Intervjutillfällena och det kvalitativa metodvalet har grundats på hur vi ansåg att vi skulle få en god insikt inom ämnet bedömning.

Uppsatsen handlar om hur förskolebarn använder sig av spontansången i den fria leken. Undersökningen grundar sig på observationer av en barngrupps fria lek som genomförts under en vecka. Syftet var att få en inblick i förskolebarns spontansång för att bättre kunna ta tillvara på deras intresse i den planerade verksamheten. För att få reda på om det finns något samband mellan pedagogers planerade musikaktiviteter och barns spontansång har det observerats en planerad sångsamling, samt genomförts en Intervju med pedagogen som höll i aktivitet. Resultaten visar att förskolebarn använder sig av spontansången på flera olika sätt, de sjunger både kända sånger och hittar även på egna sånger av olika slag.

Syftet med vårt arbete var att belysa lärares didaktiska val utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv på läs- och skrivlärande. Vi valde kvalitativ Intervju med förutbestämda frågor och utrymme för följdfrågor. Intervjupersonerna är tre lärare från olika skolor i olika stora städer i Mellansverige. Alla arbetar med den inledande läs- och skrivundervisningen. Genom att ta del av Intervjupersonernas beskrivningar ville vi få en insikt i hur de väljer arbetsformer och innehåll och varför.

BakgrundI följande avsnitt redogörs för forskning inom det språkliga fältet. Talspråksutveckling, läsandet och skrivandets progression samt förskolan och förskollärarens roll i det hela synliggörs. Styrdokumentets syn på språk är också angivet.SyfteSyftet med undersökningen är att synliggöra förskollärares resonemang kring och arbete med språkutveckling för barn i förskolan, dels språkutvecklande strategier rent allmänt, dels mer specifikt som en förberedelse inför kommande läs- och skrivutveckling.MetodMetoden som använts i undersökningen är en kvalitativ ansats med Intervju som redskap. De som Intervjuades var sex förskollärare verksamma på två olika förskolor i samma kommun.ResultatResultatet visar att förskollärarna lägger mycket kraft i att anlägga grundläggande språkliga förmågor. Det viktigaste som uttrycktes är att barnen får möjlighet att kommunicera med andra.

This paper deals with the question of why companies choose to go on trade fairs and exhibition examines how the media works. The essay's main focus is on stand contractors and why those hired to produce other company stands. The study is based on three interviews, a visit to a trade fair and a questionnaire survey. Together with the relevant literature is given a clear picture of how companies are thinking in their choice of attending the fairs, but also why stand contractors are involved in the process. We concluded that some companies do not know why they participate in fairs and many feel compelled to contribute to not be forgotten in the market.