Jag skulle åt Team Tejbrant ta fram ett mellanting mellan cykelställ och cykelgarage. Team Tejbrant har en rad olika cykelställ och garage och det är meningen att det cykelställ jag ska göra ska komplettera deras sortiment. Jag började med att göra en research om cykelställets historia samt undersöka dagens utbud. Efter det skrev jag en enkät som distribuerades till så många som möjligt, för att få information och inspiration till projektet. När det var klart och jag sammanställt enkäten gjorde jag en enkel Intervju med företagets konstruktör om vad han tror är genomförbart.

Detta examensarbete ger en introduktion till området systemutveckling. Kravhantering har i alla tider varit en viktig del i systemutveckling. För att kunna lyckas med kravhanteringen under ett systemutvecklingsprojekt är det viktigt att använda sig av rätt teknik. En teknik som finns för att kunna hantera de krav som ställs på ett system är Use Case som härstammar från UML. Syftet med detta examensarbete var att ta reda på de för och nackdelar som har upplevts av användare som har arbetat med Use Case i samband med kravhantering.

Syftet med följande studie är att undersöka vilka effekter ett s.k. upplevelsebaserat lärande får på en grupp elever med svårigheter i matematik på gymnasieskolan. De två huvudfrågorna som undersökningen söker svar på är det upplevelsebaserade lärandets effekter på elevernas motivation och dels dess effekter på deras kunskapsbearbetning. Fyra undervisningstillfällen har videofilmats och observerats av två lärare enskilt vid olika tillfällen. En kort Intervju med eleverna har också gjorts.Resultatet som den här studien kommer fram till är att de tankar som inryms i det upplevelsebaserade lärandet verkar gynna olika processer i den matematiska kunskapsutvecklingen som lyfts fram som särskilt viktiga för den här typen av elever på gymnasieskolan med svårigheter i matematik..

Det här examensarbetet undersöker hur fyra svensklärare verksamma inom grundskolan och gymnasiet använder film som didaktiskt verktyg i syfte att normproblematisera och utveckla elevers språk. Metoden som används är semistrukturerad Intervju. Resultatet visar att svensklärarna låter sina elever diskutera och reflektera kring vad filmer förmedlar genom både muntliga och skriftliga uppgifter samt övningar av olika slag. De är av åsikten att arbete med film är språkutvecklande och att man kan diskutera många olika aspekter utifrån film. Slutsatsen vi drar är att svensklärare med hjälp av film kan skapa meningsfulla sammanhang som gynnar elevernas utveckling vad gäller språk och medvetenhet kring normer..

Denna rapport är en del i ett självständigt arbete där en pedagogisk produkt utformats för Evolutionsmuseet i Uppsala och är även en del i projektet ?Kulturarvet som högskolepedagogisk resurs vid Uppsala universitet?. Produkten kommer att ingå i Evolutionsmuseets utställning Svensk fauna och behandlar skalbaggar som nedbrytare på markytan i naturen. Produkten består av ett informationsblad skrivet som en berättelse och ett tittskåp. För att undersöka behovet av samt utvärdera vår produkt har vi använt oss av semi-strukturerad Intervju och deltagande observation som metod.

Studiens syfte var att undersöka användningen av personlighetstest respektive begåvningstest hos svenska arbetsgivare, för att få en förståelse till vilket syfte och värde det anses tillföra hos svenska arbetsgivare. Samt inbringa förståelse till att personlighetstest i Sverige används i större frekvens jämfört med begåvningstest. Genom en enkätstudie och en semistrukturerad Intervju framkom att det finns skäl att tro att skillnaderna beror på okunskap hos testanvändarna samt att organisationers urvalsmetoder kan vara svåra att förändra. Det framkom även att det är möjligt att personlighet värderas högre än vad begåvning gör hos svenska arbetsgivare. Det medför att det återfinns skäl att tro att kulturella faktorer har en större påverkan än vad tidigare forskning visat..

Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka likheter och skillnader som finns samt hur elever på två olika skolor i en medelstor svensk kommun upplever ett utvecklingssamtal. Anledning till detta är att vi vill veta hur vi ska förhålla oss när vi sedan ska ut till skolorna och möta eleverna.Den metodik vi har använt oss av är kvalitativ enkät och Intervju. Denna metod valdes för den gav oss möjligheten att fråga två klasser om deras erfarenhet och upplevelse av utvecklingssamtal. Samtidigt som Intervjuerna gav oss en möjlighet att gå in på djupet vad eleverna tycker.Resultatet visade på likheter och skillnader samt hur eleverna upplever utvecklingssamtal. De likheter som har framkommit av resultaten är vad som tas upp under samtalet samt vem samtalet är till för.

Syftet med rapporten var att studera ungdomsledares och lärares arbetsmetoder ochförhållningssätt gentemot ungdomar som uppvisar ett avvikande beteende. Detta medavseende på om det var strukturerat eller ostrukturerat. Vår studie var av kvalitativ karaktär och fyra lärare och fyra ledare Intervjuades. Intervju underlaget lämnades ut i förväg och med detta förfaringssätt ville vi att de skulle vara välförberedda innan själva Intervjun. Det som framkom av vårt resultat var att lärarna har ett mer strukturerat förhållningssätt gentemot ungdomar med koncentrationssvårigheter än vad ledarna har.

Den här studien syftar till att undersöka vad det är i en persons ansökningshandlingar som är attraktivt för en arbetsgivare samt vad som skiljer dessa åt från dem som inte blir kallade till en anställningsIntervju.Undersökningen genomfördes genom ett tillfällighets urval där tio personer med kunskap inom området Intervjuades. Data transkriberades sedan från ljudfilerna och en tematisering skedde därefter av det utskrivna materialet.Resultatet av undersökningen blev att den sökande allra först måste uppfylla de grundläggande krav som ställs på tjänsten men därutöver är det en subjektiv bedömning som sker. Utifrån ansökningshandlingarna, och eventuella telefonsamtal, skapar rekryterarna sig en bild av personen vilket sedan ligger till grund för urvalet..

Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera varför och på vilka sätt ett detaljhandelsföretag bör erbjuda kunden en multisensorisk varumärkesupplevelse. Uppsatsen kommer att ge företag ökad förståelse för Sinnesmarknadsföring och vad det får för konsekvenser vid utformandet av servicelandskapet.Vi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden innebar ett experiment där vi undersökte doft- och ljudets påverkan på kundbeteendet. Experimentet utfördes på en utvald yta på EM Kalmar Severins i samband med den specifika produktgruppen soffa. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med observationer, 15 kundIntervjuer samt en Intervju med varuhuschefen..

SammanfattningSyfte och frågeställningarUppsatsen syftade till att undersöka elevers uppfattningar kring begreppet hälsa, ur ett salutogent och patogent perspektiv. De frågor som ställdes var: har eleverna en salutogen eller patogen bild av hälsa, var får eleverna sin uppfattning kring hälsa ifrån samt förmedlar lärare i idrott och hälsa en salutogen eller patogen bild av hälsa enligt eleverna?Metod10 elever (7 flickor och 3 pojkar) i årskurs 9 från tre skolor i västra och södra delen av Stockholm deltog alla i en halvstrukturerad Intervju. Intervjuerna genomfördes på respektive elevs skola i ett avskilt rum. Deras svar kategoriserades och analyserades med utgångspunkt i Antonovskys teorier, och Quennerstedts utvecklingar av dessa, kring salutogent och patogent.Resultat5 av 10 elever ansågs ha en patogen bild av hälsa, 3 av 10 en salutogen bild medan 2 av 10 ansågs ha en tvetydig/oklar bild av hälsa där både ett salutogent och patogent perspektiv fanns representerat.

Diskussionen i Sverige angående dataspelsberoende och att främst att ungdomar, spenderarmycket av sin vakna tid framför spelen, har på senare tid tagit fart i media. Många hardiskuterat om inte detta är ett samhällsproblem. WoW (World of Warcraft) är ett av depopuläraste spelen i världen och lockar väldigt många individer.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka spelet WoW för att ta reda på vilken ellervilka av dess spelkomponenter som kan ha ett samband med ett beroende. Detta har gjortsgenom experiment, observation och Intervju av individer som spelar spelet.Syftet anses uppnått och frågeställningen i arbetet har besvarats. De komponenter som ansågsha ett samband med beroende var Spelare (spelarna i spelet påverkade varandra på en socialnivå) och Karaktärsuppgraderingen (jakten efter att få sin karaktär att bli bättre och bättre)..

Föreliggande studie syftade till att belysa vilka negativa reaktioner en organisationsförändring kan orsaka. För att undersöka hur detta upplevdes Intervjuades fem personalansvariga. De personalansvariga Intervjuades enskilt i en semistrukturerad Intervju. En deduktiv kvalitativ ansats valdes i kombination med en teoristyrd tematisk analys. De negativa reaktioner som förelåg var oro i form av anställningsotrygghet.

Följande kvalitativa studie undersökte effekterna av hur nyanställda introduceras i deras arbete. Studien gjordes med syftet att försöka utröna vilka betydelser som introduktionens utformning kan ha för anställdas fortsatta arbetstrivsel, enligt Intervjupersonerna själva. Sammanlagt sex individer, alla relativt nyanställda, deltog i en semistrukturerad individuell Intervju. Dessa var från tre olika branscher, där de befintliga introduktionsprogrammen också samlades in från. Resultaten indikerade på en samstämmighet mellan studien, de teorier och tidigare forskning som uppsatsen bygger på.

Syftet med examensarbetet är att fördjupa vår kunskap om och förståelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet består av observation och Intervju för att besvara våra två frågeställningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lärares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.