Sök:

Sökresultat:

537 Uppsatser om Interventioner i trädgćrd - Sida 35 av 36

Preoperativ patientinformation inför anestesi : En systematisk litteraturöversikt av interventioner

Bakgrund: SamhÀllets   Àldre befolkning ökar. MÄnga behÄller sina egna tÀnder lÄngt upp i Ären och dÄ   Àldre drabbas av funktionsnedsÀttningar och sjukdomar riskerar munvÄrden att   bli eftersatt. Detta kan fÄ stora konsekvenser för sÄvÀl munhÀlsan som den   allmÀnna hÀlsan dÄ oral hÀlsa Àr sammankopplad med systemisk hÀlsa. Orala   problem kan till exempel leda till smÀrta, nutritionsproblem och infektioner.   MunhÀlsa Àr ocksÄ kopplat till vÀlbefinnande och har stor betydelse för   mÀnniskors sjÀlvbild och sociala sjÀlvförtroende.

Barn till förÀlder med förstÀmningssyndrom - upplevelser, konsekvenser och ÄtgÀrder

Bakgrund: Barn till förÀldrar med psykisk sjukdom har kallats ?de osynliga barnen? eftersom dessa barn lÀtt missas nÀr det Àr förÀldern som anses sjuk och i behov av vÄrd. Dessa barn fÄr inte det stöd de önskar och behöver. Barnets behov, förmÄgor och potential förÀndras under uppvÀxten och blir pÄverkade av den situation de lever i. Att leva som nÀrstÄende till en psykiskt sjuk förÀlder Àr förknippat med oro, rÀdsla, skam och ansvar men Àven med förhoppning om förbÀttring och normalitet.

NÀr traumat blir övermÀktigt

Till studenter och fÀrdiga sjuksköterskor har det lÀrts ut att empati och medkÀnsla Àr ett av de viktigaste verktygen i mötet med vÄra patienter och deras lidande. Trots detta diskuteras det vÀldigt sÀllan hur denna egenskap ocksÄ gör sjuksköterskor sÄrbara i sitt yrke. Att traumatiska hÀndelser och patienters lidande Àven kan orsaka lidande hos sjuksköterskan Àr nÀstan tabu. Det verkar förvÀntas av en sjuksköterska att hantera traumatiska upplevelser snabbt och utan vidare reflektioner eller diskussioner. Att lida nÀr andra lider eller varit med om nÄgot hemskt kan kanske ses som egoistiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda pÄ hur sjuksköterskans mellanmÀnskliga relationer pÄverkas av den stress som arbete med trauman och traumatiserade patienter innebÀr.

Röster om elevers frukt- och grönsakskonsumtion - Fokusgruppsintervjuer med skolmÄltidspersonal

MÄnga studier visar att elevers konsumtion av frukt och grönsaker Àr lÄg, bÄde i Sverige och i övriga delar av vÀrlden. DÄ ett lÄgt intag av frukt och grönsaker förknippas med en ökad risk för fetma och övervikt Àr det vÀsentligt att förebyggande ÄtgÀrder genomförs. Idag pÄgÄr det flera olika projekt i vÀrlden med mÄlet att öka konsumtionen av frukt och grönsaker bland barn. IDEFICS Àr ett av dessa projekt med ett övergripande mÄl att minska övervikt och fetma hos skolbarn i Europa. En viktig arena dÀr barns matvanor kan pÄverkas Àr skolan och det Àr hÀr effektiva insatser kan implementeras.

Samspel i terapi : En teoretisk beskrivning av barns samspelsutveckling; i relation, i lek och i behandling. 

Föreliggande litteraturstudie handlar om hur spÀda och smÄ barn utvecklar en fÀrdighet i att samspela med andra mÀnniskor, hur barns samspelsupplevelser leder vidare till en förstÄelse av att man sjÀlv och andra har en inre mental förestÀllningsvÀrld samt hur den teoretiska kunskapen om dessa processer anvÀnds i behandlingsarbete. Begrepp som beskrivs Àr ?högerhjÀrnsystemet/the right mind? (Allan Schore), reflektiv funktion och mentaliseringsförmÄga (Peter Fonagy) och ?det intersubjektiva mÄlet? i relationen mellan barn och förÀldrar (Daniel Stern). Artiklar av dessa tre författare har valts ut för att beskriva utvecklingen ur neurobiologiskt, anknytnings- respektive sjÀlvutvecklings-perspektiv med intersubjektivt fokus. Alla dessa författare betonar att samspels-utvecklingen startar i det emotionella samspelet mellan spÀdbarn och deras vÄrdare.

FörÀldrar med reumatoid artrit : Upplevelser av vardagen utifrÄn ett arbetsterapeutisk perspektiv

Individer med Reumatoid artrit (RA) kan ha svÄrigheter nÀr det gÀller att ta hand om sina barn vilket pÄverkar deras upplevda förmÄga att klara rollen som förÀlder. Det behövs förstÄelse för deras situation för att som arbetsterapeut kunna bidra med lÀmpligt stöd. Syftet: Syftet med studien var att fÄ en förstÄelse för hur kvinnor och mÀn med RA upplever sin vardag som förÀldrar samt vilken betydelse omgivningen har för deras förÀldraroll. Syftet var Àven att undersöka hur individen upplever de arbetsterapeutiska insatserna i förhÄllande till förÀldraskapet.Metod: En kvalitativ inriktning baserad pÄ semistrukturerade intervjuer valdes som metod. Inklusionskriterierna utgjordes av att personen var diagnostiserad med RA, förÀlder till barn i Äldrarna 0-18 Är samt var inskriven pÄ reumatologmottagningen i en stad i Mellansverige.

Finns det arbetsmiljöfaktorer pÄ Arbetsförmedlingen KundtjÀnst som förklarar korttidssjukfrÄnvaron? - En studie med MTO-perspektiv

BakgrundCallcenter- verksamhet har vuxit fram snabbt och utvecklats mycket under de senaste Ärtionden, bÄde internationellt och i Sverige. Det Àr en verksamhet som innebÀr mÄnga utmaningar i en ofta komplex arbetsmiljö med höga krav pÄ samverkan inom systemperspektivet MÀnniska - Teknik - Organisation. Arbetsförmedlingen tillhandahÄller handlÀggning per telefon via kundtjÀnster pÄ sju olika orter i Sverige. KorttidssjukfrÄnvaron ansÄgs högre i denna verksamhet Àn i övriga organisationen och mÄlet var att minska den. SyfteHuvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns arbetsmiljöfaktorer pÄ Arbetsförmedlingen KundtjÀnst som förklarade korttidssjukfrÄnvaron. Detta genom att tillÀmpa ett MTO- perspektiv (MÀnniska - Teknik - Organisation). MetodFör att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning tillÀmpades metodtriangulering genom kvalitativ och kvantitativ datainsamling.

VÄldtÀkt- vad blir konsekvenserna och hur arbetar man med dem som kurator?

Vi har fÄtt i uppdrag av enhetschef Viveca Ekdahl-Lindgren vid kvinnokliniken pÄ Sahlgrenska universitetssjukhuset, att undersöka hur stöd och behandling av patienter som utsatts för vÄldtÀkt ser ut. Syftet med uppsats Àr att beskriva metoder för hur man som kurator kan arbeta med de psykosociala konsekvenser som inte sÀllan efterföljer en vÄldtÀkt. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi följande frÄgestÀllningar:1. Vilka blir de psykosociala konsekvenserna för de kvinnor som varit utsatta för vÄldtÀkt?2. Hur kan man som kurator arbeta med dessa konsekvenser?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr vi genomfört fyra intervjuer med kuratorer inom hÀlso-och sjukvÄrden. Vi har Àven genomfört en litteraturstudie för att inhÀmta kunskap som ett komplement till vÄra intervjuer samt för att bli mer insatta i vÄrt forskningsomrÄde.

Bedöma Risk för vÄld hos frihetsberövade : Vad sÀger forskningen?

Att göra bedömningar av risk för vÄld hos frihetsberövade personer pÄ fÀngelser och i olika former av tvÄngsvÄrd Àr en viktig del av arbetet med att reducera antalet vÄldsincidenter, vilket Àr till nytta bÄde för frihetsberövade personer och för personalens arbetsmiljö. Syftet med denna studie Àr att göra en kunskapsöversikt över vad forskningen sÀger om att bedöma risk för vÄld hos frihetsberövade personer, beskriva aktuell forskning om riskbedömningar, hur strukturerade instrument för riskbedömningar definierar vÄld, vilka teoretiska utgÄngspunkter till uppkomst av vÄld som anvÀnds och i vilken utstrÀckning riskbedömningsinstrument tar hÀnsyn till interaktion mellan personal och frihetsberövade personer.Studien genomförs igenom en litteraturstudie med en innehÄllsanalys av forskning pÄ omrÄdet utifrÄn frÄgestÀllningarna i syftet. Sökorden Àr ?inmate?, ?inpatient?, ?violence?, ?risk?, ?assessment?, ?juvenile? och ?youth?.Reslutatet av studien visar att det finns ett flertal instrument som som forskningen visar har god validitet och Àven inter-bedömarreliabilitet för att bedöma risk för vÄld, nÀmligen BrÞset Violence Checklist (BVC), Historical-Clinical-Risk management-20(HCR-20), Dynamic Appraisal of Situational Agression (DASA) och Structured Assessment of Violencerisk in Youth(SAVRY). Utöver detta finns Àven nÄgra bedömningsinstrument som anvÀnder enbart statiska variabler för att bedöma risk för vÄld hos frihetsberövade, Àven kallade aktuariska modeller.

Granskning av riktlinjer gÀllande vÄrd av patienter som genomgÄr thoracotomi och skopi

Ingrepp som thoracotomi och skopi Àr kÀnda för att orsaka patienterna svÄr smÀrta och stort lidande. Inom anestesisjuksköterskans omrÄde ligger att ansvara för dessa patienter perioperativt. Perioperativ vÄrd syftar till att ge patienten trygghet, kontinuitet, ge en helhetssyn, förbÀttra kommunikationen och minska patientens lidande samt kvalitessÀkra vÄrden. Till hjÀlp har anestesisjuksköterskan behandlingsriktlinjer till grund för den perioperativa vÄrden. Kliniska evidensbaserade riktlinjer Àr grundlÀggande instrument för att sÀkerstÀlla vÄrdkvalitet för den enskilda patienten sÄ att vÄrden utförs efter bÀsta tillgÀngliga kunskap och beprövad erfarenhet.

Kvinnor med negativa förlossningsupplevelser - en kvantitativ studie

Att föda barn Àr en unik hÀndelse i kvinnors liv frÄn vilken de kan bÀra med sig min-nen under resten av sina liv. Upplevelser av förlossning pÄverkar deras framtida vÀlbefinnande samt relationerna till deras barn och partner. DÀrför Àr ett viktigt mÄl att varje kvinna ska uppleva förlossningen som en positiv hÀndelse. Svenska studier visar att 3-10 % av födande kvinnor har en negativ förlossningsupplevelse. Förloss-ning med medicinska interventioner, och huvudsakligen akuta kejsarsnitt, Àr risk-faktorer.

LÀrande och samverkan i formativ utvÀrdering - En studie om utvÀrderingars anvÀndbarhet

Denna studie syftar till att undersöka hur projektgrupper anvÀnder en formativ utvÀrdering. Fokus riktas mot huruvida utvÀrderingsformen frÀmjar lÀrande i ett projekt och vidare pÄ vilket sÀtt en formativ utvÀrdering leder till praktisk förÀndring. DÄ samverkan utgör en viktig hörnsten i teori om lÀrande utvÀrdering har fokus Àven riktats mot samverkan mellan utvÀrderare och pro- jektgrupp, och dess betydelse för anvÀndandet av ett utvÀrderingsresultat.Studien Àr kvalitativ och intervjuer har anvÀnts som metod. Urvalet bestÄr av tre inter- vjuer; tvÄ projektledare och en projektmedlem. De representerade projekten Àr finansierade av ESF och anvÀnder formativa utvÀrderingar.

?A toxic environment: Making the unhealthy choice easier? : Upplevelser av hur miljöstimuli pÄverkar Àtbeteenden

Bakgrund: Fetma Àr ett folkhÀlsoproblem som fortsÀtter att eskalera vÀrlden över. En betydande orsak till detta Àr den sÄ kallade toxiska miljön vilken medför att mÀnniskor stÀndigt exponeras för energitÀt mat och dryck, vilket kan pÄverka Àtbeteendet. Denna studie Àr viktig att genomföra dÄ det saknas studier som undersöker mÀnniskors egna upplevelser av miljöstimulis inverkan pÄ Àtbeteenden.Syfte:Att undersöka mÀnniskors upplevelser av att exponeras för ett stort utbud av energirik mat och dryck, hur de upplever att denna exponering pÄverkar deras och andras Àtbeteende samt vilka hÀlsosamma alternativ de upplever finns i deras nÀrmiljö.Metod:Eftersom det som beskrivs i denna studie Àr upplevelser av miljöstimuli valdes en explorativ kvalitativ ansats. Som urvalsmetod anvÀndes variationsurval för att fÄ en sÄ stor variation som möjligt bland deltagarna. Som datainsamlingsmetod anvÀndes halvstrukturerade intervjuer.

HjÀlpmedelförskrivningens betydelse för Àldre ur ett anhörigperspektiv: En litteraturstudie

BakgrundKvinnlig könsstympning innebÀr att hela eller delar av könsorganen avlÀgsnas. I vÀrlden uppskattas 100-140 miljoner kvinnor genomgÄtt ingreppet. Kvinnlig könsstympning Àr frÀmst förekommande i de vÀstra och östra delarna av Afrika samt i Egypten. Ingreppet Àr inte en religiös plikt utan har sedan 2000 Är tillbaka utförts som en kulturell sed. En kartlÀggning av faktorer som pÄverkar fortsatt utövande av kvinnlig könsstympning behövs för att fÄ svar pÄ vilka resurser i det förebyggande arbetet som har störst pÄverkan i avskaffningen av kvinnlig könsstympning.

FörÀndring av olika fysiologiska parametrar vid styrketrÀning hos Àldre

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningar. Syftet med denna studie var att pĂ„ Ă€ldre personer studera olika fysiologiska parametrar före och efter en period pĂ„ Ă„tta veckor med styrketrĂ€ning som utförs tre gĂ„nger i veckan. FrĂ„gestĂ€llningarna var: Hur pĂ„verkas statisk och dynamisk maximal styrka i frĂ€mre lĂ„rmuskulaturen av styrketrĂ€ning? Är det nĂ„gon skillnad i resultat mellan koncentrisk och excentrisk styrka i lĂ„rmuskulaturen före och efter styrketrĂ€ningsperioden? Är det nĂ„gon skillnad i förĂ€ndring mellan benstyrka uppmĂ€tt med isokinetisk teknik jĂ€mfört med uthĂ„llighetsstyrka och ett kort funktionellt benstyrketest? Hur pĂ„verkas maximal syreupptagningsförmĂ„ga registrerad via submaximalt cykeltest respektive vid pyramidtestet av trĂ€ningsperioden?Metod. I studien deltog 20 generellt ej pĂ„tagligt aktiva mĂ€n och kvinnor i Ă„ldrarna 66-79 Ă„r.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->