Studiens syfte var att beskriva och analysera pedagogers samtal med barn vid måltidssituationer i förskolan. För att besvara studiens syfte gjordes videoobservationer av pedagoger och barn vid tre luncher och tre mellanmål. Materialet transkriberades i sin helhet och analyserades kvalitativt och kvantitativt. I uppsatsen behandlades det sociokulturella synsättet på lärande och behaviorismen samt internationell och nationell forskning som beskrev måltidssamtal utifrån olika synvinklar. Tillsammans användes detta som verktyg i analysen av de resultat som framkommit ur observationerna.

I uppsatsen analyseras och jämförs skrivna och talade samtal.Mellan dessa två typer av samtal finns en rad skillnader såsom turtagning, uppbackningar och samtalsöppningar. Dessa regler är något som man inte tänker på i de talade samtalen, de sker som en reflex. I de skrivna samtalen är det mer fritt vad det gäller regler och på MSN är man inte lika bunden till samtalet som i det talade. Uppsatsen visar att de talade samtalen är en bättre form av samtal då de är mer personliga och man kan läsa av varandra på ett enkelt sätt medan: MSN är opersonligt och man kan inte veta riktigt säkert på vilket humör samtalspartnern är utan att fråga..

Vår övergripande frågeställning i arbetet har varit Hur ser samtalen under måltiderna ut på förskolan? Utifrån denna frågeställning har vi byggt upp vårt arbete kring observationer, språkutveckling och genusperspektiv. Vi har genomfört observationer på två förskolor under måltiderna. Utifrån dessa observationer samt teorier kring språkutvecklande samtal och genusteori har vi undersökt huruvida språkutvecklande samtal förekommer under dessa måltider, samt kritiskt granskat dem ur ett genusperspektiv. Vi har kommit fram till att pojkarna oftast får mer samtalstid och uppmärksamhet under styrda samtal så som måltider..

BakgrundAv Sveriges befolkning konsumerar 87 procent alkohol. Sju procent av kvinnorna och 12 procent av männen har ett alkoholberoende eller alkoholmissbruk, vilket kan orsaka fysiska, psykiska och sociala problem. Det finns farmakologiska och psykosociala behandlingsmetoder. Motiverande samtal och rådgivande samtal är psykosociala behandlingar som genom ett medvetet förhållningssätt uppmuntrar patienten till beteendeförändring. SyfteSyftet var att beskriva effekten av motiverande samtal och effekten av rådgivande samtal på alkoholberoende och alkoholmissbruk. MetodFör att skapa en översikt av det aktuella kunskapsläget valdes litteraturöversikt som metod. Sökningar utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl.

Sexualitetens och den sexuella hälsans betydelse för människans välbefinnande är väl dokumenterad. Emellertid visar forskning att kvinnor med cancerdiagnos inte får den hjälp de önskar av sjukvården gällande sexuell hälsa. Detta faktum accentuerar behovet av att förstå vilka mekanismer som ligger bakom. Studiens syfte var att identifiera hinder och förutsättningar för samtal om sexuell hälsa mellan sjuksköterskor och kvinnor med cancerdiagnos. Studien utformades som en litteraturöversikt med kvalitativa studier.

Vårt syfte har varit att undersöka och beskriva barnens samtal vid frukostmåltiden vid två avdelningar i en förskola där den fysiska miljön är utformad på olika sätt. Vi har även valt att studera förskollärare/ barnskötares inverkan på barnens samtal. Vi har genom observationer studerat hur många och vilka samtalsämnen som fördes under frukostmåltider på två avdelningar i en förskola och hur förskollärare/ barnskötare inverkade på barnens samtal. Vi har kompletterat med intervjuer av en förskollärare på varje avdelning. Vi har beskrivit delar av den fysiska miljön som är aktuell under frukostmåltiden till exempel bord, stolar och vem som bestämmer var barnen ska sitta.

Vi lever idag i ett kommunikationsrikt samhälle där vi har möjlighet att dagligen delta i och höra ett flertal samtal. Samtalen kan vara av både formell och informell karaktär och kräver olika ansträngningar av oss. Av de här anledningarna vore det naturligt att vi övar oss i att samtala i skolan, speciellt eftersom mycket tyder på att samtal är en förutsättning för lärande. Syftet med den här studien är således att öka kunskap om hur samtal inleds i ett klassrum i svensk skola. Ämnet har undersökts genom att videofilma fyra lektioner i en femteklass och därefter analysera materialet med hjälp av konversationsanalys (CA). Samtalsdeltagarna har varit de 21 elever, i åldrarna 11-12 år, som ingår i klassen och deras klasslärare.

Denna uppsats handlar om bildsamtal med förskolebarn, där de pratar om sina egna bilder samt konstnärers verk. Syftet med undersökningen är att jag vill veta hur sådana samtal kan te sig i praktiken.Som metod vid undersökningen har jag använt mig av en kvalitativ undersökning genom bildsamtal. Detta för att det inte är det man vet eller tror sig veta innan som är viktigast, utan det är erfarenheterna man får genom undersökningen som är väsäntligt. Detta visar två olika former av bildsamtal där samtal om konstbilder är det ena och samtal om barnens egna bilder är det andra.Slutligen kan man se att de abstrakta konstbilderna gav mer i tolkningarna vad det gäller barnens fantasi. När barnen berättade om sina egna bilder kunde de berätta om dem på ett sätt som gav innehållet mening.Nyckelord: Bild, förskola, konst, samtal.

Syfte med studien var att beskriva motiverande samtal som användbar metod i hälso- och sjukvårdspersonalens hälsofrämjande arbete med patienter som är i behov av livsstilsförändringar. Metod var en deskriptiv litteraturstudie som inkluderade 12 stycken vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen gjordes i databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Resultat visade att motiverande samtal är en användbar metod framförallt för sjuksköterskan men är även användbar för all hälso- och sjukvårdpersonal. Resultatet visar även att motiverande samtal är en användbar metod i det hälsofrämjande arbetet utanför vårdrummet.

Att samtala kring böcker är en arbetsmetod som många författare lyfter som en viktig och betydelsefull i undervisningen. Huvudsyftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs två och tre upplever samtal kring böcker. Undersökningen ämnar även se vad eleverna anser att samtal om böcker bidrar till, samt hur de upplever bokläsning.Tidigare forskning finns inom det nämnda ämnet, men med fokusering på lärarens uppgift. Denna studie fokuserar istället på hur eleverna upplever samtal kring böcker.Studien bygger på en kvalitativ undersökning där intervjuer med 41 elever på tre olika grundskolor gjorts. Urvalet av eleverna gjordes med kravet på att samtal kring böcker används eller har används i undervisningssituationer.

Vad är det som gör att vi uppfattar vissa samtal som svåra och hur ska vi på bästa sätt hantera dessa när de uppstår? Syftet med studien har varit att beskriva hur ett antal förskollärare upplever och säger sig hantera svåra samtal i förskolan. Utifrån syftet har vi ställt oss följande frågor: Vad menas med svåra samtal, enligt förskollärares upplevelser? Hur ser förskollärarnas förberedelser ut inför svåra samtal? Hur säger sig förskollärarna hantera de samtal som de uppfattar som svåra?Studien bygger på en kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes med åtta förskollärare. Frågorna som ställdes var både strukturerade och ostrukturerade.

Syftet med denna studie var att utifrån ett makt och kommunikationsteoretiskt perspektiv ta reda på hur lärare definierar och upplever svåra samtal i skolan samt vilka samtalsstrategier de använder sig av. Med maktperspektiv avsågs i detta fall Foucaults (2003) teori om maktförhållanden och i studien har vi analyserat hur makt påverkar samtal i skolan. I bakgrunden har vi presenterat olika teorier och perspektiv som syftar till att förklara resultaten. Vi har använt oss av kvalitativ intervju, och intervjuat fyra lärare i grundskolans senare år och gymnasiet. För att redovisa resultatet av intervjuerna har vi använt oss av meningscentrering enligt Kvale (1997).

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på om mina kvinnliga informanter upplevde en ökad/ förbättrad självkänsla under coaching/ samtal. Vidare var syftet att belysa den ökade positiva ökade välbefinnandet av coaching och samtal ur individ synpunkt. Samtliga kvinnor upplevde en positiv ökad upplevelse till sig själva av återkommande coaching/ samtal sessioner. Ett resultat var att alla informanter upplevde en betydligt högre grad självkänsla och välbefinnande. Kvinnorna upplevde att de alla i högre grad kände sig mer tillfredsställda mer sig själva som personer.

Denna studie syftar till att belysa hur erfarna psykoterapeuter ser på kreativitet och kreativa processer i psykoterapi samt vilka erfarenheter de har av den psykoterapeutiska relationens betydelse för kreativiteten. Studien baseras på kvalitativ deskriptiv forskningsmetod med fenomenologisk och hermeneutiskt perspektiv. Resultatetet framtogs genom en strukturell fenomenologisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att flexibilitet och öppenhet i att bemöta klienter utifrån ett personligt och samtidigt professionellt sätt bidrar till att ett kreativt klimat kan skapas. Vidare betydelsefullt för en kreativ terapisituation är att en tillitsfull relation skapas mellan klienten och psykoterapeuten.

I denna uppsats studeras ett antal texter i syfte att finna svar på vad deliberativa samtal kan innebära och hur/om de används i praktiken. Ett intresse för frågor som rör elevinflytande ligger till grund för studien och uppsatsen visar att elevinflytande inte kan separeras från demokratifrågor. Frågor om makt och meningsskapande berörs också. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Habermas teori om det kommunikativa handlandet men arbetet har också stimulerats av Deweys skrifter. De texter som granskas är utgivna i Sverige och avgränsade på så sätt att de fokuserar vad som finns skrivet om deliberativa samtal och hur deliberativa samtal som begrepp blivit beforskat.