Detta är ett arbete vilket syftar till att förstå hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. Frågeställningen lyder således: ?Hur produceras förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?? De teoretiska verktyg som används i denna analys hämtas från Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar på hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vår förståelse av den mänskliga reproduktionen.

Vi har i denna studie undersökt om den grävande journalistiken har större möjligheter än journalistik i allmänhet att fullfölja det journalistiska uppdraget. För att kunna svara på den frågan har vi först, genom teori, tittat på skillnaderna mellan den vardagliga journalistikens ideal och hur den fungerar i praktiken. Glappet visade sig vara väldigt stort. Med teorin som grund har vi genom den kvalitativa ansatsen analyserat tre inslag från det grävande tv-programmet ?Uppdrag granskning?.

Uppsatsens syfte är att belysa familjefotografiets sociala funktion. Jag ville få en ökad förståelse för varför människor fotograferar familjen och vad dessa fotografier har för betydelse. För att nå denna djupare förståelse har en kvalitativ metod använts i den här undersökningen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex informanter ur min bekantskapskrets. Resultatet av intervjuerna har redovisats var för sig för att ge en enhetlig bild av informanterna.

Studien undersökte gymnasievalet ur föräldraperspektiv. Syftet var att finna och beskriva hur några föräldrar ser på gymnasievalet och deras egen roll i detta val. Sex föräldrar med barn i årskurs nio intervjuades. Resultatet visar att föräldrarna ser på gymnasievalets vikt ur såväl ett framtida som ett nutida perspektiv. Synen på målet med gymnasiestudierna skiljer sig mellan föräldrarna.

Jämställdhet är ett mål som eftersträvas i både gymnasieskolan och samhället i stort. Tidigare forskning har studerat jämställdhet i gymnasieskolan, könsskillnaderna i klassrummet och lärares interaktion med eleverna i förhållande till genus/kön och jämställdhet. Dock saknas det en större förståelse för hur just gymnasielärare uppfattar detta ämne. Därför är syftet med denna undersökning inom ramen för så kallade gymnasiegemensamma ämnen beskriva hur lärarna upplever jämställdhet i relation till eleverna. För att kunna besvara syftet har en teoretisk ram använts som visar på hur man kan arbeta jämställt.

SammanfattningMusikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mängd svenska låtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten är hög. Det är nästan lika många kvinnor som män som skapar musiken, men andelen sysselsatta kvinnor inom musikbranschen är en tredjedel. Ser man till vart i organisationerna kvinnor respektive män befinner sig blir skillnaderna ännu tydligare. I ledningsgrupper är den kvinnliga representationen endast 20 procent och samma fördelning återfinns även i antalet A&R:s (den yrkesroll på musikbolag och förlag som upptäcker och binder nya artister till organisationen).    Den här studien ser närmare på hur rekryteringsprocesser i musikbranschen går till, då den generella utbildningsnivån är låg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper efterfrågas? Hur ser de i rekryteringsroller på sina uppdrag och hur tänker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förändra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen är relationsstyrd och bygger på osynliga nätverk.

I naturen har färgen på hönans (Gallus) fjädrar en betydande roll för dess överlevnad och reproduktion. I början av domesticeringen handlade det om att selektera ut individer för produktion, religiösa seder och tuppfäktning. De senaste århundradena har även det estetiska utseendet fått en större betydelse i vårt samhälle, både när det gäller färg och mönster på hönans fjäderdräkt men även när det gäller färgen på dess äggskal. Man har genom studier visat att pigmentet melanin har en betydande roll för fjädrarnas färg och mönster. Genom forskning har man kunnat identifiera olika gener som är inblandade vid uttrycket av fjäderdräktens färg och mönster och några av dessa loci är E, C och I.

Ett generellt problem i dagens svenska gymnasieskola är att elever ofta använder vardagliga förklaringar istället för vetenskapliga när de ska förklara naturvetenskapliga teorier och begrepp. När elever ska förklara orsaken till att biologisk evolution sker, uppkommer olika alternativa idéer, idéer som inte är förenliga med vetenskapliga förklaringar. Denna studie beskriver vilka alternativa idéer som elever ger när de skriftligt besvarar en uppgift innehållande ett evolutionsbiologiskt fenomen. De förklaringar eleverna ger på uppgiften diskuteras och utvecklas i intervjuer, för att öka kunskapen och förståelsen för vilka uppfattningar gymnasieelever har om biologisk evolution. Den vanligaste alternativa idén som framkommer när den skriftliga uppgiften löses är att evolution drivs för att ett behov finns(giraffen behöver utvecklas för att klara sig).

Uppsatsens syfte är att belysa familjefotografiets sociala funktion. Jag ville få en ökad förståelse för varför människor fotograferar familjen och vad dessa fotografier har för betydelse. För att nå denna djupare förståelse har en kvalitativ metod använts i den här undersökningen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex informanter ur min bekantskapskrets. Resultatet av intervjuerna har redovisats var för sig för att ge en enhetlig bild av informanterna.

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa är skapade av människor som ingår i politiska och sociala sammanhang påverkas även de av omgivningens könsnormer. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur landskapsarkitekter ser på genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade på att de dominerande frågorna inom genusperspektivet är trygg- och säkerhetsaspekten samt barns lekplatser.

SammanfattningDet här arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stället för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhållande har den här studien försökt att om inte kombinera så åtminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier på området. Vygotskij har fokuserat på processer runt den lärande människan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat på processer inuti den lärande människan, men inte uteslutande.

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa är skapade av människor som ingår i politiska och sociala sammanhang påverkas även de av omgivningens könsnormer. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur landskapsarkitekter ser på genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade på att de dominerande frågorna inom genusperspektivet är trygg- och säkerhetsaspekten samt barns lekplatser.

En meandrande å är en miljötyp som bidrar till hög biologisk mångfald. I många fall har dessapåverkats av människan genom uträtning och uppdämning av det flödande vattnet, vilket harsänkt de biologiska värdena. Sedan 1980-talet har det funnits planer på att göra en del av denmeandrande Moraån i Södertälje till ett naturreservat. Då samlad, detaljerad dokumentationom området saknades och ån är utpekad som ett särskilt känsligt område med hänsyn tillhavsöring och dess reproduktion i Stockholms län, gjordes därför i maj 2010 enbiotopkartering. Utifrån beräkningar och bedömningar om vattendragets fysiska egenskapergjordes sedan bedömningar om öringbiotoperna lekområden, uppväxtområden samtståndplatser.

Problem: En problematik i sjukvården är att psykosociala problem sällan eller aldrig fångas upp av vårdpersonalen, att vara ung är en riskfaktor för att drabbas av psykosociala problem. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om den psykosociala påverkan som unga kvinnor med bröstcancer upplever. Syftet: var att belysa unga kvinnors upplevelser av sin bröstcancer ur ett kosocialt perspektiv, relaterat till omvårdnad.Metod: En litteraturstudie, där 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte användes. Resultat och konklusion: Bröstcancern påverkade kvinnans relationer med de anhöriga både positivt och negativt. De kroppsliga förändringar som uppstod till följd av bröstcancern skapade funderingar kring reproduktion, sexualitet och femininitet. De unga kvinnorna upplevde brist  på anpassad information och anpassat stöd, de upplevde även att de förlorade sin identitet. Rädslan för att dö eller återinsjukna präglade kvinnornas liv.

The aim with this independent degree project of master thesis is to find what the user opinions of the intranet in a county council is. The paper seeks how the question about how the culture in the organisation was affected by the use of the intranet. An important part is to explore the expectations and acceptance of the intranet and get a picture of which functions and services support day-to-day work with good quality. One goal is to find out how the intranet users feel that the communication, information and usability can be developed.The focus group interview is a qualitative method that has been applied for gathering data from the respondents, who participate in the investigation from the county council. The used method is unstructured focus groups containing the three dominating categories of staff in the county council.