Vårt examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att klargöra hur professioner hanterar barn och unga i ekonomisk utsatthet samt att visa på vilka uppfattningar som påverkar professionerna i deras hantering av ekonomiskt utsatta. Vårt metodval är hermeneutiskt då vi använder oss av en tolkningsspiral för att genom professionernas tolkningar få fram en så verklig bild som möjligt. Vi använder oss av Bourdieus teoretiska begrepp habitus samt klasstrukturen och Trondmans teoretiska begrepp utsatthetens villkor, erfaren utsatthet samt utsatthetens emergens. I analysen kopplar vi samman det empiriska materialet och våra teoretiska ramverk. I vårt resultat visar vi på hur ekonomisk utsatthet går i arv från barn till föräldrar.

This thesis examines the relationship between recognition of prior learning and the aim to increase social and ethnical diversity in higher education. Recognition of prior learning is a result of educational politics aiming to broaden social and ethnical recruitment to higher education. By examining if recognition of prior learning rather can, and shall, be seen as part of what Pierre Bourdieu calls educational social reproduction I try to question whether it fulfils education policy goals or not. My results show that persons responsible for recognition of prior learning rather recognise knowledge from prior educational institutions than knowledge gained outside the educational system. Considering this, recognition of prior learning does not quite live up to the aims.

Med bakgrund i forskning kring lärares professionalisering, om de styrdokument som studeras och ämnena som de gäller för genomförs en jämförande kritisk interdiskursiv analys av kursplaner (Lpf94 reviderade år 2000) och ämnesplaner (Gy11). Utifrån en design som nyttjar förändrings- och referenspunktsstrategierna används en metod baserad på kritisk diskursanalys och kritisk realistisk ontologi samt den begreppsapparat som därmed följer. Nio diskursiva strategier med underkategorier identifieras och kopplas till lärares professionalisering och deprofessionalisering. En professionaliserings- och en deprofessionaliseringsdiskurs identifieras även och dessas interdiskursiva relation beskrivs i termer av artikulering, produktion och reproduktion av skiljaktigheter och olikheter samt diskursiv kamp. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att deprofessionaliseringsdiskursen i form av deprofessionaliserande diskursiva strategier har större utrymme i de studerade ämnesplanerna än i de studerade kursplanerna och därmed att utrymmet för lärares professionalisering minskat i ämnesplanerna jämfört med i kursplanerna..

The purpose of this literature study was to describe the seasonal reproduction in sheep and the presence of genetic variation in fertility traits. Methods to induce oestrus are described and the possibilities to change the reproduction season through breeding are discussed. Sheep have a pronounced seasonality in their reproduction. Mating season starts in the fall and the lambs are born during the spring because this is the most beneficial time. The market request for lamb meat has increased and therefore it is desirable with ewes that could get pregnant all year round.

Nya gymnasiereformen Gy11 har större skillnad mellan högskoleförberedande- och yrkes program än tidigare reformen Lpf 94, vilket gör gymnasievalet ännu viktigare för elevers framtida karriärutveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer eleverna anger påverkar dem när de väljer program till gymnasiet. Den socioekonomiska bakgrunden och studie- och yrkesvägledningens betydelse och andra signifikanta faktorer ur ett elevperspektiv belyses i frågeställningarna. Studien genomförs med hjälp av en kvantitativ metod och resultatet visar att eleverna själva och deras intresse och framtidsdrömmar är de mest betydelsefulla faktorerna. Vårdnadshavare har även en stor påverkan, det visas då eleverna tenderar att reproducera sina vårdnadshavares utbildningsväg.

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att betygsätta elevers fantasi i ämnet svenska i B-kursen på gymnasiet. Materialet består av kvalitativa intervjuer med en lärare och fyra elever samt textanalys av dessa elevers provsvar. Intervjuerna har utgått från ett prov läraren formulerat och rättat, vilket eleverna skrivit svar på. Styrdokumenten för gymnasiet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med resultaten från intervjuerna. Mitt resultat visar att formuleringarna i styrdokumenten samt den praktiska möjligheten i undervisningen inte ger något tydligt svar på om fantasi bedöms eller ska bedömas.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera huvudsakligen lärares upplevelse av "den goda examinationen", i bemärkelsen examination som främjar lärande på högskole-/universitetsnivå, i relation till vad studenterna förväntas lära sig, s.k. förväntade studieresultat. Metoden är kvalitativ med abduktiv ansats och resultatinsamlingen bygger på fokusgrupp-intervjuer med studenter, en granskning av kursplaner och intervjuer med lärare. Lärarna menar att de förväntade studieresultaten är viktiga för deras planering och genomförande av kurser och tillhörande examinationer, även om de också påpekar att yttre förhållanden som tid och gruppstorlekar ibland hindrar den ideala examinationen med tanke på studenters lärande. Kursplanernas förväntade studieresultat förefaller dock ganska oviktiga för studenterna.

Renen har genom tiderna varit ett bytesdjur, arbetsdjur och produktionsdjur. Dagens renskötsel är inriktad på köttproduktion med sekundära inkomster från pälsar och hantverk. Rennäringen drabbas årligen av ekonomiska förluster till följd av snöskred, laviner, trafikolyckor och rovdjur. Även förluster i form av minskad reproduktion och minskad slaktvikt uppstår till följd av exempelvis virus, bakterier och parasiter. Att parasiter orsakar förluster för djurproduktion är ett välkänt problem världen över.

SammanfattningRapporten beskriver hur ullhandskrabban (Eriocheir sinensis) påverkar nya miljöer som den blir introducerad till. Ullhandskrabban har mycket lätt för att anpassa sig till nya miljöer vilket kan vara ett problem då den följer med fartygs barlastvatten till nya vatten och hamnar. Jag jämförde rapporter från olika delar i Europa och USA där ullhandskrabban har hittats. Rapporterna användes sedan som underlag för att jämföra med vad som skulle kunna ske i Sverige.Det troligaste ställe som ullhandskrabban skulle kunna reproducera sig på är i Skagerrak vid kustremsan utanför Göteborg. Enligt mina beräkningar skulle detta vara nästan omöjligt då temperaturen och salthalten är för låga på våren den tid då ullhandskrabbans larver skall utvecklas och nå metamorfos till juvenil krabba.Ullhandskrabban kommer ändå att finnas här i de svenska vattnen.

Ur ett internationellt perspektiv anses Sverige vara ett jämställt land. Trots detta finnsen utpräglad könssegregering på arbetsmarknaden som ett resultat av traditionellaföreställningar om vad som är kvinnliga och manliga yrken. Träindustrin harhistoriskt sett varit en mansdominerad bransch och det är fortfarande svårt för kvinnoratt få anställning inom den branschen. Vid rekrytering av personal finns möjligheterför företag att förändra den demografiska strukturen hos arbetsstyrkan.Med denna bakgrund ämnade denna studie att undersöka rekryteringsprocessen ur ettjämställdhetsperspektiv på ett utvalt företag inom träindustrin. Företaget har delat insina anställda under två yrkeskategorier, tjänstemän och kollektivpersonal.Underrepresentationen av kvinnor är mest märkbar bland kollektivpersonal och därförstuderades skillnader i hur rekryteringsprocessen ser ut mellan yrkeskategorierna.Studiens resultat visade att jämställdhetsperspektivet inte beaktas i samtliga momentav rekryteringsprocessen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger i förskolan bemöter och arbetar med barns tankar och frågor om fortplantning. Genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger, verksamma på tre olika förskolor, undersökte jag hur de arbetar med frågor som berör fortplantning. Studien tar upp möjligheter och hinder som pedagoger stöter på i detta arbete, samt likheter och skillnader i pedagogers förhållningssätt till ämnet. Resultatet visar att det finns flera olika aspekter och synsätt när det gäller lärande om fortplantning. Barnens frågor och funderingar står i fokus och är avgörande för hur pedagogerna arbetar inom området.

Denna studie syftar till att försöka förstå och förklara vilka komponenter IKEAs organisationskultur består av och hur denna kultur i sin tur reproduceras. Vi definierar reproduktion av kultur som en strävan att bevara en organisations grundläggande värderingar och idéer. Till vår hjälp har vi använt Edgar H. Scheins teori om kulturnivåer och John Van Maanens sju strategier för socialisation. Våra data har samlats in genom intervjuer, observationer , tryckta texter och IKEAs svenska hemsida.

Syftet med arbetet är att undersöka om det finns en tydlig koppling mellan grammatik och kommunikativa färdigheter i två läromedel för moderna språk i skolår 9, ett i franska och ett i tyska. Metoden som vi använder är alltså en komparativ textundersökning av två brukstexter. För att nå svar på våra frågeställningar har vi format våra egna variabler med förankring i aktuell språkinlärningsforskning som utgångspunkt för vår textanalys. Resultaten visar att det finns en tydlig koppling mellan grammatik och kommunikation i båda läromedlen, men att övningarna i för stor utsträckning är inriktade på styrning och reproduktion. Båda läromedlen följer aktuell forskning kring språkinlärning, men det i franska tenderar i något större utsträckning att använda målspråket som arbetsspråk samt tillämpar ett induktivt arbetssätt för grammatikinlärning. Detta är mindre tydligt i läromedlet i tyska som arbetar deduktivt och kontrastivt samt med svenska som arbetsspråk.

Flera forskare menar att läroboken under lång tid varit det viktigaste hjälpmedlet för lärare i sin undervisning. Läroböcker är också en egen litteraturgenre, med speciella särdrag och upplägg. Bland annat är innehållet i böckerna en reproduktion av vetenskaplig fakta, och det är upp till läroboksförfattaren att välja ut den fakta som ska ingå. Jag har undersökt om det skett en utveckling av genusmedvetande bland läroboksförfattare, genom att analysera innehållet i historieläroböcker för gymnasiet från 1960-talet och fram till idag. Genus innebär den socialt konstruerade relationen mellan könen. Under samma period från 60-talet och framåt, har också den vetenskapliga genushistorien växt fram. I undersökningen kommer jag fram till att inte mycket hänt med läroböckerna under den tiden, trots att ett av de grundläggande kraven för gymnasiets verksamhet, enligt den senaste läroplanen - Lpf 94, är jämställdhet mellan könen.

Uppsatsens problemformulering beskriver kategorisering som fenomen och dess konsekvenser på samhällsstrukturen. De mest etablerade och explicita kategorierna ? man och kvinna ? ses som ett resultat av de kategoriseringsprocesser som ständigt pågår. Strukturernas och kategoriernas existens och reproduktion finns i alla sociala samspel, och min huvudsakliga hypotes är att en viktig del i reproduktionen av våra könsidentiteter utgörs av det arv vi ger till barn. Denna studie syftar till att belysa huruvida det finns ett signifikant sätt att skildra könsidentiteter i barnböcker.