Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur det förebyggande arbetet med mäns våld mot kvinnor tar sig uttryck på olika nivåer i samhället. Studien undersöker vilka arbetet riktas mot på dessa nivåer och vilka konsekvenserna av detta blir sett ut ett genusperspektiv och ur ett intersektionellt perspektiv. För att uppfylla studiens syfte har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur arbetar professionella för att förebygga mäns våld mot kvinnor på primär nivå? Hur arbetar professionella för att förebygga mäns våld mot kvinnor på sekundär nivå? Vilka grupper riktas det förebyggande arbetet emot på dessa nivåer? Vilka konsekvenser får detta ur ett genusperspektiv samt ett intersektionellt perspektiv? Studien bygger på kvalitativa riktat öppna intervjuer med sex yrkesverksamma inom området. Vi har använt oss av genusteori samt ett intersektionellt perspektiv för att analysera och förstå vårt material. Mäns våld är ett utbrett fenomen i hela världen som orsakar stort lidande för offren.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Sammanfattning Uppsatsen fokuserar på ensamkommande barn i Sverige som lever under hot om avvisning till Malta, samt på ensamkommande barn som blivit överförda till Malta. Barnen som deltar i uppsatsen är av Migrationsverket avgjorda som dublinärenden i enlighet med Dublinförordningen . Syftet med uppsatsen är att tillsammans med barnen skapa kunskap, om barnens vardagsliv här i Sverige under avvisningshot, och om barnens vardagsliv på Malta som avvisade. Det handlar om att synliggöra barnen som aktörer i vardagen vilket är inspirerat av ett intersektionellt perspektiv. I uppsatsen återfinns Intersektionalitetens främsta värde i dess koppling mellan makt och ojämlikhet och individens möjlighet att agera som subjekt inom ramen för samhällets strukturer, institutionella praktiker och rådande ideologier.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

I uppsatsen analyseras representationen av romsk etnicitet i de amerikanska filmerna Dracula (1931, Browning), Thinner (1996, Holland), Drag Me To Hell (2009, Raimi), Draculas Son (1943, Siodmak) och Varulven (1941, Waggner) samt afroamerikansk etnicitet i Night of the Living Dead (1968, Romero), De Fördömdas Drottning (2002, Rymer), Draculas Son och Svart Mystik (1943, Tourneur). Syftet med uppsatsen är att blottlägga representationen av icke-amerikanska etniciteter genom analys av handling och bildspråk, samt jämföra framställningen med respresentationen av de amerikanska karaktärerna i valda filmer. Målet var att undersöka och kritiskt granska stereotypa bilder. Metoden vilar på en personlig, hermeneutisk tolkning av forskningsobjekten där den egna upplevelsen av filmerna står i centrum. Jag har även använt mig av Intersektionalitet för att täcka alla identitetsskapande aspekter så som genus, etnicitet, religion, sexualitet med mera.

Diskursen om integration fortsätter att dominera den offentliga debatten ochhänvisar till ?invandrare? som en icke-integrerad grupp som ska integreras bland ?oss? integrerade svenskar. Med hjälp av en diskursanalys har syftet med denna uppsats varit att utröna på vilket sätt den svenska integrationsdiskursen bidrar till, eller motverkar, reproduktionen av ?vi- och dom?-tänkande och andrefiering av personer med invandrarbakgrund i det svenska samhället. Detta eftersom diskursen om integration är en viktig del i integrationsarbetet.

I litteratur, film, nyhetsinslag och tidningar porträtteras krig som mannens domän. I krig är det mannen som är den aktiva parten och kvinnan den passiva. Männen är ute och slåss, skjuter, spränger, och kvinnorna sitter hemma och väntar ängsligt på att männen ska komma hem. Eller så är kvinnan offer för olika sorters (oftast sexuellt) våld. Mannen ses alltså som krigare och kvinnan som pacifist.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Hur är det att komma ny till ett land där du varken har språket eller känner igen kulturen? För de nyanlända eleverna påbörjas en process vid denna tidpunkt. En process som syftar till att tillägna sig det svenska språket och på samma gång utvecklas i skolans alla ämnen. En svår utmaning kan tyckas. Hur är det då om det visar sig att du inte lär dig språket i den takt som det förväntas av dig? Om du aldrig känner att du förstår ordentligt och det visar sig att du har läs- och skrivsvårigheter.