Background: Sweden has become a society with a multicultural population. Many children start preschools with different backgrounds and experiences. Teachers today face the task of meet those children in the best way. Södertörn University has a special profile on their teacher education, the intercultural profile.Aims: My report focuses on teachers who have been working in preschools for about one to two years after graduating from the intercultural education at Södertörn University. The report aims at finding out more about their experiences and thoughts about the intercultural approach after having worked in the Swedish preschool with a special focus on the intersectional perspective on cultural phenomena class, gender and ethnicity.

I dagens förskola, och även sedan en lång tid tillbaka, anses barnböcker vara en viktig del avdet pedagogiska material som barnen tar del av. Däremot visar studie (se bl.a. Simonsson,2004) på att valet av vilken bok som förs in i förskolan inte är lika självklart som hur passviktigt det är att den finns där. Genom detta uppmärksammas inte heller vilket innehåll somrepresenteras i boken. Detta examensarbete grundar sig i frågor som rör vilka perspektiv ochvärderingar som finns kring barnboken och som därmed barnen på förskolan tar del av.Genom analys av fyra barnböcker, När Findus var liten och försvann, Gittan ochälgbrorsorna, Familjeboken och Mamma Mu städar, uppmärksammas i denna studiebarnboken.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur några socialarbetare reflekterade kring begreppet etnicitet, med fokus på begreppets innebörd och dess eventuella inverkan på människors livsvillkor. Sex kvalitativa intervjuer och en gruppintervju med sammanlagt nio socialarbetare gjordes i en utvald stadsdel i Göteborg. Resultatet visade att samtliga socialarbetare hade en ambivalens inför betydelsen av etnicitet. De hade både ett essentialistiskt och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på begreppets innebörd. Uppfattningarna om etnicitetens föränderlighet skiljde sig åt.

Problem/Bakgrund: År 1993 gick startskottet för den "första omgången" av den så kallade "pigdebatten" som kretsade kring huruvida hushållstjänster skulle skattesubventioneras eller inte. Idag är debatten återigen aktuell och frågan har allt mer kommit att framställas som ett feministiskt krav. Frågan har dock starka kopplingar till maktrelationer som grundar sig i genus-, klass- och etnicitetsstrukturer. Vad gäller den oregistrerade marknaden för hushållstjänster har den ökat i Sverige och den grupp som till största delen efterfrågar tjänsten är medelklassen varav det är intressant att studera deras inställning till fenomenet.Syfte: Utgångspunkten för uppsatsen är mitt intresse för hur medelklassen förhåller sig till köp av svarta hushållstjänster och uppsatsen syftar till att studera hur denna inställning och hur relationen till marginalisering av vissa grupper kan förstås.Utgångspunkter: Mitt material har utgjorts av djupintervjuer med fem medelålders kvinnor och män tillhörande medelklassen. Genom att förena begreppet Intersektionalitet med teori om arbete i det postkoloniala samhället vill jag förstå hur underordning och dikotoma föreställningar uppstår, fortlever och artikuleras.

I denna uppsats undersöks hur tecknade serier används i undervisningssammanhang i gymnasieskolan. Metoderna som använts för att undersöka detta är enkätundersökning i tre gymnasieklasser och intervjuer med fyra gymnasielärare. Resultatet ger vid handen att tecknade serier används i begränsad utsträckning. Majoriteten av de tillfrågade eleverna ställde sig positiva till tecknade serier i undervisningssammanhang och visade sig ha en uppfattning om tecknade seriers kännetecken som överensstämmer med lärarnas. De intervjuade lärarna uppger att de ser vissa didaktiska potentialer i undervisningsarbete med tecknade serier, men också att de ser problem med praktiken.

Min essä handlar om de erfarenheter jag har som manlig pedagog i förskolan och hur de har påverkat mig som manlig pedagog inom förskolan och mina självupplevda händelser som påverkat mig i min yrkesroll. Den gemensamma nämnaren i mina upplevda händelser jag beskriver är att jag möter tankar om den manliga pedagogen som en förmedlare av värden som antingen ses som goda, eller som hot. Mitt dilemma handlar om att jag som manlig pedagog får förhålla mig till generaliseringar om män som potentiella pedofiler men också generaliseringar om mannen som normskapande och auktoritär aktör i en kvinnodominerad miljö. Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att problematisera och synliggöra olika perspektiv på manliga pedagoger inom förskolan. Min essä sträcker sig över en tidsperiod från slutet av 1990-talet fram till idag.Uppsatsen är skriven i en vetenskaplig essäform.

AbstraktStudien ifrågasätter huruvida diskrimineringslagens är tillräcklig eller inte. Internationella granskningsrapporter om diskrimineringssituationen i Sverige har undersökts så väl som rättsfall och forskning i Sverige. I analysen lyfts de argument fram som de internationella granskningsorganen belyst i sina rapporter. Dessa argument behandlas tillsammans med den socialkonstruktivistiska och den intersektionella teorin. Undersökningen har visat att de internationella granskningskommittéerna ser viss betydande diskriminering i samhället.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som består av sex intervjuer med tjejer mellan 15-17 år. Studiens syfte är att utforska dessa tjejers upplevelser av att bo och leva i bostadsområdet Seved i Malmö, vilket är ett av media uppmärksammat bostadsområde. Med hjälp av ett fenomenologiskt samt intersektionellt teoretiskt ramverk analyserar vi informanternas resonemang. I resultatdelen skildras vad som är karakteristiskt med Seved, hur informanterna förhåller sig till ?killgängen? i området, hur de ser på trygghet och otrygghet kopplat till deras bostadsområde, hur de bemöter det dåliga ryktet om Seved samt hur de rör sig i och utanför Seved.

Rädda Barnen och Rädda Barnens Ungdomsförbund har ett projekt som heter allan. Det är ett jämställdhetsarbete med samtalsgruppsverksamhet för fjortonåriga killar. Uppsatsen granskar metodmaterialet för dessa samtalsgrupper ur ett genusvetenskapligt perspektiv med särskilt fokus på maskuliniteter, maktordningar och jämställdhet. Metoden som används kallas idé- eller ideologianalys, och mer specifikt utförs en innehållslig idéanalys.Som utgångspunkt fungerar socialkonstruktivistisk teori inom maskulinitetsforskning. Speciellt används R.W Connells begrepp hegemonisk maskulinitet och Michael Kimmels texter om homosocialitet.

Syftet med uppsatsen är att granska utställningen TEKNIKONER teknologins ikoner (2008) medutgångspunkt i ett genustänkande postkolonialt perspektiv. Med fokus på utställningensillustrationer och deras bildspråk, kommer utställningens delar och hela berättelse att analyserasutifrån följande frågeställningar:o Finns det budskap i illustrationerna som inte finns i texten? ocho Återspeglas det stereotyper i illustrationerna som inte finns i texten?o Förstärker illustrationerna det som förmedlas i texten? ellero ? talar illustrationerna istället emot texten?metod: Illustrationerna har analyserats utifrån att de ingår ett bildspråk. Ett antal frågor harformulerats utifrån det teorietiska ramverket. Frågorna har ställts till illustrationerna, var för sigoch till utställningen i sin helhet, med hjälp av en teori om visuell semiotik.

Studien har syftat till att utifrån ett intersektionellt perspektiv analysera läromedlet Hem- ochkonsumentkunskap åk 7-9 av Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson (2011).Analysens målsättning har varit att lyfta vilka värden och normer som konstrueras ochförmedlas genom läromedlet. Vidare har dessa normer och värden diskuterats mot dem somtillskrivs i läroplanen. Metoden har varit en kvalitativ textanalys med en kritiskdiskursanalytisk ansats. De diskurser som förekommit har beskrivits i de sex mytbildningarnaMyten om det västerländska idealet, Myten om det sekulariserade och protestantiska Sverige,Myten om det jämställda Sverige, Myten om ett kulturellt homogent Sverige, Myten ommedelklass-Sverige och Myten om Väst. Myterna symboliserar de förställningar som harframkommit genom dikotomierna Vi och dom, Majoritet och minoritet, Individ och kollektiv,Ordning och kaos, Utveckling och misär.

Vår studie baseras på en kvalitativ undersökning. Syftet är att ta reda på indiska ungdomarserfarenheter av sexuell och reproduktiv hälsa utifrån sexualundervisning som den indiskaicke-statliga organisationen (NGO) MAMTA implementerat. Detta då sexualundervisninginte är en del av utbildningsväsendet i Indien. Vi vill även undersöka hur lärare på en skolaoch hur professionella på MAMTA resonerar kring samma ämne. De metoder vi använder förvår datainsamling är fokusgrupper med ungdomar och enskilda intervjuer med deprofessionella på MAMTA och lärare på skolan.

Denna studie berör olika developer zones som idag drivs av företag i Sverige, och om hur dessa är uppbyggda. Den tar upp de problem som dessa företag har stött på, samt vad man ska tänka på vid uppstart och användning av en developer zone.Att låta sin developer zone vara helt öppen eller helt stängd är inte det mest optimala sättet eftersom man i den helt öppna versionen låter sin information vara tillgänglig för allt och alla. Den helt stängda versionen stänger ute kunskap från developer zonen. Genom att sätta upp en developer zone med båda delarna, dvs. en öppen del för utvecklare som intresserade att utveckla innovativa tjänster/produkter och en stängd del för företag som tillsammans med ägaren av developer zonen har ett ekonomiskt intresse, så uppnår man en mer kontrollerad form.

Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka huruvida fäder som befinner sig i hemlöshet har upplevt ett behov av stöd i sitt föräldraskap. Vi ville även utröna ifall det eventuella behovet blivit tillgodosett samt hur männen, under den period de befunnit sig i hemlöshet, upplevt sitt föräldraskap. Vi har utgått ifrån socialkonstruktivistisk genusteori och även tillämpat begreppen Intersektionalitet, diskurs samt makt. Det har i tidigare forskning bland annat framkommit att det sociala arbetet med personer som befinner sig i hemlöshet till viss del präglas av en traditionell syn på kön och att män i hemlöshet inte uppmuntras till att vara jämlika fäder. Vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med män som befunnit i hemlöshet och samtidigt haft barn under 18 år.

The purpose of this study was to conduct a qualitative study with a case study research design, where we studied social workers and politicians view on honor-related problems of underage girls and boys in the age 13-17. We need knowledge about honor related violence and oppression in the political community and social services to work with honor-related problems. Political decisions affect how social work is developed around the honor problem; therefore, it is also important to highlight this direction for the work. It requires a knowledge complement of honor-related problems not to risk exposing the child to further risk from the family (Hedersförtryck, 2009). This is to live up to, for example the law of Social Services, school law and Human Rights (Hussein & Kinuka-Svedberg, 2010).