I den här uppsatsen undersöks sex olika texter från tidskrifterna Kamratposten och Julia för att komma fram till vilka modelläsare som konstrueras. Modelläsaren är den identitet som erbjuds i en text och den läsare som avsändaren föreställer sig. Syftet med undersökningen är att hitta och sedan jämföra modelläsarna från de olika texterna och därigenom se vilka förväntningar de två tidskrifterna har på sina riktiga läsare. Analysen är kvalitativ och har sin grund i den systemisk-funktionella grammatiken. Jag har valt att analysera texternas interpersonella betydelse och deras presuppositioner.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att studera multimodal kommunikation under musikundervisning, det vill säga att försöka förstå möjligheter och hinder för meningsskapande i musikundervisning, genom att beskriva och analysera hur undervisning semiotiskt designas av undervisande lärare. Jag har tittat på vilka teckensystem som en lärare använder sig av för att entusiasmera eleverna till delaktighet. Jag har valt att fokusera på de kroppsliga, verbala och rumsliga resurserna. Jag har använt mig av videodokumentering av tre lärsekvenser samt deltagande observation. I analysen av min empiri använder jag mig av Michael Hallidays metafunktioner för att studera formens betydelse för innehållet.

Aktuell äldreforskning visar att det finns ett starkt stöd för att sociala relationer har ett positivt samband med äldres livskvalitet. En form av förebyggande hälsoarbete är att skapa och främja olika former av sociala mötesplatser för äldre där de kan uppleva meningsfulla möten med andra människor. Närtrafiken är en offentlig miljö där äldre resenärer regelbundet möter andra passagerare och förare. Syftet med studien är att analysera vilka förutsättningar för meningsfull social interaktion som finns i närtrafiken och därigenom nå förståelse för närtrafikens betydelse för äldre resenärers möjligheter till sociala möten i den urbana miljön. Studien ämnar besvara följande frågeställningar: Vilka mönster av social interaktion förekommer i närtrafiken? Hur upplever de äldre resenärerna den sociala interaktionen i närtrafiken? Hur kan närtrafikens offentliga rum beskrivas? Analysen sker med hjälp av teoribidrag från främst symbolisk interaktionism, Erving Goffmans rituella ansats samt teorin om interaktionsritualer.

AbstraktSyftet med vår kandidatuppsats är att göra en jämförelse gällande skillnader mellan vårdenhetschefers och deras medarbetares konflikthantering samt hur synen på interpersonella konflikter skiljer sig mellan grupperna. Varför vi valde att undersöka detta ämne är för att konflikter förekommer i vardagen i såväl arbets- som privatliv, och vi kommer att få hantera konflikter i våra framtida yrken som personalvetare. Vi tror att det kan skilja sig åt i hur man ser på och hanterar konflikter som chef respektive medarbetare, och det är just detta som är intressant för oss. Vi vill kunna bidra med något nytt till forskningen med denna studie.Då detta är en kvalitativ studie har vi valt att utgå från ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har gjort semistrukturerade intervjuer med fyra vårdenhetschefer och fem medarbetare på ett västsvenskt sjukhus.

Hur personlighet och attribut påverkar arbetsprestation har längevarit ett aktuellt forskningsområde inom organisationspsykologin. Vipresenterar i vår studie Anknytningsteori, samt hur anknytningsstilaroch beteenden kan kopplas till arbetsrelaterade situationer ochproblem. Anknytningsteorin försöker förklara människorsinterpersonella relationstendenser. Med hjälp av mätinstrumentetAttachment Style Questionnaire (ASQ) undersöker vi poliser (n=50)och sjuksköterskors (n=83) anknytningsstil för att ge grund för vårahypoteser om yrkesdoktrinens påverkan på fördelningen avanknytningsstilar. Statistiskt säkerställda skillnader existerargrupperna emellan vad gällande anknytningsbeteende där poliseruppmäter högre värden på målinriktade delskalor och sjuksköterskorhögre på relationsbaserade.

Bakgrund: Den psykiatriska slutenvården liksom sjuksköterskans roll har förändrats sedan seklets början. Institutionalisering har ersatts av vård och behandling av patienten, vilket har förändrat kravet på utbildad personal liksom synen på kompetens. Historien förefaller dock fortsatt påverka dagens psykiatriska vårdkultur, och möjligheterna för specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk slutenvård att använda sin specialistkompetens förefaller vara beroende av mer än sjuksköterskans egen kunskap och förmåga.Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur specialistsjuksköterskor och chefer inom psykiatrisk slutenvård ser på specialistsjuksköterskans kompetens och roll.Metod: Datamaterialet samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor och chefer verksamma inom psykiatrisk slutenvård. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Elo och Kyngäs. Materialet sorterades därefter in i en analysram inspirerad av Kings konceptuella system: det personliga systemet, det interpersonella systemet samt det sociala systemetResultat: Den kvalitativa analysen utmynnade i tre kategorier: Specialistsjuksköterskans fördjupade kompetens leder till inre trygghet (personliga systemet), specialistsjuksköterskans kompetens främjar patientens hälsoprocess (interpersonella systemet) och Specialistsjuksköterskans kompetens efterfrågas inte av organisationen (sociala systemet).Diskussion: Specialistkunskapen beskrevs som internaliserad i den enskilda sjuksköterskan och det beskrevs att specialistkunskapen gynnade patientens hälsoprocess.

Problem: Förhandlingslitteraturen har under de senaste decennierna haft en säregen utveckling, och forskare har debatterat vilka beståndsdelar och element som egentligen ska anses bygga upp förhandlingar. Det finns idag därför en risk att förhandlare kan få en snedvriden bild av förhandlingar i verkligheten. Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för förhandlingssituationen och belysa de faktorer som kan påverka dess utfall. Metod: I denna uppsats har en fyrstegsmodell utvecklats. Denna utgörs av informatonsinsamlingssteg med fyra olika ontologiska status; litteratur, seminarie/intervjuer, semi-realitet och verklighet.

Goda arbetsrelaterade sociala relationer är något som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. Bristfälliga sociala relationer på en arbetsplats kan på motsvarande sätt tänkas leda till problem. En genomgång av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mäta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mätinstrument för dessa. Både en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillämpats genom djupintervjuer samt en enkätundersökning.

Denna uppsats omfattar en begränsad litteraturstudie av utvecklingsteorier som kan identifieras ligga till grund för BOF, Barnorienterad familjeterapi samt empiri från intervjuer med BOF-terapeuter. De har observerat samlekstillfällen med en familj och har i sin tur intervjuats om hur de bedömer samspel och tillämparteorier i BOF-terapi. Mitt syfte har varit att synliggöra hur utvecklingspsykologiska teorier är integrerade i BOF samt att visa på deras tillämpning. Undersökningen har bedrivits utifrån kvalitativ metod där litteraturgenomgång kompletterats med fokusgrupp som undersökningsverktyg. Både i litteratur och hos BOF-terapeuter framkommer att BOF bygger på och tillämpar utvecklingsteori och utvecklingspsykologiska rön där samspelet och den interpersonella erfarenheten i de nära relationerna har stor betydelse..

Överrapportering vid skiftbyte är en komplex men mycket viktig del av en sjuksköterskas arbete och det finns ett antal olika modeller att följa. Med denna litteraturstudie är syftet att undersöka forskningen om patienters och sjuksköterskors uppfattning om överrapporteringsmetoden bedside. Metoden utgår från Goodmans sju steg vid en systematisk litteraturöversikt. Fyra teman framkom ur de valda artiklarnas resultat: tidsåtgång under bedsiderapportering, bedsiderapportering som informationskälla och grund till säker omvårdnad, Patientdelaktighet och interaktion mellan patienter och sjuksköterskor under bedsiderapportering, sekretess. Det tydligaste i resultat är att bedsiderapportering tillgodoser både patienters och sjuksköterskors informationsbehov och gör patienten delaktig i omvårdnaden. Med hjälp av Imogene Kings teori om interpersonella system diskuteras resultatet..

Pa? sociala na?tverkssidor tilla?ts anva?ndarna att presentera sig sja?lva. Sociala medier ger anva?ndarna mo?jlighet att styra och kontrollera sin presentation pa? ett annat vis a?n hur presentationen kan styras i ansikte-mot-ansikte situationer. De sociala medierna tenderar dock att rikta sig till en bredare publik i ja?mfo?relse med den interpersonella situationen.

Det är väl känt både empiriskt och belagt i forskning att patienter på intensivvårdsavdelningär stressade under vårdtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera stressorer hospatienter på intensivvårdsavdelningen, belysa om det fanns skillnader i sjuksköterskansbedömning av stressutlösande faktorer och vad patienterna beskrev som stress samtexemplifiera vad sjuksköterskan kunde göra för att minska stressorerna. Artiklar söktes idatabaserna PubMed, Cinahl samt manuellt. Vid bearbetning av artiklarna användes endeduktiv metod varvid stressorerna delades upp i intrapersonella, interpersonella ochextrapersonella stressorer enligt Neumans teoretiska modell. I resultatet framkom upplevelserav både psykisk och fysisk natur.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i konfliktbenägenhet på arbetet beroende på syskonplacering och partnerstatus. Deltagarna var till största delen tågresenärer med en medelålder på 39 år. N= 174. Instrumentet bestod av en enkät med en standardiserad del, NEO-PI-R, som mätte personlighetsegenskapen agreeableness samt en nykonstruerad del som mätte arbetskonflikt. Skalan har fått namnet work-conflict scale (WCS).

Syftet med detta examensarbete var att utföra en arbetskravsanalys för tunneltågförare och spårvagnsförare vid Veolia Transport AB. Frågeställningarna var: Vilka personliga egenskaper, teoretiska förmågor och värderingar är viktiga i yrket som tunneltågförare och spårvagnsförare? Undersökningen gjordes genom intervjuer, enkät och teorier om personliga egenskaper, teoretiska förmågor, arbetsvärderingar och interpersonella värderingar. Resultaten visar att de viktigaste personliga egenskaperna var ansvar/pliktmedvetenhet, noggrannhet/ordning, personlig stabilitet och stresstolerans och att de viktigaste teoretiska förmågorna var perceptiv noggrannhet/snabbhet/uthållighet, rumsuppfattning/avståndsbedömning samt simultankapacitet medan de viktigaste värderingarna var tydlighet i kommunikationen, noggrannhet/ordningsamhet och trygghet/säkerhet. Rekommendationen är att uppdatera befintlig arbetskravspecifikation och att se över bruket av testbatteri vid urval och nyanställning för att möjliggöra bättre matchning mellan arbetskrav och individ..

Hur en individ uppfattar sin kropp har relaterats till självkänsla, fysisk aktivitet, matvanor, social ångest och mobbning. Studier som undersöker utvecklandet av kroppsuppfattning och riskfaktorer för snedvriden kroppsuppfattning efterfrågas. Denna longitudinella studies huvudsyfte var att undersöka om kroppsuppfattningen hos gymnasieungdomar (n=349) förändras över tid och hur det såg ut för tjejer respektive killar. Vidare undersöktes riskfaktorer för utveckling av snedvriden kroppsuppfattning. Resultatet visade stabilitet i utvecklingsmönster av snedvriden kroppsuppfattning över tid.