Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och fÄ kunskap om elevers upplevelse av sin situation pÄ en skola som bedriver ART- programmet och arbetar för integrering av ART i övrig undervisning och verksamhet.(ART - Aggression Replacement Training) Vi har Àven forskat i hur lÀrarna pÄ den specifika skolan upplever situationen för eleverna i sÄvÀl skolgÄng som socialt samt hur lÀrarna arbetar med ART. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr intervjuer med sammanlagt sju informanter ligger som grund för vÄrt forskningsresultat. Till vÄr kvalitativa undersökning kopplar vi bland annat teorin om fenomenologi, vilken utgÄr frÄn en strÀvan att ÄsidosÀtta vÄr tidigare empiri och genom det fÄ möjlighet att gripa tag i den subjektiva erfarenheten hos informanten. Vi vill ocksÄ lyfta fram begreppet kontextualism, det vill sÀga att vi har en vilja att undersöka individer i det sammanhang de befinner sig i. Resultatet av intervjuerna med informanterna visar att lÀrarna anser att de ser en stor förÀndring hos elever som placeras pÄ den specifika skola vi undersökt samt vilka genomgÄtt eller genomgÄr ART: s program. De menar att efter genomgÄnget program visar eleverna prov pÄ mognad och utveckling vilket resulterar i en positiv förÀndring i bÄde skolarbetet samt i den sociala situationen. De ser en fördel med att ha ART integrerad i övrig verksamhet förutom de lektioner som Àr avsedda för programmet. Eleverna upplevde Àven de en förÀndring i sin livssituation sedan de börjat pÄ den specifika skolan och deltagit i ART-programmet.

Normalt Ă„ldrande innebĂ€r förĂ€ndringar hos individen som kan pĂ„verka tal, sprĂ„k och svĂ€ljning. Ökad kĂ€nslighet för inre och yttre pĂ„verkan hos den Ă„ldrande individen samt sjukdomsbild kan skapa problematik, vilken kan ge upphov till svĂ„righeter med tal, sprĂ„k och/eller svĂ€ljning, som i sin tur pĂ„verkar den upplevda livskvaliteten. Geriatriska patienter karaktĂ€riseras av nedsatt funktionsnivĂ„ och kroniska sjukdomar, dĂ€rför stĂ€lls krav pĂ„ specialkompetens för vĂ„rd och rehabilitering av dessa patienter.Syftet med föreliggande studie var att genom screening undersöka förekomst av tal-, sprĂ„k- och svĂ€ljsvĂ„righeter pĂ„ geriatriska avdelningar i tvĂ„ stĂ€der i södra Sverige. DĂ€rtill undersöktes Ă€ven orofacial pĂ„verkan och hĂ€lsorelaterad livskvalitet. Totalt 42 patienter frĂ„n geriatriska avdelningar med inriktningarna allmĂ€ngeriatrik, strokerehabilitering och ortopedi deltog.

I denna uppsats genomförs en översÀttning av ett antal avsnitt ur Samuel Pepys dag-­bok frÄn den engelska restaurationsepoken, varefter översÀttningen analyseras medsÀrskilt fokus pÄ de specifika svÄrigheter som kan uppstÄ med anledning av att textenÀr hÀmtad frÄn en Àldre tidsepok. Som mÄlgrupp för översÀttningen antas en publikmed intresse för historia pÄ populÀrvetenskaplig nivÄ.Analysen av översÀttningen har ett tvÄdelat syfte: för det första att undersökaolika möjligheter att anpassa mÄltexten till att i nÄgon mÄn Äterspegla att kÀlltextenÀr ett historiskt dokument, och för det andra att analysera de olika svÄrigheter somhar att göra med att sprÄkbruket reflekterar ett samhÀlle dÀr institutioner, yrken, ter-­mer, seder och bruk osv. Àr helt andra Àn samtidens.Som ett stöd för analysen genomförs en ytterligare analys av översÀttningen enligtVinay och Darbelnets lingvistiskt grundade modell för översÀttningsstrategier.Genom analysen identifieras ett antal grammatiska, stilistiska och lexikala möjlig-­heter för att lÄta texten Äterspegla en Àldre stil. Dessutom identifieras och klargörs ettantal svÄrigheter vid översÀttning av begrepp inom olika omrÄden, med förslag tillhur dessa kan lösas. Ett resonemang förs kring hur expliciteringar och fotnoter tillstöd för lÀsaren lÀmpligen görs för denna typ av text.Analysen enligt Vinay och Darbelnets schema visade pÄ en relativt hög anvÀnd-­ning av översÀttningsprocedurer som inte enbart innebÀr förÀndringar pÄ strukturellnivÄ, utan som Àven inbegriper pragmatiska modifikationer.

Kommunikation Àr en central del i mÀnniskans liv och har under de senaste Ärhundradena genomgÄtt stora teknologiska förÀndringar. Utvecklingen har inneburit kommunikationsmedel som ger oss möjligheten att överföra information över tid och rum. Traditionella medier har i och med utvecklingen fÄtt konkurrens av de sociala medierna i det offentliga rummet. NöjesvÀrdet hos de offentliga personerna har gjort att de fÄtt ett stort utrymme i traditionella sÄvÀl som sociala medier och de nyttjar dessa för att uttrycka sig. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur offentliga personer förhÄller sig till och nyttjar traditionella respektive sociala medier.

SammanfattningDenna rapport har som syfte att identifiera drivkrafter och hinder för samverkan inom och mellan företag ? samhÀlle ? universitet i bil- och komponenttestverksamheten i Norrbotten. Detta uppfylls genom att beskriva de olika initiativ för samverkan som i dagslÀget finns inom de olika sfÀrerna. Med teoriverktygen trippelhelix, nÀtverk, inbÀdd-ning och utmaningar med regional samverkan, analyseras sekundÀrdata och kvalitativa djupintervjuer med nyckelpersoner inom de olika samverkansomrÄdena.De olika aktörerna har skilda huvudmÄl i sina verksamheter, men har skapat gemensamma initiativ för samverkan pÄ olika plan med mÄlet att utveckla testverksamheten och regionen. De huvudsakliga drivkrafterna har identifierats som lokalbefolkningens och entreprenörernas vilja att bo kvar i glesbygd, vilket stÀller krav pÄ att utvecklas till en Äretruntverksamhet.

Bakgrund: Personal inom ambulanssjukva?rd utsa?tts dagligen fo?r stress och ho?g arbetsbe- lastning. Detta leder till o?kad risk fo?r ha?lsoproblem hos ambulanspersonal och riskerar att kunna pa?verka omva?rdnaden.?Syfte: Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av a?terha?mt- ning mellan uppdragen.?Deltagare: I studien medverkade tio ansta?llda inom ambulanssjukva?rden vid tva? medel- stora sta?der i Sverige och na?rliggande glesbygd.?Metod: Studien baserades pa? tio semistrukturerade intervjuer utfo?rda december 2014. In- tervjuerna spelades in och analyserades med kvalitativ inneha?llsanalys.?Resultat: Fyra kategorier framkom: Fo?rutsa?ttningar fo?r a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som ger a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som motverkar a?terha?mtning och Konsekvenser av bristande a?terha?mtning.

Syftet med studien Àr att utforska hur hem- och konsumentkunskapsundervisning bedrivs samt hur bedömning sker pÄ tvÄ svenska skolor i Thailand och pÄ Sofia Distans. Vilket gÄr att utlÀsa frÄn frÄgestÀllningarna: Hur bedrivs distansundervisning inom hem- och konsument-kunskap? Hur bedrivs hem- och konsumentkunskapsundervisning pÄ plats pÄ de svenska sko-lorna i Thailand? Hur sker bedömningen inom hem- och konsumentkunskap pÄ plats pÄ de svenska skolorna i Thailand och via distansundervisning? Och hur behandlas det centrala in-nehÄllet i undervisningen? Forskningsmetoden utgjordes av intervjuer som utfördes med en utarbetad intervjuguide för att besvara frÄgorna. Intervjuerna utfördes med tvÄ rektorer och tvÄ pedagoger pÄ tre skolor.Resultatet i studien visar att Sofia Distans som Àr godkÀnda av Skolverket jobbar med bedöm-ning samt betyg utifrÄn lÀroplanen. Undervisningen sker via distans och eleverna mÄste ta ett stort eget ansvar för sin utbildning och för kontakt med pedagogen.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ mer kunskap om gruppstorlekens betydelse för musikundervisningen i Är 7-9. Jag jÀmför hur lÀrare och elever upplever arbetsmiljön under lektionstimmarna i förhÄllande till gruppstorleken. Anpassar lÀrarna sin undervisning till gruppstorleken och hur upplever de möjlighet­er­na att uppnÄ lÀroplanens mÄl. Metoden för undersökningen Àr en kvalitativ intervjustudie med fyra musiklÀrare vid fyra olika grundskolor, varav tvÄ undervisar i helklass och tvÄ i halvklass samt en enkÀtunder­sök­ning med ett urval elever pÄ de berörda skolorna. Sammanlagt 188 elever svarade pÄ enkÀten.Resultatet av min studie visar att tillgÄng till och utformning av lokaler, stöd frÄn skol­ledning samt antal elever man undervisar, i minst lika stor utstrÀckning som klass­torleken pÄverkar hur lÀrarna upplever sin arbetsmiljö.

Syftet med denna studie a?r att, med inspiration av etnografiska tillva?gaga?ngssa?tt, ut- forska hur na?gra la?rare utformar sin undervisning i a?mnet musikteori (och geho?r) pa? gymnasial niva?, med fokus pa? framfo?rallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller la?rare kan utfo?ra olika la?robo?ckers o?vningar, dels med hja?lp av praktiska verktyg, dels utifra?n teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och la?ra- res syn pa? a?mnet geho?rs- och musikteori.

I en tid da?r tra?ning och motion blivit allt viktigare fo?r svensken har gym sett mo?jligheten att na? ut till nuvarande och nya kunder via sociala medier. Dock har ma?ngden information som anva?ndarna pa? sociala medier na?s av o?kat till en niva? da?r anva?ndarna blivit mer selektiva av vad de faktiskt konsumerar.Syftet med studien a?r att analysera hur gym anva?nder Facebook idag och ja?mfo?ra detta med gymmedlemmars fo?rva?ntningar och behov av gyms Facebooksidor. Detta fo?r att ta reda pa? om gymmens tilla?mpning av sociala medier sta?mmer o?verens med vad anva?ndarna vill se pa? en sa?dan Facebooksida.Detta gjordes genom telefonintervjuer med tre gym och en enka?tunderso?kning bland gymmedlemmar.

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

SammanfattningSyftet med denna undersökning Àr att prova ut ett verktyg bland en grupp blivande lÀrare i trÀning i mÀnskliga relationer (Human Relations Training eller HRT). HRT Àr en utbildning i hur man kan kommunicera med bl a elever, kollegor och förÀldrar för att skapa goda relatio-ner och konstruktivt hitta lösningar till konflikter och andra problem. Tidigare forskning visar att blivande lÀrare samt nyblivna lÀrare i Sverige anser sig ha goda Àmneskunskaper men upp-lever en osÀkerhet i det kommunikativa mötet vid exempelvis konflikter och vanliga problem som kan uppstÄ i det vardagliga mötet med elever och andra personer. I USA har det sedan decennier ingÄtt HRT i lÀrarutbildningen, men dÄ vi inte fann nÄgon tidigare koppling till HRT i den svenska lÀrarutbildningen blev det intressant att prova HRT:s rekommendationer med kunskaperna som snart nyblivna lÀrare i Sverige har. En av oss författare fick en utbild-ning i HRT, i USA.

Syftet med studien Àr att utforska hur hem- och konsumentkunskapsundervisning bedrivs samt hur bedömning sker pÄ tvÄ svenska skolor i Thailand och pÄ Sofia Distans. Vilket gÄr att utlÀsa frÄn frÄgestÀllningarna: Hur bedrivs distansundervisning inom hem- och konsument-kunskap? Hur bedrivs hem- och konsumentkunskapsundervisning pÄ plats pÄ de svenska sko-lorna i Thailand? Hur sker bedömningen inom hem- och konsumentkunskap pÄ plats pÄ de svenska skolorna i Thailand och via distansundervisning? Och hur behandlas det centrala in-nehÄllet i undervisningen? Forskningsmetoden utgjordes av intervjuer som utfördes med en utarbetad intervjuguide för att besvara frÄgorna. Intervjuerna utfördes med tvÄ rektorer och tvÄ pedagoger pÄ tre skolor.Resultatet i studien visar att Sofia Distans som Àr godkÀnda av Skolverket jobbar med bedöm-ning samt betyg utifrÄn lÀroplanen. Undervisningen sker via distans och eleverna mÄste ta ett stort eget ansvar för sin utbildning och för kontakt med pedagogen.

Att anlÀgga vÄtmarker och dagvattendammar inom urban miljö och golfbanor Àr i dag av stort intresse. Vid nyproduktion eller ombyggnation av bostadsomrÄden finns det idag ett stort intresse att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD). Dammar anlÀggs dÀrför inom bostads- och industriomrÄden för att fördröja flödet, d.v.s. att förhindra översvÀmningar och för att reducera mÀngden nÀrsalter och tungmetaller. Dammarna pÄ golfbanor byggs till stor del av spelstrategiska och estetiska orsaker, men till viss del Àven för att kunna anvÀndas som vattenreservoarer. Vissa konstruktioner och förhÄllanden medför dock att algblomningen tidvis blir mycket omfattande, vilket innebÀr att dammarna förlorar en stor del av sin prydnad och ger ökade skötselkostnader.

Denna studies syfte var att undersöka svenska expatriaters erfarenheter kring fram-gÄngsfaktorer som leder till att lyckas med utstationeringen. Studien fokuserade pÄ framgÄngsfaktorerna expatriatens personlighet och organisationens agerande.Studien har utgÄtt frÄn Briscoe, Schuler & Claus (2009) definition att en lyckad expat- riat ska ha fullföljt uppdraget, haft en bra kulturell anpassning samt varit effektiv pÄ ar- betet. Vidare Àr studiens teori uppdelad i tvÄ delar; expatriatens personlighet och organi- sationens agerande. Expatriatens personlighet undersöktes genom Big Five, eller fem- faktormodellen över personlighet. Organisationens agerande har baserats pÄ tidigare forskning samt litteratur vilka har belyst rekryteringsprocessen, innan, under och efter uppdraget.Kvalitativa intervjuer valdes som metod för studien.