Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Bombardier Transportation i Västerås och är det avslutande momentet på civilingenjörsprogrammet ? Innovation, produktion och logistik vid Mälardalens högskola i Eskilstuna.I sin fabrik i Västerås tillverkar Bombardier Transportation strömriktare till tåg. Ett problem företaget har i dagsläget är att de saknar visuell styrning av produktionen. Eftersom många människor är involverade i produktionen är det viktigt att produktionsstatusen visualiseras. Detta för att samtliga involverade snabbt ska få en överblick av det aktuella produktionsläget.

Den ökade transparensen i samhället har bidragit till att allt fler företag aktivt arbetar medCorporate Social Responsibility, CSR. Tyvärr är det många verksamheter idag som inte får tillräckligt mycket uppskattning för deras CSR-policy. Detta är för att den externa kommunikationen gentemot konsumenter inte är optimal. När konsumenter inte har kännedom om företagets CSR försvinner mycket av den konkurrenskraft som CSR bidrar med. Samtidigt kan en överdriven marknadsföring av företagets CSR-policy medföra en motsatt effekt.

Syftet med denna studie var att förstå hur internt samt externt rekryterade ledare och hur deras ledarskap kan tänkas påverka organisationskulturen och hur kulturen i sin tur kan tänkas påverka ledarna. Studien genomfördes på Peab där sammanlagt 11 medarbetare och arbetsledare deltog i halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Medarbetarna som deltog i studien menar att organisationskulturen inte har förändrats till följd av intern respektive externt rekrytering av ledare, dessutom trodde medarbetarna att det saknar betydelse ifall ledare tillsätts internt eller externt. Således verkar valet av rekryteringsform varken påverka kulturen på Peab i en positiv eller negativ bemärkelse. Samtliga medarbetare och arbetsledare lyfte fram en specifik fördel vid extern rekrytering av ledare, nämligen att denna typ av rekrytering medför ?nytänk? till organisationen.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur och varför företag i friluftsbranschen arbetar med grön marknadsföring samt vilken grön strategi företagen har.Metod: Studien är kvalitativ i form av en komparativ flerfallsstudie med en deduktiv ansats. Teorin beskrivs först för att sedan jämföra teorin med det empiriska materialet. Empirisk data har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer och sekundärdata såsom internetkällor och elektroniska rapporter.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen berör olika områden inom grön marknadsföring. Teorin tar upp segmentering och targeting utefter kunders gröna karaktärsdrag, grön positionering, de fyra gröna P:na i marknadsmixen samt anledningar till varför företag arbetar med grön marknadsföring internt och externt.Slutsatser: Fallföretagen segmenterar inte marknaden efter kundernas gröna karaktärsdrag. Det ligger dock i deras affärsidé eller vision att positionera sig grönt.

Syftet med vår undersökning är att ge förslag på vad ansvariga på mansdominerade företag bör tänka på vid utformningen av sin interna- och externa kommunikation samt hur dessa kan samverka då mansdominerade företag önskar attrahera fler kvinnliga medarbetare.Vi har valt att använda oss av relevanta teorier som kopplar samman marknadskommunikation (intern- och extern kommunikation), rekrytering (att attrahera) och mångfald (genus). Relevanta delar av dessa teorier har använts vid analys av vårt empiriska material.Vår empiri utgörs av intervjuer med sju medarbetare på Enea Systems AB samt observation av Enea Systems AB under arbetsmarknadsdagar på Lunds Tekniska Högskola. Slutsats: Det är viktigt att ha en förståelse för hur intern- och extern kommunikation hänger samman i ett system. Det som kommuniceras internt speglas även utåt. Det är därför viktigt att förstå hela flödet av kommunikation, som finns både internt och externt för att mansdominerade företag skall lyckas attrahera fler kvinnliga medarbetare.

Denna uppsats analyserar och prövar den ledningsteori som är framlagd av Martin vanCreveld i boken ?Ledning i krig?. Prövningen tar sin utgångspunkt i Poppers metod omteoriprövning. Van Crevelds slutsatser testas först internt och sen överses teoribilningenslogiska form. Slutligen jämförs slutsatserna med andra teorier om ledning ochorganisation.

Denna fallstudie berör Corporate Social Responsibility (CSR) och den interna kommunikationen av CSR inom finanssektorn. De organisationer studien har applicerats på är Swedbank och Nordea där studien belyser kommunikation av CSR från central nivå till lokal och vise versa. Idag blir företag i större utsträckning än tidigare granskade inom områdena samhällsarbete och hållbarhetsfrågor. Swedbank och Nordea är två stora aktörer inom finanssektorn, en sektor som tidigare setts ha en mer indirekt påverkan än direkt, och verkar för att samhället ska fungera genom in- och utlåning.Den externa kommunikationen från organisationerna bygger på att den interna kommunikationen ska fungera och leda till ett utförande av det som utlovas på hemsidor, CSR-rapporter, hållbarhetspolicys etc. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med intervjuer genomförda på central, regional och lokal nivå inom de både organisationerna.

Bakgrund och problem: Vikten av att marknadsföra varumärken har länge varit känd menpå senare år har företag även insett att de har att vinna på att marknadsföra sig somarbetsgivare. Det här sättet att marknadsföra sig på och skapa ett arbetsgivarvarumärkekallas i teorin på engelska för Employer Branding och består av tre delar; attrahera,rekrytera och behålla personal. På möten med personalchefen på fallföretaget har detframkommit att företaget upplever att de har svårare att behålla personal än tidigare.Ytterligare en fundering som har kommit fram i våra diskussioner med företaget är hurföretagets produktvarumärken påverkar företagets arbetsgivarvarumärke.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra det internt och externt upplevdaarbetsgivarvarumärket hos fallföretaget Cloetta Fazer. Vi vill vidare analysera om något iCloetta Fazers arbetsgivarvarumärke skulle kunna vara anledningen till den upplevt högapersonalomsättningen.Avgränsning: Vi har avgränsat oss till ett av koncernens dotterbolag, Cloetta Fazer SverigeAB. Vi har även teoretiskt avgränsat oss till en del av arbetsgivarvarumärkesbyggande, nämligen att behålla personal.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie med ett holistiskt perspektiv och ett hermeneutiskt förhållningssätt.

Vi har i vår uppsats undersökt de interna intressenternas betydelse vid varumärkning av en stad. För att utreda vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av en fallstudie där vi studerat Kristianstads profilering. Vi har dragit slutsatserna att de interna intressenterna är avgörande för att en lyckad varumärkning ska kunna äga rum. Vi har identifierat två kristiska faktorer för att få de interna intressenternas stöd, dessa är delaktighet och förankringsarbete..

I takt med den ökade uppmärksamheten för miljöfrågor under det senaste årtiondet får organisationer högre krav från intressenter om att bli mer miljömedvetna. För att sedan organisationer ska kunna uppnå de miljömål som sätt upp är det nödvändigt att ha en välfungerande intern miljökommunikation. Den miljökommunikation som sker internt inom en organisation grundar sig i dess val av miljömål och miljöstrategi och i miljökommunikationsprocessen kan det uppstå både hinder och möjligheter. I denna studie används SMHI som verklighetsexempel där upplevelser och erfarenheter från intervjupersoner kopplas an till tidigare forskning. Syftet med denna uppsats är således att undersöka vilka faktorer det finns som kan påverka intern miljökommunikation.SMHI står, precis som andra organisationer, inför utmaningen att på bästa sätt kommunicera miljöfrågor internt.

I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjälp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt.Den medicinska utvecklingen har gått fort fram och som en respondent i denna studie berättade har utvecklingen gått från en smärtstillande spruta och väntan vid en hjärtattack till ballongsprängningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar är väldigt dyra men priset för vår vård när vi besöker sjukhus har inte ökat nämnvärt, inte heller har skatteintäkterna ökat nämnvärt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa värde både inom och utom sin organisation i andra former än pengar.I litteraturen som jag läst är det största fokuset på hur organisationer, både offentliga och privata, kan generera värde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. Väldigt få studier har fokus på de interna intressenterna, bland annat anställda, som är med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mål. Studierna tar däremot upp förtroende som väldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha många positiva effekter.Min studie fokuserar på hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

Studier kring ledarskap har bedrivits sedan lång tid tillbaka. Ledarskap har ständigt varit aktuellt att diskutera och mängder med litteratur har publicerats inom ämnet. Majoriteten av den moderna forskningen har fokuserat på den högsta ledaren i organisationen, den så kallade toppchefen. Ledare som befinner sig mitt i organisationen, mellanchefer, nämns inte lika frekvent. Denna uppsats berör problematiken kring mellanchefspositionen, en position i organisationen med både ett personalansvar och en överordnad chef.Om ledaregenskaper är någonting medfött eller om alla har möjlighet att utveckla dessa egenskaper är något som det tvistas om, men att de finns kan de flesta hålla med om.

Denna uppsats analyserar och prövar den ledningsteori som är framlagd av Martin vanCreveld i boken ?Ledning i krig?. Prövningen tar sin utgångspunkt i Poppers metod omteoriprövning. Van Crevelds slutsatser testas först internt och sen överses teoribilningenslogiska form. Slutligen jämförs slutsatserna med andra teorier om ledning ochorganisation.

De etiska frågorna får en alltmer central roll då den uppmärksamhet som idag finns kring arbetsförhållanden har lett till att allt fler företag vill arbeta med deras sociala ansvar. CSR (Corporate Social Responsibility) är ett begrepp som ofta översätts till företagens sociala ansvar. Konsumenterna ställer även krav på företagen vilket påverkar företagens kontroller och val av leverantörer och produkter. För att veta vart ett företag är på väg, är en god förståelse för sitt företagsmål viktigt för att kunna uppnå det som förväntas av företaget. För att uppnå sina företagsmål används ofta olika mätningar och nyckeltal.