Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

Studier kring ledarskap har bedrivits sedan lång tid tillbaka. Ledarskap har ständigt varit aktuellt att diskutera och mängder med litteratur har publicerats inom ämnet. Majoriteten av den moderna forskningen har fokuserat på den högsta ledaren i organisationen, den så kallade toppchefen. Ledare som befinner sig mitt i organisationen, mellanchefer, nämns inte lika frekvent. Denna uppsats berör problematiken kring mellanchefspositionen, en position i organisationen med både ett personalansvar och en överordnad chef.Om ledaregenskaper är någonting medfött eller om alla har möjlighet att utveckla dessa egenskaper är något som det tvistas om, men att de finns kan de flesta hålla med om.

Denna uppsats analyserar och prövar den ledningsteori som är framlagd av Martin vanCreveld i boken ?Ledning i krig?. Prövningen tar sin utgångspunkt i Poppers metod omteoriprövning. Van Crevelds slutsatser testas först internt och sen överses teoribilningenslogiska form. Slutligen jämförs slutsatserna med andra teorier om ledning ochorganisation.

De etiska frågorna får en alltmer central roll då den uppmärksamhet som idag finns kring arbetsförhållanden har lett till att allt fler företag vill arbeta med deras sociala ansvar. CSR (Corporate Social Responsibility) är ett begrepp som ofta översätts till företagens sociala ansvar. Konsumenterna ställer även krav på företagen vilket påverkar företagens kontroller och val av leverantörer och produkter. För att veta vart ett företag är på väg, är en god förståelse för sitt företagsmål viktigt för att kunna uppnå det som förväntas av företaget. För att uppnå sina företagsmål används ofta olika mätningar och nyckeltal.

This is a report of a prestudy commissioned by a medium-sized Swedish company before an imminent major change in IT systems. The change aims to provide a simplified IT administration within the company through a cloud-based approach.The preliminary study provides an interpretation of the concept of cloud computing. It also covers a review of different models to use in order to achieve an internal cloud. Suggestions on how to proceed with the change process are also provided, and which models might be appropriate for the specific company..

Bootstrapping kan användas som komplement eller substitut till externfinansiering som metoder för resursanskaffning till lägsta möjliga kostnad.Samtliga respondenter föredrog internt genererade medel framför banklån.Ökning av eget kapital med hjälp av externa finansiärer visade sig vara detminst önskvärda alternativet för kapitalanskaffning.Studien visade attägartillförda medel och nyttjande av släkt och vänner var de vanligastförekommande metoderna för bootstrapping i de tillfrågade företagen.Av de tillfrågade företagen var de som ansåg sig existera på en riskfylldmarknad mer benägna att använda sig av bootstrappingmetoder..

Debatten om Region Skånes budget har väckt en del funderingar hos oss. Vi undrar vad det kan bero på när kostnader tillåts skena iväg till den grad att budgetunderskott uppstår. Kan den uppstådda situationen förklaras med budgetprocessen i sig eller de aktörer som finns i organisationen, eller är Region Skånes organisationsstruktur orsaken. Med aktörer avser vi individer och grupper av individer i organisationen som deltar i den dagliga verksamheten och som antingen påverkar eller påverkas av budgetbeslut. När det talas om organisation eller organisationsstruktur åsyftas karakteristika för offentliga organisationer.

Studien redogör för vad tre företag anser att det finns för möjligheter med att använda sig av tekniker inom sociala medier. Både för att kunna sprida kunskap och information internt i företaget samt med kunder och partners externt. Tidskrifter och vetenskapliga artiklar inom IT-relaterade områden skriver frenetisktom hur sociala medier kan stödja verksamheter och möjliggöra enklare samarbete för företag. Via vår litteraturstudie har vi funnit att dagens KMS inte stödjer dagens behov gällande kunskaps- och informationsspridning. Studiens syfte är att undersöka vilka tekniker som företagen använder sig av idag för att sprida kunskap och information internt och externt samt vilken kunskap och ambition som företag har gällande tekniker inom sociala medier och vilka möjligheter de ser.

Förmågan att dela med sig av kunskap inom organisationen och att vara en innovativ organisation är idag avgörande för ett företags konkurrenskraft. Organisationens förmåga att lära är inget som uppkommer slumpmässigt och det har visat sig vara möjligt att skapa kreativa och lärande miljöer genom ett konsekvent arbete. Litteraturen visar på en rad element att beakta för att vara en lyckosam lärande organisation. En av dessa är hur organisationen strukturerar sina resurser. Det har visat sig ha stor betydelse på vilka nivåer besluten tas och hur nära besluten medarbetarna känner sig.

I samband med att globaliseringen ökar ställs också ökade krav på organisationer. Konkurrenterna finns över hela världen vilket medför att organisationer ständigt måste utvecklas för att stå sig i den hårda konkurrensen; för att överleva. En organisationsförändring är en utmaning och det krävs en tydlig målbild och vision i arbetet för att kunna få med medarbetarna ?på tåget?. Enligt Ulrich (1998) kan HR ha kompetens att agera förändringsagent och därmed bistå organisationens ledning i förändringsarbetet med att hantera de utmaningar som kan uppstå och skapa förutsättningar för en effektiv förändringsprocess.Syftet med studien är att undersöka hur HR kan arbeta för att skapa förutsättningar för organisationsförändring inom universitets-/högskolesektorn och däri identifiera framgångsfaktorer och utmaningar.

Scania är världens fjärde största tillverkare av tunga fordon. För att ett företag ska vara konkurrenskraftigt på dagens marknad är det viktigt att ständigt förbättras och skapa förutsättningar för framtida förändringar. Scania arbetar för att skapa kundtillfredsställelse på alla plan, både inom och utanför företaget. En del av arbetet för att skapa kundtillfredsställelse är det kompletta produktprogram av fordon, tjänster och finansiering som företaget erbjuder sina kunder. De erbjudna tjänsterna, i form av underhåll och reparationer, kräver att mekanikerna på Scanias verkstäder runt om i världen vet vilka reservdelar som passar varje unikt fordon.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera företagsetikens betydelse i ett företag. Vi vill undersöka vad konsekvenserna blir av att ett företags medarbetare handlar på eget bevåg och sätter företaget i en fruktansvärd situation genom en ekonomisk skandal. Vi vill även beskriva hur ett företag kan återvinna allmänhetens förtroende och hur företagets krishantering går till. Ett annat syfte med vår uppsats är att belysa vikten av ett starkt varumärke och betydelsen av relationer mellan kund och företaget.Metod: I arbetet har vi använt oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Genom den kvalitativa ansatsen har vi utfört två intervjuer.

Många småföretag upplever idag problem med att erhålla långsiktig extern finansiering. Finansiell bootstrapping innebär att småföretag inte förlitar sig på dessa långsiktiga externa finansieringar från kreditgivare och/eller nya ägare för att erhålla resurser, utan finansieringen av resurserna sker på alternativa sätt. Detta har visat sig ha en stor betydelse för småföretagens utveckling och överlevnad. Finansiell bootstrapping förekommer i väldigt stor utsträckning bland småföretag och det finns en bred variation av metoder att använda sig av. På grund av att finansiell bootstrapping spelar en avgörande roll för småföretagen, finns ett intresse för att undersöka vad som påverkar besluten gällande detta, vilket kan hjälpa småföretag att fatta mer välgrundade beslut.

Den här uppsatsen handlar om hur verkställande direktörer, både i spjutspetsföretag och andra typer av företag, håller sig uppdaterade om externa faktorer. Syftet med den är att beskriva vilka metoder verkställande direktörer använder sig av för att hålla sig uppdaterade, samt att se om det finns några likheter i deras sätt att hålla sig uppdaterade. Vi berör även området informationsstress och de verkställande direktörernas erfarenheter av detta i och med att den tillgängliga informationsmängden ökar. Vår studie och våra slutsatser grundar sig i tolv relativt förutsättningslösa intervjuer med verkställande direktörer. Av dessa tolv är sju verksamma i spjutspetsföretag och fem i andra typer av företag.

I denna uppsats vill vi undersöka hur små svenska aktiebolag inom tjänstesektorn organiserar och bemannar ekonomiarbetet och varför de valt detta upplägg. Då syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur små företag bedriver sitt ekonomiarbete är vi även intresserade av att ta reda på vilken kompetens personen som sköter ekonomiarbetet har. Vi vill också undersöka om det i små företag finns den kunskap och det intresse som krävs för att fullt ut kunna förstå och hantera de lagar och regler som finns inom redovisningsområdet. Vi använder dels en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer, och dels en kvantitativ metod, enkätundersökning. Intervjuerna har genomförts med åtta små företag inom IT-konsultbranschen och samma företag fick även förfrågan att besvara en enkätundersökning.