Titel Social media management ? frÄn flum till finrumFörfattare Anton Eliasson & Victor EgnellHandledare Orla VigsöKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapInstitution för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin VÄrterminen 2014Sidantal 42 (exklusive bilaga)Antal ord 13465Syfte Syftet med studien Àr att undersöka yrket Social Media Manager, dess funktion och samspel med övriga kommunikativa roller i svenska organisationer, samtundersöka om yrket visar tecken pÄ en professionaliseringsprocess.Metod Kvalitativ respondentintervjuMaterial Sju intervjuer med individer anstÀllda pÄ olika organisationer, bÄde internt och externt, som föll under vÄr definition av social media manager.Huvudresultat Det finns en mÀngd olika yrkestitlar som i grund och botten har mer eller mindre samma arbetsuppgifter och ansvarsomrÄde. Studiens respondenter har samtliga nÄgon form av utbildning inom kommunikation/PR eller liknande, men fÄ har specifik utbildningen inom sociala medier eller webb. Tydligt Àr ocksÄ vikten i att hÄlla sig aktuell. PÄtagligt Àr ocksÄ Äsikterna om att utvÀrdering Àr viktigt, dÄ sociala medier fortfarande Àr i dess linda och effekterna oklara.

Effekter av samhÀllets sÀkerhetsarbete (ESS) Àr ett femÄrigt projekt som finansieras av myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Denna rapport Àr en delstudie inom ESS och behandlar frÄgestÀllningar inom delomrÄdet deponiolyckor med fokus avseende brand.Arbetets mÄl Àr att redovisa vilka förutsÀttningar och förhÄllanden som Àr vanliga före, under samt efter brÀnder pÄ deponier, att identifiera svaga lÀnkar och förbÀttringspotentialer i det förebyggande brandskyddsarbetet, samt att lÀmna förslag till förbÀttringar inom omrÄdet.För att kunna nÄ upp till mÄlen har författarna genomfört litteraturstudier och tre fallstudier, i form av platsbesök och intervjuer, av deponianlÀggningar som har varit drabbade av brand. Vid urvalsprocessen av vilka anlÀggningar som skulle studeras stÀlldes tvÄ kriterier upp. Dessa var att branden inte var Àldre Àn tvÄ Är och att omfattningen varit betydande. Efter urvalsprocessen fastslogs att fallstudier skulle ske pÄ Storskogens avfallsanlÀggning i Oskarshamn, Heljestorp avfallsanlÀggning i VÀnersborg och HÀringetorp avfallsanlÀggning i VÀxjö.De slutsatser som har dragits Àr att brÀnder pÄ deponianlÀggningar Àr nÄgot som sker relativt ofta i Sverige idag och dessa leder till att en mÀngd miljö- och hÀlsoskadliga Àmnen bildas.NivÄn pÄ det skadeförebyggande och skadebegrÀnsande arbetet med avseende pÄ brand skiljer sig Ät mellan de tre studerade anlÀggningarna.

Examensarbetet utfördes hos ett företag under april till juni mÄnaden 2011. Det senaste Äret har företagets betalningsförelÀggande ökat av diverse orsaker. En del leverantörsfakturor betalas inte i tid. NÀr leverantörsfakturor inte betalas i tid kommer det krav/betalningspÄminnelser och betalningsförelÀggande till företaget.Syftet med examensarbetet var att felsöka och analysera befintlig leverantörsreskontraprocesskartan och dess subprocesser. UtifrÄn denna bakgrund har det presenterats förslag pÄ förbÀttringar som skall leda till att krav/betalningspÄminnelser och betalningsförelÀgganden minimeras.

Den 1 januari 2009 trÀdde reglerna om begrÀnsningar i avdragsrÀtten för rÀnta pÄ internt finansierade förvÀrv av delÀgarrÀtter inom en intressegemenskap i kraft. Dessa regler benÀmns ofta som rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna och Äterfinns i 24 kapitlet 10a-10e §§ inkomstskattelagen. Reglerna Àr ett avsteg frÄn den generella avdragsrÀtten för rÀnteutgifter som finns i Sverige.Syftet med lagstiftningen Àr att förhindra skatteplanering genom rÀnteupplÀgg inom intressegemenskaper, dÀr de affÀrsmÀssiga motiven Àr klart underordnade det övergripande syftet att uppnÄ skattefördelar. För att rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna inte skulle fÄ en alltför generell omfattning och onödigt försvÄra affÀrsmÀssigt motiverade verksamheter införde lagstiftaren tvÄ undantagsregler, den sÄ kallade tioprocentsregeln och den sÄ kallade ventilen. Blir nÄgon av undantagsreglerna tillÀmpliga fÄr det företag som betalar rÀnta göra avdrag för denna i Sverige.Tioprocentsregeln Àr den första undantagsregeln.

Bakgrund: En ökad press pÄ företagen gÀllande attskapa konkurrensfördelar har sin grund i den framfart som globaliseringen medfört. Outsourcing, vilket innebÀr att leverantören tar över de funktioner som tidigare gjordes internt, har gett möjligheter till att lÀgga fokus pÄ företagets huvudsakliga verksamhet. Detta för att uppnÄ starkare konkurrenskraft. Tidigare lade företagen ut frÀmst IT-relaterade tjÀnster, medan idag har vÀndningen gÄtt mer mot att lÀgga ut ekonomi- och personalfunktioner. Kontroll och kostnad har stÀndigt varit motiven till att lÀgga ut.

Globaliseringen har medfört ökad konkurrens. För att kunna hÀvda sig pÄ en konkurrensutsatt marknad mÄste företag hitta olika sÀtt för att skapa mervÀrde för kunderna. Enlig denna studie framgÄr det att det finns tvÄ olika sÀtt att skapa mervÀrde för kunden. Det första Àr vÀrdedistribution och det andra vÀrdeskapande processer. I konkurrensen om kunden Àr priset en sÄ viktig faktor att företagen under lÄng tid valt att fokusera pÄ att minska sina kostnader.

Knowledge management syftar till hur ett företag hanterar kunskap i sin organisation och begreppet börjades anvÀndas pÄ 1990-talet. Behovet av en vÀl utarbetad knowledge managementstrategi blir uppenbart dÄ nÄgon börjar eller slutar pÄ ett företag. Det finns mycket resurser att spara om man pÄ ett effektivt sÀtt kan ge den nyanlÀnde kunskap och överföra kunskap till organisationen frÄn den som ska lÀmna. Risk finns ocksÄ att nödvÀndig kunskap gÄr förlorad om nÄgon slutar och tar med sig nödvÀndig information som dÄ blir svÄr eller omöjlig att ÄterfÄ.Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka kopplingar som finns mellan knowledge managementstrategier hos en organisation och personalomsÀttningsstrategierna. FrÄgestÀllningen att besvaras Àr vilka knowledge managementstrategier kan ett kunskapsintensivt företag ha för att bÀst hantera en anstÀllds avgÄng eller ankomst? Genom litteraturstudier lades en grundförstÄelse för Àmnet som sedan utmynnade i ett intervjuunderlag som stÀlldes mot tvÄ företag.

I den moderna företagsvÀrlden blir samarbeten mellan enskilda företag allt mer omfattande. I takt med globaliseringen flyter information i mÄnga fall lÄngt över det egna företagets grÀnser i hopp om att tillsammans skapa en starkare position pÄ marknaden. Det finns fÄ fallstudier gÀllande informationsutbyte i dyadiska relationer mellan köpare och leverantörer och forskare uppmanar till mer empirisk forskning i interorganisatoriska relationer. Detta vÀckte ett intresse hos författarna att studera vidare vilken formell och informell information pÄ strategisk samt operativ nivÄ som delas i en dyadisk relation. För att studera detta informationsutbyte har författarna tillÀmpat en modell som avser att se informationsflödet, dock Àr modellen bara testad pÄ ett enskilt företag dÀrmed önskar författarna ta modellen till en helt ny kontext i jÀmförelsen i en dyadisk relation.

Det hÀr Àr en C-uppsats i ekonomisk historia dÀr förÀndringen av andelen kvinnor i svenska bolagsstyrelser de senaste 30 Ären undersöks. Debatten om införandet av en kvoteringslag Àr stÀndigt aktuell, sÀrskilt i Är, med anledning av det stundande riksdagsvalet. DÀrför det Àr relevant att studera hur förÀndringen av andelen kvinnor i bolagsstyrelser har sett ut över tid, och hur svenska bolag arbetar med jÀmstÀlldhetsfrÄgan. Undersökningen Àr utformad som en kvalitativ studie av Ärsredovisningar, dÀr jÀmstÀlldhetsarbetet inom KappAhl och Sandvik undersöks, jÀmförs och relateras till andelen kvinnor i respektive bolags styrelse.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och jÀmföra eventuella samband mellan andelen kvinnor i styrelserna och det kvalitativa interna jÀmstÀlldhetsarbetet inom KappAhl och Sandvik över tid.Med forskning kring betydelsen av kön i organisationer av Wahl m fl (2011) som teoretisk utgÄngspunkt analyseras det kvalitativa interna jÀmstÀlldhetsarbetet i respektive bolag och relateras till andelen kvinnor i deras styrelser. JÀmstÀlldhetsarbete inom organisationerna som helhet Àr alltsÄ av intresse, inte bara det jÀmstÀlldhetsarbete som specifikt rör styrelserna.

SammanfattningI dagens samhÀlle har kunskap blivit alltmer anvÀndbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en vÀrdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter mÄnga utmaningar och dÀrmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istÀllet för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring Àr avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lÀrande och resultat.

Problemformulering. Varför valde ledningen att outsourca? Hur pÄverkas de anstÀlldas av att företaget outsourcat? Vilka skyldigheter har arbetsgivare och anstÀlld gentemot varandra?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de anstÀllda pÄverkas av att ledningen beslutar sig för att outsourca, genom att definiera skyldigheter i det psykologiska kontraktet.Teorin definierar outsourcing. Outsourcing innebÀr att tjÀnster och varor som tidigare producerats internt övertas av en extern leverantör. Teorin presenterar Àven de vanligaste motiven till att ledningen vÀljer att outsourca och vilka risker som företaget utsÀttas för nÀr de vÀljer att lÀgga ut aktiviteter hos en extern leverantör.

Föreliggande uppsats syftar till att, utifrÄn relevanta teorier, beskriva, analysera och jÀmföra marknadsföringen av och genomslaget hos tvÄ konsertserier pÄ Kulturhuset i Stockholm. För att se hur arbetsprocessen skiljer sig Ät utifrÄn olika faktorer, Àr analysobjekten valda med tanke pÄ deras skillnader i musikgenre och omfattning. "The CriticŽs Choice" Àr fyra konserter med nutida konstmusik, "Konserter att pausa till" Àr tre konserter inom singer/songwriter-genren. DÄ internt samarbete ses som en allt viktigare faktor för en lyckad extern insats, har jag ocksÄ tittat nÀrmare pÄ hur produktions- och marknadsenheterna förhÄller sig till varandra. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr sÄledes hÀmtade ur forskningsomrÄdena intern kommunikation, marknadsföring och publicitet.Uppsatsen anvÀnder sig utav kvalitativ fallstudiemetodik, och baserar sig frÀmst pÄ enskilda intervjuer med fem anstÀllda pÄ Kulturhuset: de bÄda producenterna för respektive projekt, programchefen, marknadschefen samt den informationssekreterare som Àr marknadsansvarig för programavdelningen.Resultaten visar att det allmÀnt rÄder vissa meningsskiljaktigheter mellan enheterna, vilket kan förklaras med att de olika enheterna har olika slags kompetenser, erfarenheter och syn pÄ marknadsföring.

Projektbaserad verksamhet Àr idag en mycket vanlig arbetsmetod inom företag och Àr inomkonsultbranschen nÀstintill den dominerande arbetsformen. Projekten löper ofta parallellt medvarandra och det gÀller att kunna leverera inom de givna ramarna för att varakonkurrenskraftig. Effektivt projektarbete stÀller alltsÄ höga krav pÄ att tidigare lÀrdaerfarenheter gÄr att anvÀnda igen i samband med nya uppdrag. Detta stÀller i sin tur krav pÄkunskapsöverföringen inom företaget ? det gÀller att företaget förstÄr vikten av processen ochatt en enad uppfattning rÄder internt vilket slutligen leder till ett ökat kunskapskapital.Hur vÀl ett företag lyckas med kunskapsöverföringen beror till stor del av hur pass insattföretaget Àr i frÄgan och om de lyckas skapa en miljö och kultur som frÀmjaröverföringsprocessen, att samsyn rÄder, oavsett vart i organisationstrÀdet.

The Employment Protection Act (1982:80; LAS) is one of the cornerstones of the labour law that regulates the relationship between employer and employee. The central rule as stated in 4 § LAS is valid for an indefinite term. LAS is a semi-optional law in accordance with 2 § LAS which facilitates deviation from the central rule.Temporary employment is dealt with in 5 and 6 §§ LAS, regulations and collective bargaining agreements. The purpose of the legislative change on July 12007 was to simplify the use of temporary employment and to make the law more predictable and easier to interpret. The previous law was unnecessarily difficult for the employer to know when to put into practice.

FrÄn och med 2005 skall samtliga noterade bolag i EU tillÀmpa samma redovisningsregler. Dessa regler har huvudsakligen tvÄ syften, att öka jÀmförbarhet samt att Äterge en sann och rÀttvisande bild av företagen. För att detta skall kunna uppnÄs mÄste redovisningen lyckas fÄnga upp samtliga relevanta delar i företagens verksamhet. Vi frÄgor oss om dessa regler verkligen lyckas med detta? Ser vi exempelvis pÄ lÀkemedelsbranschen sÄ investerar företag miljardbelopp i forskning och utveckling av nya lÀkemedel.