I samband med globaliseringen och den tekniska utvecklingen ingick alltfler resebyrÄer i kedjeföretag, vilket satte smÄ fristÄende resebyrÄer i en konkurrensutsatt situation.Denna uppsats syfte Àr att analysera och utvÀrdera förutsÀttningar för smÄ fristÄende resebyrÄers marknadsföringsstrategier. Uppsatsen bygger pÄ en jÀmförelsestudie mellan en kvantitativ kundundersökning och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med representanter frÄn resebyrÄerna.Resultatet visar att smÄ fristÄende resebyrÄer har priskÀnsliga, dvs. lÄginvolverade, kunder, men att marknadsföringsstrategierna Àr anpassade för höginvolverade kunder.Slutsatsen Àr att eftersom smÄ fristÄende resebyrÄer inte kan konkurrera med pris, bör de satsa pÄ vÀrdeskapande bÄde internt i företaget och externt med kunder, och pÄ detta sÀtt differentiera sig pÄ marknaden samt överleva lÄngsiktigt..

Syftet med den hÀr studien Àr att visa pÄ musikförlagsbranschens förmÄga att anpassasina strategier efter förÀndrade omvÀrldsfaktorer, utifrÄn deras arbete med synkronisering, samt att undersöka hur betydelsen av synkroniseringen pÄverkar vÀrdet av relationerna inom nÀtverket. Vi har i vÄr studie utgÄtt frÄn en kvalitativ studie samt en abduktiv forskningsansats.Att synkroniseringsarbetet har fÄtt en mer betydande roll för musikförlagen kan ej undgÄs. OmvÀrldsfaktorer har pÄverkat musikförlagens traditionella affÀrsmodell och tillsammans med en ökad efterfrÄgan har musikförlagen anpassat sina strategier för att bemöta dessa faktorer. Synonymt för musikförlagens arbete Àr vÀrdeskapande genom relationer och nÀtverkande bÄde internt sÄvÀl som externt..

Syftet med uppsatsen var att beskriva och förklara hur svenska börsnoterade koncernbolag redovisar utgifter för Forskning och Utveckling i sin Ärsredovisning för 2006.Problemet med denna redovisning Àr att den framtida ekonomiska nyttan Àr svÄr att mÀta pÄ ett tillförlitligt sÀtt, detta kan skapa svÄrigheter att visa upp den verkliga bilden av ett företags resultat och stÀllning.Genom att undersöka hur bolagen redovisar, har vi fÄtt svar och eventuella motiveringar till bolagens val att antingen tillgÄngs- eller kostnadsredovisa sina FoU-utgifter. Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av bolagen pÄ Stockholmsbörsens Large Cap-lista och skapade dÀrefter egna tabeller och diagram som skulle vara lÀttöverskÄdliga för lÀsaren. Av de resultat vi funnit kan vi bÄde se likheter och skillnader mellan bolagen och branscherna, och vi kan dra slutsatsen att bolagen redovisar utgifter för Forskning och Utveckling som immateriella tillgÄngar Àven som dom Àr otydliga med hur det gÄtt tillvÀga nÀr hur de bedömt förmÄgan att skapa framtida ekonomiska fördelar..

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om den nya tilldelningsmodellen ha lett till de effekter man önskade uppnÄ med det förÀndrade systemet. Avsikten Àr ocksÄ att i de fall effekterna inte uppnÄtts finna förklaringar till detta. Metod: Jag har gjort en fallstudie av Blekinge Tekniska Högskola. Personliga samtal och insamlat internt material har tillsammans med teorin legat till grund för slutsatserna. Slutsats: De önskade effekterna har inte i helhet uppnÄtts.

The first of January 2005 all companies listed on a stock exchange within the European Unionhad to implement International Financial Accounting Standards (IFRS) in their annual report.But is this regulation for the good or worse and does the benefits outweigh the cost? The goalwith the regulation is to make it easier for investors, shareholders and other stakeholders tomake financial decisions, compare domestic as well as international companies at the samecondition. One of the differences with the introduction of the new regulation is IFRS 3 thathandles business combination and how goodwill and intangible assets from the acquiredcompany should be accounted for. The objectives of our dissertation is to identify those listedcompanies that have made one or more acquisition between the years 2005 to 2006 andmeasure their level of disclosure concerning goodwill and intangible assets through theacquisition. We concluded trough the results that positive accounting theory and systemorientated theory didn?t explain all the verities in the companies? disclosures.

Med bakgrund av de senaste Ärens turbulens pÄ vÀrldens kapitalmarknader, ökad globalisering med tillhörande konkurrens av kapital, tillsammans med i Sverige allt mer ?slimmade? företagsorganisationer bör det finnas en drivkraft för att frigöra kapital frÄn verksamheten för att kunna anvÀndas till andra ÀndamÄl, sÄsom nya investeringar. Kapital finns bundet i olika tillgÄngar och skulder i ett företag, men hur vÀljer ett företag omrÄde för att uppnÄ mest effekt av kapitalrationaliseringen? Befintlig teori tar upp hur kapitalrationalisering kan uppnÄs i respektive tillgÄng eller skuld med olika metoder och att bedriva kapitalrationaliseringsprojekt krÀver tid och engagemang.Syftet med denna uppsats Àr att skapa en modell som gör det möjligt att jÀmföra olika delar av ett företags kapitalbindning och potentialen i effektivare anvÀndning av densamma och pÄ sÄ sÀtt skapa en prioriteringsordning som kan anvÀndas som beslutsunderlag för företag. Samt att applicera denna modell pÄ ett företag och dÀrmed se vilka frÄgestÀllningar som anvÀndandet av modellen kan stöta pÄ.För att kunna bygga ovanstÄende modell görs en genomgÄng av befintliga teorier kring frÄgestÀllningar om kapital, kapitalbindning samt uppföljning och styrning av kapital.

Syftet med denna kvantitativa studie Àr att undersöka rektorers syn pÄ arbetet med ÄtgÀrdsprogram, att se vilka rutiner som finns vid upprÀttande av dokumenten och att ta reda pÄ om det finns likheter, respektive olikheter vid rutiner och upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram, beroende pÄ vilket stadium rektor ansvarar för. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun dÀr 48 rektorer besvarat en enkÀt.Resultatet visar att det finns likheter vid upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram, kring rutiner och innehÄll i dokumenten. Ytterligare likheter som framkommer Àr viss fokusering pÄ individnivÄ liksom att elevens styrkor och svÄrigheter skrivs fram i dokumentet. Att ÄtgÀrdsprogrammet beskriver elevens situation pÄ gruppnivÄ verkar inte vara sÄ vanligt förekommande och det rÄder en viss tveksamhet nÀr det gÀller utformningen pÄ organisationsnivÄ.NÀr det gÀller elevens delaktighet sÄ visade resultatet att elevens ansvar tydliggörs i ÄtgÀrdsprogrammet men att elevens syn pÄ sin skolsituation inte var lika vanligt förekommande nÀr dokumenten skrevs fram.VÄrdnadshavares delaktighet skiljer sig Ät i grupperna. I de lÀgre Äldrarna anser rektorerna att vÄrdnadshavares synpunkter tas tillvara och att deras ansvar framgÄr.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka relationer mellan ett varumÀrke i som erbjuder servicetjÀnster och unga konsumenter. Syftet besvaras genom fyra frÄgestÀllningar gÀllande varumÀrkets kommunikation, hur konsumenterna uppfattar varumÀrket och hur konsumenterna relaterar till varumÀrket. Undersökningen teoretiska ramverk bestÄr av teorier och begrep inom omrÄdet public relations, centrala begrepp Àr mÀrkeslojalitet, position, identitet och image.Undersökningens empiri Àr insamlad genom en deskriptiv anals av varumÀrket 3, tvÄ informantintervjuer med sÀljare pÄ 3 och tvÄ fokusgruppsintervjuer med unga konsumenter. Empiri Àr analyserat genom en innehÄllsanalys och de slutsatser som framkom Àr att relationen mellan konsumenter och varumÀrke Àr skev, dÀr varumÀrket kommunicerar en image som inte uppfattas likadant av konsumenterna. Det framkom Àven att den relation som konsumenterna har till varumÀrket Àr en form av mÀrkeslojalitet som grundar sig mer pÄ bekvÀmlighet Àn ren lojalitet..

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur arbetsledarens identitet pÄverkas av sÄ kallade strukturella faktorer sÄsom förvÀntningar, utbildning, feedback, tidigare och nuvarande chefer samt företagskultur men Àven en aktörsbaserade faktor, förÀldraskapet. Dessa faktorer studeras ur ett internt och rekryteringsperspektiv. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med Ätta arbetsledare pÄ Tetra Pak. Inom Tetra Pak sker identitetsreglering men den synes inte vara avsiktlig eller sÀrskilt stark frÄn företagets sida. Arbetsledare fÄr lov att utöva en egen ledarstil men Àr ÀndÄ pÄverkade av kulturen.

Ett företags varumÀrke kan utgöra en avgörande konkurrensfördel och vara en viktig tillgÄng för företaget. Mycket fokus, sÄvÀl inom forskning som i nÀringslivet, har traditionellt legat pÄ hur externa kommunikationsverktyg anvÀnds för att bygga och stÀrka varumÀrket. PÄ senare tid har dock personalens, och dÀrmed den interna kommunikationens, betydelse för varumÀrket fÄtt allt större genomslagskraft. De teorier som stÄr till buds pÄ omrÄdet fokuserar frÀmst pÄ idealmodeller för hur interna processer bör hanteras pÄ ett optimalt sÀtt. Författarna till denna uppsats ifrÄgasÀtter hur dessa modeller fungerar i en verklig kontext, i en organisation.

För ett litet företag kan det vara svÄrt att fÄ in kapital till verksamheten. LÄngivare och riskkapitalister kan vara skeptiska till smÄföretag och krÀva stor utdelning pÄ det investerade kapitalet. Med bakgrund i detta Àr skattekrediter, som en billig finansieringsform, en vÀl anvÀnd möjlighet för smÄföretagare i behov av ett litet kapitaltillskott i verksamheten. Periodiseringsfonden Àr den viktigaste formen av skattekredit och studien syftar till att besvara vad som hÀnder nÀr denna frÄn att ha varit rÀntefri gÄr till att bli rÀntebelagd.Pecking order theory (POT) beskriver hur företag vÀljer sitt kapital dÀr det internt genererade kapitalet föredras framför externt genererat kapital sÄsom lÄn och aktietillskott. Författarna föreslÄr i studien att periodiseringsfonden genom förÀndringen förflyttas i POT:s hierarki frÄn att ses som internt genererat kapital till externt kapital.

En revisor har ett stort ansvar dÄ de ska försÀkra företagets intressenter att redovisningen Àr tillförlitlig. Genom principbaserade standarder försvÄras revisorns uppgift i och med att företagen har incitament att göra fördelaktiga tolkningar av dessa. En omdebatterad standard Àr IFRS 3 som behandlar rörelseförvÀrv. Detta dÄ klassificeringen av övervÀrden, enligt tidigare forskning, Àr ojÀmnt fördelad. Revisorn har till uppgift att försÀkra att standarderna tolkas och tillÀmpas pÄ ett enhetligt sÀtt, men frÄgan Àr om det verkligen görs i praktiken.

Syfte:  Syftet med studien Ă€r att belysa och analysera hur revisorn arbetar för att eliminera risken för att göra vĂ€sentliga fel i Ă„rsredovisningen. Studien ska Ă€ven beskriva och skapa förstĂ„else för RevisorsnĂ€mndens och smĂ„ revisionsbyrĂ„ers arbete och stĂ€llningstagande till kvalitetssĂ€kring.Metod: UtifrĂ„n ett hermeneutiskt synsĂ€tt och med en kvalitativ metod utfördes personliga intervjuer med tre smĂ„ revisionsbyrĂ„er och RevisorsnĂ€mnden. Vid val av informanter tillĂ€mpades ett strategiskt urval. I studien har en abduktiv ansats anvĂ€nts. Slutsatser: Åtaganden för att god kvalitet ska uppnĂ„s i revisionen Ă€r revisionsprocessen, rotation pĂ„ revisionsuppdrag vart sjunde Ă„r, tillĂ€mpning av analysmodell och etiska normer, FAR SRS:s kvalitetskontroller, internt kontrollsystem och kvalitetssĂ€kring frĂ„n RN..

I och med den nya lagstiftningen hoppades AntipiratbyrÄn och dess medlemsorganisationer att nedladdningen av musik och annan upphovsrÀttskyddat material skulle upphöra eller minska. Detta har den inte gjort samtidigt som det hela tiden kommer nya tekniker som gör det möjligt att gÄ förbi lagstiftningen, detta beror pÄ att lagstiftningen upplevs som luddig. Efter den 1:a juli 2005 har det blivit olagligt att ladda ner upphovsrÀttsskyddat material. Trots detta förbud fortsÀtter personer att ladda ner, kan detta bero pÄ att de saknar moral eller Àr det sÄ att personerna har missuppfattat gÀllande lagstiftning? Denna uppsats undersöker endast de rÄdande förhÄllanden i Sverige.