MÄnga smÄföretag upplever idag problem med att erhÄlla lÄngsiktig extern finansiering. Finansiell bootstrapping innebÀr att smÄföretag inte förlitar sig pÄ dessa lÄngsiktiga externa finansieringar frÄn kreditgivare och/eller nya Àgare för att erhÄlla resurser, utan finansieringen av resurserna sker pÄ alternativa sÀtt. Detta har visat sig ha en stor betydelse för smÄföretagens utveckling och överlevnad. Finansiell bootstrapping förekommer i vÀldigt stor utstrÀckning bland smÄföretag och det finns en bred variation av metoder att anvÀnda sig av. PÄ grund av att finansiell bootstrapping spelar en avgörande roll för smÄföretagen, finns ett intresse för att undersöka vad som pÄverkar besluten gÀllande detta, vilket kan hjÀlpa smÄföretag att fatta mer vÀlgrundade beslut.

Bakgrund och frĂ„gor: Goodwill Ă€r en omdiskuterad post som redan under 1800-taletbeskrevs som riskfylld och opĂ„litlig. Warren Buffett beskrev posten Ă„r 1983 som det överprisen, överexalterad och odisciplinerad, ledning betalar för ett rörelseförvĂ€rv. TillgĂ„ngen bedömsidag utgöra en ansenlig del av företags balansrĂ€kningar och Ă€r dĂ€rför av betydande intresse förföretagens intressenter. NormsĂ€ttarna IASB och FASB har bĂ„da utarbetat principbaseradestandards som vĂ€gledning för hur redovisning av tillgĂ„ngen bör ske. År 2002 inleddes ettsamarbete mellan IASB och FASB till syfte att minska skillnaderna i redovisning mellanregelverken.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur verkstÀllande direktörer, bÄde i spjutspetsföretag och andra typer av företag, hÄller sig uppdaterade om externa faktorer. Syftet med den Àr att beskriva vilka metoder verkstÀllande direktörer anvÀnder sig av för att hÄlla sig uppdaterade, samt att se om det finns nÄgra likheter i deras sÀtt att hÄlla sig uppdaterade. Vi berör Àven omrÄdet informationsstress och de verkstÀllande direktörernas erfarenheter av detta i och med att den tillgÀngliga informationsmÀngden ökar. VÄr studie och vÄra slutsatser grundar sig i tolv relativt förutsÀttningslösa intervjuer med verkstÀllande direktörer. Av dessa tolv Àr sju verksamma i spjutspetsföretag och fem i andra typer av företag.

I denna uppsats vill vi undersöka hur smÄ svenska aktiebolag inom tjÀnstesektorn organiserar och bemannar ekonomiarbetet och varför de valt detta upplÀgg. DÄ syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur smÄ företag bedriver sitt ekonomiarbete Àr vi Àven intresserade av att ta reda pÄ vilken kompetens personen som sköter ekonomiarbetet har. Vi vill ocksÄ undersöka om det i smÄ företag finns den kunskap och det intresse som krÀvs för att fullt ut kunna förstÄ och hantera de lagar och regler som finns inom redovisningsomrÄdet. Vi anvÀnder dels en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer, och dels en kvantitativ metod, enkÀtundersökning. Intervjuerna har genomförts med Ätta smÄ företag inom IT-konsultbranschen och samma företag fick Àven förfrÄgan att besvara en enkÀtundersökning.

Goodwillposten utgör i de flesta företag den största delen av de immateriella tillgÄngarna och har under lÄng tid varit ett av redovisningens största problemomrÄden. Detta pÄ grund av att det har funnits stora skillnader betrÀffande redovisningssÀtt av posten. Det leder till att revisorers beslutsfattande i stor utstrÀckning pÄverkar vÀrderingen av dessa goodwillposter. UtifrÄn det Àr syftet med uppsatsen att undersöka revisorers beslutsmodeller vid goodwillvÀrdering. För att besvara vÄrt syfte har vi intervjuat tre revisorer pÄ tre olika revisionsbyrÄer.

Uppsala brevterminal Àr i början av en organisationsförÀndring som innebÀr att verksamheten pÄ terminalen kommer att flyttas till en annan ort senaste 2014. Syftet med studien Àr att beskriva organisationsförÀndringen ur ett internkommunikationsperspektiv. Studien beskriver hur internkommunikationen har fungerat utifrÄn vad som har kommunicerats, av vem, pÄ vilket sÀtt (hur) och vid vilken tidpunkt (nÀr). Dessutom undersöks medarbetarnas mottagande av interkommunikationen under förÀndringen. Studien bygger pÄ intervjuer med ansvariga för Uppsala brevterminal och en enkÀtundersökning genomförd pÄ medarbetarna.

Studien har genomförts i Kista Galleria med syftet att utvÀrdera Ryals (2005) formel för vÀrde­ring av kundrelationer. Med hjÀlp av formeln berÀknas Customer Lifetime Value (CLV) för ett antal kundrelationer det undersökta företaget har. Huruvida formeln Àr funktionell för ÀndamÄlet kundvÀrdering Àr den centrala frÄgestÀllningen. Resultaten som framkommer ty­der pÄ att en utgÄngspunkt för vÀrdering av kundrelationer med hjÀlp av enbart monetÀra faktorer kan resultera i kortsiktiga strategiska beslut. Mindre butiker uppvisade generellt bÀttre Customer Lifetime Value per kvadratmeter Àn vÀlkÀnda butiker med stora butiksytor.

Knowledge Management (KM) Àr ett vÀlkÀnt omrÄde inom företagsekonomin. KM anvÀnds för att hantera kunskap inom företag exempelvis för att skapa, hantera, lagra och dela information. I den hÀr studien har vi gÄtt nÀrmare in pÄ kunskapsdelning hos sÀljare. Vi skriver, i denna studie, pÄ uppdrag av Företag A, som Àr verksamma inom transportbranschen i Sverige. I uppdraget ingÄr det att ta reda pÄ hur Företag A kan ta del av sÀljarnas kunskap och information om bland annat kunder och konkurrenter.Det teoretiska syftet med uppsatsen Àr att förstÄ vilka möjligheter och hinder som pÄverkar sÀljare att dela med sig av kunskap till andra i en organisation.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Westra Wermlands Sparbank Àr en fristÄende Sparbank som Àr verksam i vÀstra VÀrmland med huvudkontor i Arvika. Bankens affÀrsidé bygger pÄ att vara lokala, finnas nÀra till hands för sina kunder och verka för bygden.För att kunna bedriva denna typ av enskild bankverksamhet behövs ÀndÄ en omfattande infrastruktur och produktsortiment. Att utveckla egna IT-system och exempelvis fonder Àr inte tÀnkbart dÄ detta skulle bli alldeles för dyrt. Genom ett samarbete med storbanken Swedbank löses tidigare nÀmnda problem, men samarbetet genererar i ett annat problem, nÀmligen att Swedbank inverkar pÄ Westra Wermlands Sparbanks varumÀrke och identitet.Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att fÄ en djupare förstÄelse för varumÀrkeshanteringen hos Westra Wermlands Sparbank och att undersöka de effekter som uppkommer internt och externt vid ett företagssamarbete, som exempelvis det med Swedbank. För att fÄ förstÄelse och kunskap inom Àmnet har vi fördjupat oss i teorier kring varumÀrkets funktioner, brand equity, brand identity ? brand image samt kommunikation.

Immateriella tillgÄngar debatteras flitigt i företagsekonomiska sammanhang. En immateriell tillgÄng som har stor betydelse för svenska börsbolag och som stÄtt i centrum av denna debatt Àr goodwill. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur företag som Àr i ett behov av att skriva ned sitt goodwillvÀrde men som inte gjort detta motiverar det beslutet i sin Ärsredovisning samt bakomliggande faktorer som kan förklara detta. Studien har en kvantitativ ansats dÀr företag noterade pÄ Stockholmsbörsen Ären 2005-2010 har studerats och t-test samt multipla regressionsanalyser har genomförts pÄ urvalet. Vi förvÀntade oss att de undersökta företagen skulle vara generellt sÀmre pÄ att uppfylla upplysningskraven i IAS 36 Àn företag som inte Àr i ett nedskrivningsbehov.

Syftet med denna studie Àr Ä ena sidan att öka förstÄelsen för medarbetarnas upplevelser av att bÀra arbetsklÀder i publika organisationer, Ä andra sidan att öka förstÄelsen för arbetsklÀdernas betydelse ur ett organisatoriskt perspektiv. OmrÄdet verkar vara relativt outforskat men klÀder inom organisationer verkar kunna symbolisera yrkesrollen och socialisera in medarbetarna i den. Vidare verkar klÀderna kunna osynliggöra det normativa könet samt agera symbol bÄde internt, vid konflikter, samt som en urvalsstrategi vid rekrytering. Studiens teoretiska grund utgörs av sociologiska och socialpsykologiska teorier. HÀr Äterfinns bland annat Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv, Bourdieus (1986; Miegel & Johansson, 2002) tankar om symboliska uttrycksmedel samt Hochschilds (2003) begrepp rörande kÀnsloarbete.

Denna rapport ingÄr som den avslutande delen av ett examensarbete pÄ civilingenjörsprogrammet inom maskinteknik, vid LuleÄ tekniska universitet. Examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av Norma Precision AB och behandlar ett problem som internt benÀmns Soft brass. Soft brass Àr ett materialtillstÄnd som innebÀr att materialets strÀckgrÀns Àr för lÄg. Detta medför att tÀndhatten lossnar vid avfyrning. Uppgiften bestod i att ge förslag pÄ materialval och bearbetningsförfarande för patronhylsor, sÄ att tillrÀcklig strÀckgrÀns pÄ fÀrdiga hylsor kan uppnÄs.

Bakgrund: Finanskrisen 2008 pÄverkade kreditmarknaden och konsekvensen blev att företag fick det allt svÄrare att fÄ lÄn beviljade samtidigt som lÄnevillkoren försÀmrades. Detta borde pÄverka företagens finansiering dÄ de inte har samma möjlighet att vÀlja sin kapitalstruktur och pÄ sÄ sÀtt utnyttja de fördelar som lÄnefinansiering medför. Vidare Àr det fortfarande oklart vad som pÄverkar företags val av kapitalstruktur. Det finns fÄ kvalitativa studier gjorda inom Àmnet varför det Àr av intresse att studera kapitalstrukturen och dess pÄverkande faktorer ur ett djupare perspektiv.Syfte: Syftet med studien Àr att studera vilka faktorer som pÄverkar företags val av kapitalstruktur och hur arbetet kring kapitalstrukturen ser ut samt studera om det förÀndrats till följd av finanskrisen 2008.Metod: Studiens metod Àr av kvalitativ karaktÀr och Ätta företag har deltagit. För att uppnÄ studiens syfte har en representant frÄn respektive företag intervjuats vilket tillsammans med tidigare forskning och teorier har legat till grund för diskussionen i analysen och de slutsatser som författarna har konstaterat.Slutsats: En mÀngd olika faktorer pÄverkar valet av kapitalstruktur men den frÀmsta faktorn Àr verksamheten som bedrivs, vilka strategier och förutsÀttningar bolaget har.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.