Bakgrund och problem:Miljöorganisationer och andra aktivister har i många år försökt driva på företagen att ta ett större ansvar för de effekter på miljö och människor som företagens verksamhet har. Investerarnas intresse för hur bolagen hanterar dessa hållbarhetsfrågor växer. Trots att mängden tillgänglig hållbarhetsinformation ökar med överlag förbättrad kvalitet på hållbarhetsredovisningen kvarstår frågetecken kring redovisningarnas användbarhet.Vår frågeställning lyder:Vilken syn har företag och intressenter på hållbarhetsredovisningen utifrån användbarheten?Syfte:Syftet med uppsatsen är att utifrån företagens och intressenters perspektiv beskriva synen på användbarheten i hållbarhetsredovisningen, och att analysera hur dessa två perspektiv överrensstämmer och hur det påverkar hållbarhetsredovisningens användning.Metod:Vi har använt oss av en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsmetod. Vår primärdata består av semistrukturerade telefonintervjuer med åtta respondenter som således skildrar två olika perspektiv; intressenternas och företagens.Slutsats:Vår slutsats är att intressenter och företag har en analog syn på vad en användbar hållbarhetsredovisning är.

Det här är ett arbete som rör frågor om lek och lärande samt hur vi genom det visuella språket kan skapa berättelser om oss själva och vår omvärld. Allt visuellt som omger oss formar våra handlingar och vårt sätt att tänka. Vi upplever därför inte världen så som den är, utan som den växer fram genom användandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen är att, utifrån barns och ungas perspektiv, titta närmare på hur olika leksaker kan användas som verktyg för meningsskapande.

Bakgrund: Vad är det för faktorer som kan tänkas styra"valet"av arbetsplats och vad får personalen att trivas? Hur skiljer sig vad man tycker är positivt och negativt med sin anställning åt bland de anställda och vad vidtar företaget för åtgärder gällande detta? Genom att undersöka varför dagens medarbetare sökte sig till företaget samt studera de anställdas uppfattning om vilka som är de viktigaste faktorerna till att de trivs och ska trivas på företaget, skapas en förståelse för vad som är företagets styrkor och svagheter inom detta område. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utarbeta och testa en modell som ska utveckla förståelsen för hur ett företag kan använda sig av kunskaper gällande sina medarbetares behov både internt och externt. Avgränsningar: Vi kommer att inrikta oss på vårt fallföretag Manpower i Norrköpings anställda. Studien berör endast de personer som verkar inom personaluthyrningssegmentet.

Extern marknadsföring används av företag för att skapa en relation till sin omgivning. Att intern marknadsföring är minst lika viktig för detta ändamål är det inte alla som tänker på. Genom att de anställda har god förståelse för företagets identitet i form av mål, visioner och kultur, förmedlas dessa värden till kunderna, precis som vid en lyckad extern reklamkampanj. Inom servicebranschen är intern marknadsföring ett särskilt betydelsefullt begrepp då ett serviceföretags personal i mångt och mycket kan ses som en del av produkten och dess identitet. En naturlig fråga till följd av detta påstående är:- Hur arbetar företagsledare i svenska företag med intern marknadsföring för att stärka märkesidentiteten internt? Genom en studie av två svenska serviceföretag ämnar vi svara på denna frågeställning.

Det finns lagar som reglerar hur företagen ska upprätta och slutföra sin redovisning och hur redovisningen utvecklas är ett ständigt pågående arbete. Bokföringsnämnden har sedan 2004 arbetat med att ta fram förenklade regler för svenska onoterade företag som benämns K-regelverket och har som syfte att underlätta för företagen i sin redovisning. Studien fokuserar på hur materiella anläggningstillgångar ska redovisas efter anvisningarna i K3.Värderingsförutsättningarna för materiella anläggningstillgångar har ändrats i och med en reglering i K3. Tillgångens anskaffningsvärde ska fördelas på komponenter istället för att redovisas som en helhet, detta för att tydligare spegla tillgångens förbrukningskapacitet. För att dela upp en tillgång ska komponenterna ha betydande värde i förhållande till tillgångens totala anskaffningsvärde.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Ett företags kapitalstruktur och i förlängningen dess val av finansiering för strategiskainvesteringar omgärdas av motstridiga uppfattningar och teorier. Vi har genomfört enfallstudie av Home Properties AB, ett renodlat hotellfastighetsägarbolag noterat påStockholmsbörsens lista för medelstora bolag.Uppsatsens syfte är att beskriva hur Home Properties agerar och resonerar vid finansiering avstrategiska investeringar och jämföra beskrivningen med Åkerbloms hypotes om sär- ochsamfinansiering, pecking order teorin och static trade-off modellen. I syftet ingår också att geförslag på vidare forskning.Enligt pecking order teorin prioriterar företag internt kapital framför externt. Vid finansieringav strategiska investeringar väljer Home Properties emellertid inteckningslån först. I HomeProperties fall förklaras företagets val av finansieringskällor bättre av static trade-offmodellen och Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering.

Media har på senare tid uppmärksammat allt fler företagsskandaler i näringslivet, vilka har resulterat i skador på berörda företags renommé. Skadorna en kris utgör på ett företag och dess renommé, är betydande då ett renommé kan utgöra en konkurrensfördel för företaget. Vårt syfte med uppsatsen är att från ett internt perspektiv analysera hur företag arbetar med sin renomméhantering i samband med en kris, i syfte att öka förståelsen för hur de skador som uppkommer på ett företags renommé kan minskas. Syftet besvaras genom att en empirisk studie med fallföretagen Skandia, Stockholms Stadsmission samt Systembolaget. Fallstudien består av intervjuer med företagsanställda och med externa personer i näringslivet som kan kopplas samman med vår studie.

Det är viktigt att skolan kan bemöta barn och elever som uppvisar psykisk ohälsa.Skolhälsovården är uppbyggd på team vilka har medlemmar som samarbetar med andra teamfrån andra professioner. Det är av vikt att detta samarbete fungerar på ett effektivt sätt. Syftetmed denna studie var att undersöka vilken teoretisk utgångspunkt barn- och elevhälsoteametskuratorers arbete utgår ifrån och om kuratorsgruppen har en samsyn gällande den teoretiskautgångspunkten. Syftet konkretiserades genom följande frågeställningar: 1. Vilken teoretiskutgångspunkt är vägledande för barn- och elevhälsoteamets kuratorer och finns det någonenighet eller oenighet i samsynen gällande den teoretiska utgångspunkten? 2.

Extern marknadsföring används av företag för att skapa en relation till sin omgivning. Att intern marknadsföring är minst lika viktig för detta ändamål är det inte alla som tänker på. Genom att de anställda har god förståelse för företagets identitet i form av mål, visioner och kultur, förmedlas dessa värden till kunderna, precis som vid en lyckad extern reklamkampanj. Inom servicebranschen är intern marknadsföring ett särskilt betydelsefullt begrepp då ett serviceföretags personal i mångt och mycket kan ses som en del av produkten och dess identitet. En naturlig fråga till följd av detta påstående är:- Hur arbetar företagsledare i svenska företag med intern marknadsföring för att stärka märkesidentiteten internt? Genom en studie av två svenska serviceföretag ämnar vi svara på denna frågeställning.

Kommunikation a?r oerho?rt viktigt, speciellt viktigt a?r det att kommunicera internt till organisationens ansta?llda ba?de innan, under och efter en kris har intra?ffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgo?rande fo?r hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har fra?mst fokuserats pa? den externa aspekten, vilket medfo?r att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen.

I denna studies problemområde behandlas den didaktiska designen utifrån ett barn med hörselnedsättning i förskolans verksamhet. Det innebär att barnets lärprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom användning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att få en förståelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollärarna använder för att ge barn med hörselnedsättning meningsskapande och delaktighet i sina lärprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar närmare är tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollärare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat.

Syftet ? Syftet med denna uppsats är att studera hur MTG Radio och TV4 har valt att använda sig av grön marknadsföring. Vidare undersöker vi om företagen har ett helhetsperspektiv med den gröna marknadsföringen, det vill säga om de tydligt arbetar med miljöfrågorna både externt och internt.Design/metodologi/tillvägagångssätt ? Efter en kort historisk bakgrund redogör vi för den teoretiska bakgrunden till hur företag bör utforma den gröna marknadsföringen så att den effektivt når ut till kunder. Vi studerar sedan två företag, MTG Radio och TV4, för att se hur dessa arbetar med grön marknadsföring.

Den här uppsatsen handlar om HTF:s och Sif:s arbete med jämställdhet och mångfald. Hur de som fackförbund är förebilder med möjlighet att påverka samhället. Uppsatsens syfte är att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka och ge exempel på hur förbunden arbetar med jämställdhet och mångfald, internt mot de anställda och externt mot medlemmar samt hur de hanterar sin roll som förebild. De frågor som jag ställt mig har varit följande; Vilka exempel på skillnader finns det mellan retorik och praktik? Hur formuleras syftet med arbetet? Vad står begreppen jämställdhet och mångfald för, vilka attityder och inställningar finns? Vilka exempel på olikheter finns det på förbundens sätt att arbeta med frågor om jämställdhet och mångfald? Uppsatsen är uppbyggd kring tanken om att organisationen och dess medlemmar interagerar och återskapar tankar om genus och mångfald.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur de ansvariga för jämställdhetsarbetet på Folksam arbetar med jämställdhet. Syftet är även att undersöka vilka normer och kulturer som kan påverka deras jämställdhetsarbete. Detta undersöks genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer med två stycken som arbetar internt, med att få just Folksam mer jämställt, och två stycken på Folksam som arbetar externt, med att få andra företag både i Sverige och utomlands att bli mer jämställda. Slutsatsen är att respondenterna på Folksam blir påverkade av normer från till exempel politiken, för att politiken kräver att de ska vara jämställda, men också för att deras kunder vill det. Det är även en lönsamhetsfråga samt en mänsklig rättighet och därför vill de ändra den rådande normen.