Introduction: Bokföringsnämnden started the K-project in 2004. The purpose was to collect rules and standards for different categories of companies in a complete set of regulations. Small businesses were given the option to choose between K3 which is the main regulatory and K2 which is a simplified regulatory framework. One specific difference between the regulations is that companies may not capitalize development costs if the company applies K2, this may causes problems for the companies that can give rise to such costs.Purpose: The purpose is to explain the problems that companies have identified in the choice of regulatory frameworks and the implications that may follow the specific rule in K2 on the company's activities and financial report.Frame of reference: K3 contains definitions and requirements that must be met so development costs can be capitalized in a company. Information presented in the financial statements should be relevant to the reader.

I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, både som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete är väl använt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret är mer diffust. Syftet med studien är mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebär att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstå vad det innebär i praktiken.En enkät har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgångspunkt ifrån den teoretiska referensram som vi använt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vår egen modell, vilken vi sammanställt utifrån den litteratur vi tagit del av.

Näringslivet internationaliseras och globaliseras alltmer samtidigt som ny teknik utvecklas. Kunder ställer allt högre krav på kvalitet och produkternas livscykler blir allt kortare. Detta ställer höga krav på flexibel produktion och korta ställ- och ledtider.Syftet med denna uppsats är att ta fram en handlingsplan för att förbättra processerna, ar-betsmetoderna och mätsystemet på en reproavdelning inom den grafiska industrin för att öka dess produktivitet.Utifrån teori från områdena informations- och produktionslogistik har vi byggt upp en referensram och en kunskapsplattform. Detta har legat till grund för processkartläggningen och nulägesanalysen av den reproavdelning som studerades i fallstudien. Utifrån detta arbe-te togs ett förslag på lämpligt mätsystem inklusive mätspecifikationer fram, där hänsyn också togs till de krav som finns på verksamheten, både internt och externt.

I det moderna samhället har sällskapsdjur kommit att alltmer betraktas som en familjemedlem med känslor. Detta har resulterat i förändrade krav på veterinäryrket, veterinären förväntas betrakta djuret utifrån ägarens världsbild. Undersökningens syfte är att försöka få en ökad förståelse för svenska veterinärers arbetssituation och de problem som kan uppstå i triadrelationen, veterinär ? djur ? djurägare. Författarna har använt en kvalitativ metod och ett hermeneutiskt angreppssätt för att uppnå denna förståelse.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur några socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd förstod betydelsen av pengar som del i sitt arbete. I studien valde jag att använda mig av kvalitativ metod som baserades på fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visade bland annat att socialsekreterarnas syn på pengar i sitt arbete var pengar som ett maktmedel och att det i deras arbete finns olika sätt att använda makten på. Resultatet analyserade jag med hjälp av Greta Marie Skaus två modeller som handlar om relationen mellan makt och hjälp samt olika rum där det sociala arbetet kan pågå. Modellerna kan användas på så väl individnivå som systemnivå.

Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsättande lärare i ämnet idrott och hälsa beskriver sitt arbete med bedömning. Frågeställningarna som besvarades var, hur lärarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lärarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgått från ramfaktorteroin. För att besvara studiens frågeställningar har vi intervjuat elva lärare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur tre nyexaminerade grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem uppleveler första tiden i arbetet. Uppsatsen behandlar frågeställningarna: På vilket sätt uppfattar de nyexaminerade lärarna mot fritidshem att utbildningens innehåll har haft betydelse för yrkesutövandet inom skola respektive fritidshem? Hur upplever de nyexaminerade lärarna mot fritidshem att deras utbildningskompetenser tas tillvara av skola och fritidshem? Vad finns det för villkor i verksamheten som begränsar eller möjliggör lärarna mot firitidshems egna förväntningar på arbetet? Undersökningen består av kvalitativa intervjuer från tre grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Resultatet visar att utbildningens teoretiska och praktiska innehåll till stor del bidragit att ge en grund för de nyexaminerade lärarna mot fritidshem i yrkesutövandet. Undersökningen visar också att de tre lärarna mot fritidshems utbildningskompetenser tas tillvara utefter skolans behov och förutsättningar.

Detta arbete syftar till att beskriva huruvida fritidspedagogers värdegrundsarbete främjar hållbar utveckling. Arbetet utgick från frågeställningarna hur fritidspedagoger arbetar med värdegrundsperspektivet alla människors lika värde och hur detta arbete anknyter till att främja hållbar utveckling. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie med fyra yrkesverksamma fritidspedagoger på olika fritidshem. Resultatet redovisas i ett antal kategorier och visar att pedagogerna arbetar utifrån allas lika värde och att det genomsyrar deras profession och arbete. Det visade också att de arbetar utifrån några huvudprinciper vilka är integrering, samtal, demokrati och gemensamt förhållningssätt.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och förstå innebörden av hur lärare ser på kränkningar utförda av en kollega mot en eller flera elever samt vilka faktorer som påverkar en lärare att ingripa eller inte. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsmetod för att få tillgång till lärares erfarenheter av agerande och olika handlingsmönster i situationer där kränkning kan befaras ha ägt rum. Forskningsfrågorna var: Finns det enligt lärare mer eller mindre allvarliga kränkningar utförda av lärare mot en elev? Förekommer det att lärare agerar när en kollega kränker en elev och vilka faktorer bidrar till ett agerande? Har lärare erfarenhet av kollegors uppfattning kring huruvida en lärare ska agera eller inte när de erfar att en elev kränks och hur ser dessa i så fall ut? Den kvalitativa studien bygger på intervjuer av fem lärare som arbetar i årskurserna förskoleklass-årskurs 3. Studien visar bl.a.

Vårt arbete beskriver hur EN skola arbetar på ett hälsofrämjande arbetssätt. Möjligheterna och eventuella svårigheter med ett hälsofrämjande arbete i skolan kommer att presenteras. Med hjälp av enkäter och intervjuer undersöker vi hur skolledaren, pedagogerna och skolhälsovården ser på sin roll i deras hälsofrämjande arbete. Vår fråga är: Vad betyder begreppet hälsa för skolan och hur omsätts det i praktiken? Världshälsoorganisationen (WHO) inställning till hälsa är inte bara att förhindra sjukdomar och dålig hälsa, utan att förebygga både fysiskt och psykiska hälsa.

Undersökningen syftar till att beskriva och analysera hur de sex största revisionsbyråerna i Sverigepåverkats av svensk kod för bolagsstyrning. Problemformuleringen är tredelad och avser att besvarafrågor om hur revisionsbyråerna anpassat sig efter koden, hur de anskaffat kompetens om den, samtmedarbetarnas åsikter om den.För att kunna besvara problemformuleringen har en abduktiv ansats använts och en kvalitativstudie genomförts. Empirin har samlats in genom intervjuer med en medarbetare per revisionsbyrå. Ilitteraturdelen beskrivs och refereras svensk kod för bolagsstyrning. För att läsaren skall kunna få enökad förståelse om kodens syfte och tillämpning har en intervju med Kodgruppens ordförande ErikÅsbrink genomförts.

SammanfattningExamensarbete, Marknadsföringsprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar, C-nivå 15 hp 2FE55E VT- 2012Titel: Sponsring inom elitidrotten ? en kvalitativ studie om sponsringens effekter ur ett företagsperspektivFörfattare: Niklas Fellesson, Victor Loebbert och Igor MilovanovicHandledare: Leif RyttingBakgrund: Sponsringen har utvecklats från att vara ren donation till ett tillvägagångssätt för marknadsföring där motprestationer från motparten står i fokus. Sponsringen omsätter idag miljardbelopp och är Sveriges tredje största medium. Det är också ett relativt billigt marknadsföringsalternativ med högt uppmärksamhetsvärde samt att det är ett sätt att bygga nya relationer till andra företag.Syfte och forskningsfråga: Syftet med studien är att undersöka och analysera vad fotbollssponsring på elitnivå har för fördelar respektive nackdelar för ett företag, externt och internt.Parallellt med syftet har vi formulerat följande forskningsfråga; Vilka effekter kan uppstå för ett företag via sponsring av elitidrott?Metod: Vi har valt att arbeta efter en kvalitativ forskningsmetod.

Titel: Borta bra men hemma bäst? - kritiska framgångsfaktorer vid återförandet av en tidigare outsourcad aktivitetFörfattare: Gustav Forss och Simon SkottHandledare: Jörgen DahlgrenBakgrund: Outsourcing har sen början av 1990-talet varit trendigt. Ett genomförande av outsourcing kan leda till avsevärda positiva effekter, det finns dock studier som tyder på att många företag har negativa erfarenheter av fenomenet, varpå backsourcing vuxit fram. Negativa erfarenheter av outsourcing samt att marknaden för densamma fortsätter att växa, borde innebära att vi i framtiden kommer se fler fall av backsourcing och dess roll som en alltmer etablerad strategi. Tidigare studier har endast fokuserat på motiven till backsourcing och vi vill därför bredda den akademiska förståelsen i ämnet.Syfte: Att identifiera de kritiska framgångsfaktorer som ligger till grund för lyckad backsourcing.

Vi har genomfört en studie i syfte att beskriva och analysera vilka faktorer som är motiverande i en arbetssituation för medarbetare som tillhör Generation Y (födda 1978 och senare), samt vilka belöningar som är attraktiva för denna grupp. Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie på yngre medarbetare inom affärsområdet Rikskund på Niscayah AB, som är ett av de ledande säkerhetsföretagen på den svenska marknaden. Vi genomförde en intervjuserie där vi talat med tio yngre medarbetare på företaget samt deras affärsområdeschef.Vi har valt ett holistiskt angreppssätt och ser vad som är motiverande utifrån fyra hörnstenar; omgivningens påverkan, individens behov, individens rättviseperception samt individens förväntningar. Vi kombinerar tidigare teorier från erkända forskare som till exempel Maslows behovspyramid, Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer, McClellands behovsteorier och Vrooms processteorier för att ta fram en egen utredningsmodell. Viktiga slutsatser i studien är att yngre medarbetare främst motiveras av utmanande arbetsuppgifter och framgång. Icke-finansiella belöningar som utbildning, feedback och karriärmöjligheter är viktigare än finansiella, men finansiella måste finnas med för att skapa en grundtrygghet.

Mot bakgrund av den kontinuerliga samhällsdebatten kring sjukskrivningar, var syftet med denna studie att undersöka hur en långtidssjukskrivning och vidare återgång till arbete kan upplevas. Den har inspirerats av ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv, och syftet har uppnåtts genom fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer.Undersökningen visar att ett fysiskt sjukdomstillstånd också inverkar på ett psykiskt och emotionellt plan. En person som är sjukskriven kan på så vis börja ifrågasätta sitt eget värde, och känna sig oduglig genom att bara gå hemma och inte kunna bidra med något till samhället. Personernas berättelser påvisar emellertid att återgången till arbete kan underlättas av en engagerad arbetsplats. Det framgår också att det är viktigt med stöd och förståelse från omgivningen, såsom från familj, chef och arbetskamrater, men även från läkare, Försäkringskassa och andra ansvariga aktörer.