Varumärket och dess betydelse inom tjänsteområdet är något som många forskare studerat. Varumärkesarbetet förekommer idag allt mer bland företag eftersom det råder stor konkurrens på de flesta marknader. Fastighetsmäklare går under tjänstesektorn och de mäklartjänster de erbjuder är likartade, vilket gör att konkurrensen hårdnar. Tjänsteverksamhet handlar om att skapa långsiktiga relationer med såväl medarbetare som kunder, och medarbetarna spelar den viktiga rollen i förmedlandet av varumärket. Allt fler företag börjar förstå värdet av att skapa en stark intern varumärkeskultur.Ett centralt syfte med studien är att se hur mäklarfirman Widerlöv & Co, som är marknadsledande i Uppsala, arbetar internt med sitt varumärke samt att se vilken kultur som råder inom företaget.

En allt hårdare konkurrens på marknaden, krav på effektivitet i en organisation eller jakten på reducerade kostnader är alla orsaker till att företag och verksamheter idag arbetar med att få det interna kvalitetsarbetet till att bli effektivare. Byggprocessen har en lång rad av aktörer med olika roller och ansvar beroende på i vilket skeende processen är i. Beställaren är oftast först ut i denna komplexa process, vilket medför att det är viktigt att just beställaren säkrar och arbetar effektivt med kvalitet, både internt och externt. Om beställaren saknar ett effektivt kvalitetsarbete ges en ökad kostnad för att i efterhand rätta till fel eller avvikelser. Beställaren är den som finansierar projekt och får även leva med slutprodukten.

De två fallföretagen, Kronosept AB och Unilever Bestfoods AB,väljer att inte outsourca en specifik supporttjänst på grund av ett ifrågasättande av outsourcingens möjligheter till kostnads-reducering, samt den upplevda risk för en nedsättning av kvalitén. Kronosept AB upplevde även en ökning av företagets flexibilitet till följd av att behålla funktionen internt, samt att värderingen avföretagets personal hade en påverkan på beslutet. Unilever Bestfoods AB ser möjligheterna i att behålla supportfunktionen internt för att ytterligare utveckla densamma. Supportfunktionen blev då ett komplement till företagets kärnkompetens..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur en börsintroduktion påverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes på företaget Waterjet i Ronneby med hjälp av kvalitativa intervjuer med anställda på ledande positioner i organisationen. Slutsatser: Både internt och externt ser vi skillnader jämfört med hur det var före introduktionen. Den största förändringen är i den externa kommunikationen, där företaget nu måste hantera fler ägare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras på bästa vis. Som en del av den interna kommunikationsstrategin har formella möten fått mer betydelse än tidigare, då anställda får diskutera vad börsintroduktionen innebär för deras arbete.

Under de senaste åren har användningen av interna sociala nätverk (ISN) markant ökat. En orsak till detta kan vara den ökade användningen av publika sociala nätverk (så som Facebook eller Twitter) på arbetstid, då detta tenderar att sänka arbetsmoralen och effektiviteten hos de anställda. Ett ISN fungerar i princip som ett socialt medium, men dock innanför ett företags eller organisations interna väggar och fokuserar mer på att främja samarbete, kommunikation och kunskapsutbyte. Detta examensarbete utreder hur man kan implementera ett ISN i en mindre organisation och få det att leva i ett företags vardag. Vanligtvis används ISN inom större företag för att främst hitta och dela kunskap inom organisationen.I denna avhandling kommer jag (baserat på genomförda metoder) skräddarsy ett gränssnitt för Xtractor Interactive AB i ett ISN som heter Totara Social.

Att genomföra ett penetrationstest av en nätverksarkitektur är komplicerat, riskfyllt och omfattande. Denna rapport utforskar hur en konsult bäst genomför ett internt penetrationstest tidseffektivt, utan att utelämna viktiga delar. I ett internt penetrationstest får konsulten ofta ta del av systemdokumentation för att skaffa sig en bild av nätverksarkitekturen, på så sätt elimineras den tid det tar att kartlägga hela nätverket manuellt. Detta medför även att eventuella anomalier i systemdokumentationen kan identifieras. Kommunikation med driftansvariga under testets gång minskar risken för missförstånd och systemkrascher.

Vårt syfte med uppsatsen är att kombinera litteratur kring korporativt varumärke och ledarskap för att skapa ett teoretiskt ramverk. I vårt ramverk vill vi lyfta fram en effektiv ledares egenskaper och roll då det korporativa varumärket kommuniceras internt. Vidare vill vi studera ledare på ett företag för att skapa förståelse för hur de gör och om de använder den effektiva ledarens egenskaper då det korporativa varumärket kommuniceras internt. För att besvara uppsatsens syfte har vi gjort en litteraturstudie samt använt oss av en kvalitativ fallstudie. I fallstudien har vi använt oss av primärdata, i form av intervjuer, samt sekundärdata.

Den offentliga verksamhetens effektivitet och kvalitet är något som diskuterats flitigt de senaste åren. Syftet med uppsatsen är att föreslå förbättrade arbetssätt för en effektiv resursanvändning för vissa kommunala verksamheter. Jag har använt mig av en kvalitativ metod i huvudsak baserad på intervjuer för att få reda på hur olika kommuner resonerar kring frågan. Den teoretiska referensramen har tillkommit efter att intervjumaterialet analyserats och dessa komponenter har efter en problemdiskussion utmynnat i en slutsats.För att effektivt utnyttja sina resurser krävs dels en respekt för att budgetar inte får överskridas, ett bra internt samarbete mellan politiker och tjänstemän och en gynnsam organisationskultur. Yttre goda omständigheter som exempelvis ett bra geografiskt läge och en god infrastruktur kan skapa attraktivitet och därigenom höja skatteunderlaget och därigenom skapa stordriftsfördelar vilket i sin tur sänker kostnaderna per brukare.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.

De etiska frågorna får en alltmer central roll då den uppmärksamhet som idag finns kring arbetsförhållanden har lett till att allt fler företag vill arbeta med deras sociala ansvar. CSR (Corporate Social Responsibility) är ett begrepp som ofta översätts till företagens sociala ansvar. Konsumenterna ställer även krav på företagen vilket påverkar företagens kontroller och val av leverantörer och produkter. För att veta vart ett företag är på väg, är en god förståelse för sitt företagsmål viktigt för att kunna uppnå det som förväntas av företaget. För att uppnå sina företagsmål används ofta olika mätningar och nyckeltal.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet är att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns några skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen är uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att få en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för ämnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur ledningen i tjänsteföretag praktiskt arbetar med att internt kommunicera företagets kärnvärden, vision och företagskultur med hela organisationen.Metod: Empirisk data har samlats in genom intervjuer och studien omfattas därför av kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter på fyra olika fastighetsmäklarföretag. Datainsamlingen har sedan analyserats genom en abduktiv analysmetod med inspiration från A well grounded theory.Resultat & slutsats: Resultaten i denna studie visar att det främst handlar om att få alla i organisationen att leva företagets identitet i vardagen. För att lyckas med det använder sig företagen av olika kommunikationskanaler, utbildningar och inspiration, så som föreläsningar och tävlingar. Viktigt är också att ledningen uppträder föredömligt och att budskapen i varumärket genomsyras i alla företagets aktiviteter.Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att framtida studier kan riktas mot tjänsteföretags uppföljning av dess interna varumärkesarbete.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.

Förändringarna på arbetsmarknaden har lett till en ökadkänsla av anställningsotrygghet för arbetskraften.(Hartley,Jacobson, Klandermans, & van Vuuren, 1991) Syftet med denhär studien var att undersöka om ett internt kontrollokus ochfrivillighet för anställningsformen samt yrket samverkar föratt ge mindre anställningsotrygghet. Även variablernafrivillighet, kontrollokus, anställningsbarhet samt ett pardemografiska variabler undersöktes för att prediceraanställningsotrygghet. Urvalet bestod 69 stycken lokalvårdaresvarade som på enkäten. Den multipla hierarkiskaregressionsanalysen visade att ett internt kontrollokus ochfrivillighet inte samverkar för att ge lägre anställnings-otrygghet . Däremot framkom att ålder, vårdnadsform ochkontrollokus kunde predicera anställningsotrygghet.Resultaten beror troligen på att variabeln frivillighet ensaminte gav mindre anställningsotrygghet, vilket kan ha berott påatt urvalsgruppen var homogen vad det gäller bland annatålder, kön och anställningsform. .

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet är att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns några skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen är uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att få en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för ämnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.