Uppsatsen är en fallstudie utav Föreningssparbankens Internrevision. Internrevisorernas arbete inom FSB har undersökts utifrån effektivitet, snabbhet, förändring och dess intressenter. För att även kunna diskutera Internrevision mer generellt har fallstudien kompleterats med en expertstudie som innehåller synpunkter från experter inom Internrevision. I studien har det visat sig att det är vanligt att ett förväntningsgap föreligger mellan internrevisorn och dess intressenter..

Då Internrevision utförs finns det tre deltagande parter, beställaren, den som utför tjänsten och mottagaren. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och analysera om intrycket av Internrevision för de som är mottagare stämmer överens med den nya definitionen av Internrevision. För att besvara syftet har fyra olika aktörer intervjuats. Personliga intervjuer har genomförts med bankcheferna på de fyra storbankerna i Luleå: Handelbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Resultaten som framkom av studien visar att de aktörer som intervjuats upplever Internrevision väl överrensstämma med den nya definition som Institute of Internal Auditors antog 1999.

Då Internrevision utförs finns det tre deltagande parter, beställaren, den som utför tjänsten och mottagaren. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och analysera om intrycket av Internrevision för de som är mottagare stämmer överens med den nya definitionen av Internrevision. För att besvara syftet har fyra olika aktörer intervjuats. Personliga intervjuer har genomförts med bankcheferna på de fyra storbankerna i Luleå: Handelbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Resultaten som framkom av studien visar att de aktörer som intervjuats upplever Internrevision väl överrensstämma med den nya definition som Institute of Internal Auditors antog 1999.

Problem: För några år sedan var det vanligt att företag inte hade någon internrevisor, istället tog styrelsen hand om Internrevisionen och såg till att företaget hade god intern kontroll. I och med Svensk kod för bolagsstyrning har förändringar skett och vi kan idag se att flera av företagen har infört en Internrevisionsavdelning i bolaget.Syfte: Syfte med uppsatsen är att undersöka hur Internrevisionen har utvecklats och vilken funktion den fyller i ett företag samt vilka effekter det har för företaget och den externa revisionen.Metod: En kvalitativ metod har använts med fokus på intervjuer med olika respondenter. En litteraturstudie har också genomförts för att se hur utvecklingen av Internrevision har sett ut de senaste åren.Resultat: Vi har i denna studie kommit fram till att utvecklingen av Internrevision har gjort att fler av de statliga företagen uppmärksammar Internrevision, vi konstaterar att den interna revisionen blivit mer legitim. Internrevisorn har många funktioner, varav några av dessa är att se till att den interna kontrollen är god samt att företaget har bra rutiner så att de uppsatta målen uppfylls. De effekter vi ser är att kvalitén på Internrevision höjs i företaget och att dubbelarbete kan undvikas genom ett samarbete med externrevisorn..

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera svenska myndigheters Internrevision för att kunna dra slutsatser om i vilken ansvarslinje de befinner sig i dagsläget samt att föra en diskussion kring Internrevisionens oberoende. I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer på sex olika myndigheter med krav på Internrevision har empiri insamlats som tillsammans med teoretisk referensram ligger till grund för analys och slutsatser. Studien visar att svenska myndigheters Internrevision befinner sig i den tredje ansvarslinjen. Vissa variationer inom den tredje ansvarslinjen kan urskiljas på grund av dels otydliga riktlinjer för internrevisorerna för att kunna bibehålla ett oberoende i samband med råd och stöd och dels på grund av bristfälliga kunskaper i den andra ansvarslinjen avseende hur ansvaret ska fördelas. .

Syftet med denna fallstudie är att öka kunskapen om hur individer inom banken uppfattar Internrevisionen. Undersökningen av dessa uppfattningar avser även skapa förståelse för organisatoriska förhållanden som påverkar individers uppfattningar om Internrevision, detta genom att ta stöd av ett processorienterat förhållningssätt. Med denna förståelse som grund ämnar studien ge konkreta rekommendationer till internrevisorerna om hur de bör arbeta för att förbättra bankens Internrevision.Den teoretiska referensramen belyser tidigare studier om Internrevision, där olika förhållningssätt kan påverka individers uppfattningar om Internrevision. Ramen består bland annat av ett hårt förhållningssätt i form av Internrevisionsområdets lagar och regler, som ämnar belysa bankers komplexa situation. Centrala förhållanden anses vara att Internrevisionen på banken ska utformas utifrån de lagar som måste efterlevas men även det enskilda företagets förutsättningar.

Denna uppsats avser att undersöka om granskningen och utvärderingen av Handelsbankens riskhantering har blivit mer tillförlitlig sedan införandet av Basel II. Basel II är ett nytt regelverk för bankers kapitalkrav som syftar till att reglera bankers risker och öka stabiliteten i det finansiella systemet. För att skapa förståelse för problemet presenteras bakgrundsinformation kring Basel II-regelverket.  För att vidare utreda problemet inhämtas och presenteras information från Handelsbanken Internrevision, den utvärderande tillsynsmyndigheten Finansinspektionen samt den externa revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Resultaten av undersökningen visar på en högre tillförlitlighet på grund av ökad kompetens inom Handelsbankens Internrevision. Även tillkomsten av offentlig rapportering samt Finansinspektionens ökade roll som utvärderande tillsynsmyndighet tyder på en högre tillförlitlighet.

Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera kommunalägda energibolag gällande Internrevision. Vi skall undersöka vad som bör beaktas vid val av internrevisor och om tjänsten ska upphandlas externt eller om en anställd på företaget ska sköta Internrevisionen.Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden på ett induktivt sätt. Den primära datan harsamlats in genom intervjuer. Den sekundära datan har samlats in genom litteratur, artiklar ochInternet.Teori: Den teoretiska referensramen består av revision, Internrevision och intern kontroll. Den äräven uppbyggd av lagar och rekommendationer, vilka yrkesutövarna är samt den samverkan somfinns dem emellan.

Vårt syfte med uppsatsen att identifiera förändringar i fyra svenska bankers Internrevision under de senaste tio åren, samt att diskutera effekterna av och orsakerna till dessa förändringar. Den insamlade empirin från Handelsbanken, Nordea, SEB och Sparbanken Finn är analyserad utifrån vår teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen består av principal- och agentteori, Finansinspektionens allmänna råd om styrning och kontroll av finansiella företag, The Institute of Internal Auditors riktlinjer för Internrevision samt annan lagstiftning och reglering som indirekt påverkar bankernas Internrevision. Vår undersökning visar att det finns stora likheter i utvecklingen av Internrevisionen mellan bankerna. Till grund för utvecklingen ligger principalens ökade kontrollbehov där skandalerna i näringslivet har varit en drivande faktor.

Denna uppsats handlar om internrevisorer och hur deras rapporter används av styrelsen. Under de senaste åren har många olika företagsskandaler inom näringslivet uppdagats både i Sverige och utomlands. Skandalerna har gjort att en större fokusering har lagts på företagens interna kontroller. Styrelsen är ytterst ansvarig för de interna kontrollerna men det nya regelverket utgår ifrån att ett aktiebolag har en självständig granskningsfunktion, en Internrevisionsavdelning. Syftet är att undersöka hur styrelsen ser på internrevisorernas arbete och kunskap och om de anser att internrevisorerna är till någon nytta i styrelsens eget arbete.

Undersökningen har en abduktiv ansats med i huvudsak en kvalitativ metod, men en del av empirin utgörs dock av kvantitativ data i tabellform tagen från årsredovisningar. Våra kvalitativa data utgörs av intervjuer med de fyra storbankerna och Finansinspektionen där Internrevisionen är i fokus. En av Internrevisionens viktigaste uppgifter är att förse företagets ledning med tillförlitlig och relevant information så att de kan fatta riktiga beslut. Internrevisionens mål skiljer sig från externrevisionens mål, men ofta kan de dra nytta av varandras arbete. En banken kan med andra ord tjäna pengar på en effektiv IR.

Bolagsstyrningen har förändrats på grund av vissa negativa företagshändelser som inträffade under 2000-talet. Det har blivit ett större fokus på internkontroll och etik. Som ett led i detta har även betydelsen av Internrevision ökat. För att öka effektiviteten och kvaliteten på revisionen måste en samverkan mellan interna och externa revisorer äga rum. Förhållandet mellan parterna är avgörande för att fastställa styrningen av företaget.

 Problem: Uppsatsens problemformulering bygger på Internrevisionens position idag, Internrevisionens betydelse för företagen i Sverige samt Internrevisionens betydelse för företag i Sverige i framtidenSyftet: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av information från respondenter, forskare samt litterära verk hitta intressanta aspekter som likheter samt olikheter gällande dagens och den framtida Internrevisionen. Metod: Vi väljer kvalitativa metoder i våra undersökningar. Den kvalitativa metoden omfattar intervjuer med fyra svenska företag. Vi i denna uppsats försöker klarlägga om Internrevisionens framtida utveckling och betydelse hos Svenska företag. Denna belysning sker med hjälp av faktorer som Internrevisionens utveckling, tidigare forskningar om Internrevision, organisering av Internrevision, olika incitament som påverkar Internrevisionen samt kommunikationskanalerna mellan internrevisorer, externrevisorer och styrelsen.  Teori: Svenska Koden för bolagsstyrning är en reglering som liknar den amerikanska modellen Sarbanes Oxley Act (SOX) som uppstod efter de omfattande skandaler och företagskonkurser i USA. Denna reglering tillämpades år 2005 för svenska börsnoterade företag i Sverige vars syfte är att skapa mervärde för företagen.

Under senare år har det gjorts flera satsningar för att utveckla och stärka Internrevisionen inom statliga myndigheter och ett 60-tal myndigheter omfattas idag av den så kallade Internrevisionsförordningen. Förordningen ställer krav på att myndigheten ska ha en Internrevision inrättad och för denna ställs vissa krav på kompetens och objektivitet.Inom privat sektor har studier visat att en hög kvalitet på Internrevision kan leda till att avgifterna för externrevisionen sänks. Syftet med denna studie är att undersöka om Internrevisionen inom statliga myndigheter har någon inverkan på avgiften för myndigheternas årliga externrevision. Detta är relevant eftersom det under de senaste åren gjorts satsningar på Internrevision, samt att det finns krav på att ett visst samarbete ska ske mellan myndigheternas externrevisor Riksrevisionen och Internrevisionerna.Med hjälp av en regressionsmodell baserad på tidigare studier testar vi om olika variabler för kvalitet på Internrevisionen har en effekt på avgiften för externrevision hos statliga myndigheter som omfattas av Internrevisionsförordningen. Resultatet av undersökningen skiljer sig mot tidigare forskning och visar att kvaliteten hos Internrevisionen inte har någon signifikant negativ påverkan på avgiften för externrevision.

Problem: Internrevision har hamnat i fokus på grund av nationella rapporter och regelverk såsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare års redovisningsskandaler medför ett ökat tryck på företag att ha en väl fungerande Internrevision som säkerställer den interna kontrollen samt förbättrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter är under förändring. Vilka faktorer har inverkat på den förändrade rollen samt vilka konsekvenser har förändringen medfört?Syfte: Syftet är att beskriva Internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag.