Bakgrund: Då barn möts av en kognitiv utmaning talar de ofta högt med sig själva. Detta är en vanlig strategi hos barn i femårsåldern och kallas privat tal (private speech) vilket gradvis, i takt med att barnen åldras, utvecklas till en tyst form kallat inre tal. Inre tal är centralt i flera kognitiva uppgifter bland annat planering och problemlösning och är även involverat i arbetsminnet, främst i den fonologiska loopen. Det finns en begränsning i arbetsminnets kapacitet och även den fonologiska loopen är begränsad hos barn med utvecklingsstörning. Arbetsminneskapaciteten och utvecklingen av fonologiska loopen har en stor avgörande betydelse i tillägnandet av ordförrådet och därför kan en begränsning eller försening leda till en försening även i ordförrådet.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka inre tal hos barn med utvecklingsstörning samt att undersöka om det finns något samband mellan barnens inre tal och det aktiva respektive passiva ordförrådets storlek.Metod: I studien deltog 28 barn.

SAMMANFATTNINGBakgrundDemenssjukdom innebär att hjärnceller skadas och dör vilket leder till att hjärnans funktioner bryts ned med en kognitiv funktionsnedsättning till följd. Vidare försämras vanligtvis minnet och den drabbades personlighet kan komma att påverkas. Även förmågan att kommunicera försämras och uppfattningen och förståelsen för omgivningen kan förvanskas. Det beräknas att cirka 90 procent av alla svårt demenssjuka personer någon gång drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom. Exempel på dessa symtom kan vara agitation, aggression, ångest och sömnstörningar.

Hundar har genom historien anpassat sig till ett liv med människan och har idag en viktig roll i vårt samhälle, både som arbetsredskap och sällskapsdjur. Ett starkt band har bildats mellan människa och hund, generellt sett starkare än med våra andra husdjur. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vilka egenskaper hos hunden som gjort att den kommit så nära människan och hur de har uppkommit. Studier pekar på att hundar har en stor kognitiv förmåga, de har en förståelse för mänskligt beteende och kan tolka sociala signaler. De här egenskaperna kan vara en anledning till att hunden fått en så stor roll i samhället. Studier stödjer teorin om att detta antagligen uppkom under domesticeringen.

Trots intensiva satsningar på skolans digitalisering visar forskningen att den inte leder automatiskt till förbättrat lärande och kunskapsutveckling hos eleverna. Syftet med examensarbetet var att undersöka pedagogernas syn på frågan hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att främja elevers lärande i naturvetenskaplig undervisning. Empirin omfattar djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi, kemi eller NO. Syftet var att få insikt i lärarnas funderingar och sätt att använda IT och 1:1 kontexten för att stötta elevers lärande och det pedagogiska arbetet. Dessutom gjordes en enkätstudie bland åtta lärarstudenter för att ta reda på deras uppfattningar om 1:1 kontextens användning och effekt vid observerade naturvetenskapliga lektioner. Det empiriska materialet analyseras utifrån utvalda teoretiska utgångspunkterna som omfattar teorier av Vygotskij och Dewey kring sociokonstruktivistiskt lärande respektive inquiry-based learning samt Mishra och Koehlers TPACK modell. Kopplingar görs också till aktuell evidensbaserad pedagogisk forskning kring IT-stödd lärandet som beskrivs i forskningsöversikten. Arbetets resultat visar på konkreta exemplen på hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att främja elevers lärande, t.ex.

Uppsatsen är en fallstudie om vad 18 ungdomar, som läser det sista året på det samhällsvetenskapliga programmet, har för framtidstro och framtidsdrömmar vad gäller studier och yrken de kommande tio åren. Studien avser att undersöka om det kulturella kapitalet påverkar ungdomarnas syn på framtiden vad gäller studier och yrken samt om det kulturella kapitalet påverkar vilka yrken som innesluts i ungdomarnas kognitiva karta. Eleverna har fått besvara enkätfrågor samt skriva två mindre uppsatsuppgifter. Undersökningen analyserar ungdomarnas skildringar kring deras framtidstro och framtidsdrömmar med hjälp av Pierre Bourdieus kulturella kapitalbegrepp samt Linda S Gottfredsons kognitiva karta över yrken. Resultatet visar en tendens att ungdomar med akademikerföräldrar har en kognitiv karta med mer prestigefyllda yrken inneslutna än vad de andra eleverna har.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstånd påverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver särskilt stöd av föräldrarna under hela deras levnadsår. Barn med autismspektrumtillstånd är personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ påverkan på föräldrarna. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där personen har ett annorlunda sätt att ta in, bearbeta och tolka information.

Det här är en korpusundersökning av hur riktningsbeskrivningar kan förändras i översättning från ryska till svenska. Det som undersöks är alla förekomster av "gå" och "komma" som står tillsammans med ett riktningsangivande perspektivt adverb. Förekomsterna är tagna ur de svenska översättningarna av de ryska källtexterna i den aktuella korpusen. Undersökningen baserar sig på teorier om olika sorters ekvivalens i översättning, samt på befintlig teori om svenska perspektiva adverb, rörelseverb i allmänhet och ryska rörelseverb i synnerhet. De övergripande resultaten är dessa: Svenskan har lättare att tillskriva rörelser en höjdaspekt i riktningen och detta avspeglas i flera fall i resultatet.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Bakgrund: Sköldkörteln är en endokrin körtel som tillverkar två viktiga hormon som påverkar många olika organ, tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3) som är det mest aktiva. Det tillstånd då det bildas för lite sköldkörtelhormon jämfört med vad kroppen kräver kallas hypotyreos och hypotyreos kan vara svår att känna igen på grund av en skiftande symptombild. Syntetiskt T4, levotyroxin, är förstahandsval vid behandling. Trots tillräcklig dosering av levotyroxin, har patienter visats ha minskat psykologisk välbefinnande och minskad neurokognitiv funktion. I enstaka fall, när patienten inte mår bra trots att proverna ser bra ut, kan tillägg av L-T3 prövas.

BakgrundDet biologiska åldrandet är en naturlig process som är universellt och framträder hos allaindivider. Åldersförändringar är oåterkalleliga och leder till en försämring av organismens funktionsförmåga, gör det svårare att motstå påfrestningar och ökar därmed risken för sjukdom och död. Även förekommande sjukdomstillstånd som stroke och demens leder till funktionsnedsättningar hos den äldre patienten och detta ökar behovet av omvårdnad. Sjuksköterskans roll är att främja patientens hälsa genom att stärka patientens egna resurser och skapa förutsättningar för den äldre att bibehålla den fysiska funktionen och bli så självständig som möjligt. Äldre människor har ett annorlunda nutritionsbehov som innebär att de behöver en energitätare kost med en högre andel protein och fett.

Simulatorer används för utbildning, forskning och utveckling och det område där simulering troligen haft störst betydelse i modern tid är flygutbildning. En simulator är kostnadseffektiv och utsätter inte eleven för de risker som är förknippat med flygning och kan helt eller delvis ersätta utbildning på verkliga flygplan. Hur mycket flygtid som en simulatorutbildning kan ersätta är beroende av simulatorns realism. Syftet med studien var att fördjupa sig i simulering som utbildningsverktyg samt kartlägga användandet av flygsimulatorer vid flygskolor och simulatorinstruktörernas uppfattning om realism i simuleringen. Med kartläggningen kan man bilda sig en uppfattning hur utveckling i informatik i form av förbättrad realism och val av lämplig nivå av realism har bidragit till dagens pilotutbildning i Sverige.

Detta examensarbete är utfört på det Kognitionsvetenskapliga programmet, Högskolan i Skövde och behandlar begreppen inlärning och tyst kunskap inom industrin.Kognitionsvetenskap är en tvärvetenskap som grundas på sex delvetenskaper: psykologi, filosofi, lingvistik, antropologi, neurovetenskap och artificiell intelligens (Gardner, 1987). I kognitionsvetenskap studeras hur information och kunskap representeras och bearbetas i naturliga system, speciellt den mänskliga hjärnan och hur detta kan modelleras i datorer och andra artificiella system. Genom att studera kognition fås kunskap om mänskliga förmågor och hur det går att bäst stödja dessa. Förmågorna är bl.a. inlärning, uppmärksamhet, minne och perception (hur människan använder sina fem sinnen: hörsel, smak, syn, lukt och känsel).Det ena syftet med undersökningen i detta examensarbete var att få fram hur en inlärning fungerar bäst när en person ska läras nya arbetsuppgifter inom industrin.

Musik på arbetet är ett ämne som är relativt oexploaterat och ouppmärksammat i dagens forskning. Forskare idag fokuserar snarare på hur musik påverkar människor i vardagslivet och exempelvis hur musik kan användas för att påverka människor i kommersiellt syfte. Att det inte finns mycket information om musikens roll i dagens postindustriella samhälle där arbeten i stor grad är kunskapsbaserade, gör att ämnet blir särskilt intressant. Syftet med vår undersökning har därför varit att bidra med mer kunskap om vilken betydelse musik kan ha på olika typer av arbetsplatser. Vi har fokuserat på arbetsuppgifter som är av komplicerad karaktär och därför kräver mycket kreativt kognitiv verksamhet, samt på arbetsuppgifter som är mer monotona och rutinmässiga.