En svÄrt sjuk mÀnniska fÄr hjÀlp med att lindra och bota det kroppsliga men ofta Àr det svÄrt som patient att fÄ hjÀlp med att vÄrda det psykiska, sjÀlsliga och det vardagliga livet. En patient som inte kÀnner sig sedd eller hörd upplever maktlöshet och detta lidande kan lindras genom bekrÀftelse och respekt. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva om patienter har ett behov av internetbaserat psykosocialt stöd och hur sjuksköterskan kan tillmötesgÄ dessa behov. Uppsatsen Àr en litteraturöversikt baserad pÄ vetenskapliga artiklar som Àr sökta i databasen Cinahl. Resultatet visar att patienter upplever att det Àr positivt att kunna logga in pÄ datorn nÀr som helst pÄ dygnet och kunna finna nÄgon annan i samma situation.

Bakgrund och problem: BetrÀffande den svenska fastighetsmarknaden finns det ett tomrum i studier gÀllande de faktorer som ligger till grund för beslut gÀllande avyttring av förvaltningsfastigheter. Det finns dÀremot en rad olika studier som behandlar beslutspÄverkande faktorer vid investering i förvaltningsfastigheter. Dessa studier har behandlat och kommit fram till ett homogent resultat gÀllande vilka faktorer som tas i beaktande. Dessa faktorer Àr makroekonomiska faktorer, fastighetsanalys, fastighetsmarknadsanalys, direktavkastningsmetoder, ortsanalys och prognoser.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilka faktorer som pÄverkar beslut gÀllande avyttring av en förvaltningsfastighet hos ett fastighetsbolag. Vi Àmnar undersöka flertalet olika fastighetsbolags syn pÄ aktuell frÄgestÀllning och dÀrefter belysa de faktorer som framkommit.AvgrÀnsningar: Studien avgrÀnsar sig till större förvaltningsbolag som drivs i vinstdrivande syfte.

Intresset till studien uppkom genom att en webbgemenskap uppta?cktes i vilken fa?der so?ker sto?d fra?n varandra i fo?rha?llande till socialtja?nsten, det va?ckte va?r nyfikenhet kring vad orsaken och syftet a?r till att fa?der so?ker sig till webbgemenskapen. Syftet med studien a?r att so?ka fo?rsta?else fo?r varfo?r fa?derna va?nder sig till webbgemenskapen pa? internet, att beskriva vilka fo?resta?llningar som skapas kring socialtja?nsten i webbgemenskapen samt hur fo?resta?llningar begripliggo?rs och fo?rklaras av fa?derna. Fo?r insamling av empiri har en kvalitativ observationsstudie pa? internet genomfo?rts da?r empirin som legat till grund fo?r resultatet a?r texter och kommentarer publicerade av personer som utger sig fo?r att vara fa?der.

FörhÄllandet mellan sjukvÄrden och mÄlgruppen Àr problematiskt och yrkeskunniga inom omrÄdet efterfrÄgar arenor för att underlÀtta förmedlandet av kunskapsbaserade  hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder till unga vuxna. Studier pekar pÄ att internet kan lösa mycket av problematiken. FrÄgan hur yrkespersoner och dess mÄlgrupp stÀller sig till brukandet av internet som hÀlsopromotivt informationsverktyg kvarstÄr. Syftet med studien var att utreda huruvida den psykiska ohÀlsan bland unga vuxna kunde motverkas genom inkorporerande av ett mer salutogent perspektiv med internet som informationsverktyg. Vi ville undersöka vilka fördelar respektive nackdelar det fanns med ett sÄdant tillvÀgagÄngssÀtt.

PÄ lÄng sikt Àr en ekonomisk tillvÀxt driven av teknologiska förÀndringar samt innovationer. Teknologin har gett oss möjligheten att bli innovativa genom helt andra vÀgar, dÀr fler samarbeten sker över grÀnser. Open Innovation Àr ett fenomen som bygger pÄ öppet samarbete mellan organisationer och externa aktörer. Mer transparens och öppenhet för externa kunskaper kan generera nya vÀrden och bidra till den interna utvecklingen. Förekommande exempel pÄ detta sorts samarbete Àr mÄnga, dÀr syftet kan vara att tillsammans skapa nya produkter och eller utveckla nya marknadsföringsvÀgar.

NyanlÀndande Generation Y hÄller pÄ att positionera sig pÄ arbetsmarknaden och omfattas av individer födda inom intervallet 1980 ? 1995. Det Äterfinns dessvÀrre ytterst lite forskning gÀllande generationens investeringsbeteende. Mestadels av tidigare forskning har hittills handlat om hur tidigare generationer, sÄ som Baby Boomers och Generation X, tenderar att investera. Denna studie har dÀrför försökt bidra till att fylla ut tomrummet i kunskapen betrÀffande Generation Y.Studien utreder investeringsbeteendet hos Generation Y genom att undersöka hur specifika karaktÀristika pÄverkar deras sÀ?tt att investera.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka betydelsen av mobilkameraalbumet som visuellt medium. Med relevans för mitt framtida yrke vÀljer jag att rikta in mig pÄ gymnasieungdomar. LÀrare behöver bli bÀttre pÄ att anvÀnda vardagsbilder i undervisningen och inhÀmta mer kunskap om elevernas visuella kultur och hur man kan diskutera och problematisera den i undervisningen. I egenskap av bildlÀrare vill jag vidga utrymmet för ungdomars visuella kultur i skolan. Jag har ett intresse för hur mina blivande elever ser pÄ bilder och bildkommunikation, visuella identiteter och visuella kommunikationsredskap, det Àr detta intresse som ligger till grund för uppsatsen.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förstÄelse för tvÄ studiegruppers dynamik och individens lÀrpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lÀrplattform. GrundlÀggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lÀrpotential, med tonvikt pÄ dialog och kommunikation. Respons och Äterkoppling frÄn sÀndare och mottagare Àr det som utgör den aktiverande principen dÄ den ligger till grund för förstÄelse i dialogen. Metoden som Àr en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats pÄ en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lÀrplattformen dÀr kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lÀrandet (PBL).

SammanfattningBakgrund: Trots starkt underbyggda evidens för amningens betydelse ses en nedÄtgÄende trend i amningsstatistiken i Sverige. Syfte: Att studera vilka upplevelser och erfarenheter mödrar har av sitt/sina barns uppfödning med fokus pÄ det första halvÄret.Metod: DÄ syftet var att studera mödrarnas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Data samlades in via en internetbaserad enkÀt bestÄende av tvÄ delar; 1) nÄgra korta frÄgor om informantens bakgrund; 2) en kvalitativ del med en öppen frÄga dÀr informanterna ombads att berÀtta om sina erfarenheter och upplevelser av sitt/sina barns Àtande. BerÀttelserna analyserades med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehÄlls analys. Totalt inkluderades 136 mödrar i studien.Resultat: UtgÄngspunkten för majoriteten av mödrarna, bÄde under graviditeten och efter förlossningen, var att amma sina barn. De sÄg amning som en sjÀlvklarhet, ett förstahandsval och det bÀsta alternativet för barnet.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Dagligen utsa?tts vi fo?r en stor ma?ngd kemikalier, som har visat sig vara mer eller mindre farliga. Ma?nga av dessa kemikalier har en negativ pa?verkan genom att fo?rgifta miljo?n men ocksa? oss ma?nniskor. Barn och foster a?r speciellt utsatta fo?r skadliga kemikalier och fra?mst hormonsto?rande kemikalier.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att ur ett pedagogiskt undervisningsdidaktiskt perspektiv skapa en utökad förstÄelse för tvÄ studiegruppers dynamik och individens lÀrpotential inom IT-stödd distansundervisning via en elektronisk lÀrplattform. GrundlÀggande faktorer som belyses i studien avser interaktion, gruppdynamik och individens lÀrpotential, med tonvikt pÄ dialog och kommunikation. Respons och Äterkoppling frÄn sÀndare och mottagare Àr det som utgör den aktiverande principen dÄ den ligger till grund för förstÄelse i dialogen. Metoden som Àr en fallstudie, inspirerad av en etnografisk ansats, har baserats pÄ en textanalys av arkiverat dokument, ur en realistiskt IT-miljö med direktinsyn i den aktuella lÀrplattformen dÀr kursen har bedrivits. Dialog och kommunikation studeras tillsammans med den pedagogiska idén; det problembaserade lÀrandet (PBL).

Kulturkompetens definieras som förmÄgan att vara medveten om sina egna antaganden, vÀrderingar och fördomar, ha kunskap och förstÄelse för klienters olika vÀrldsbilder, samt förmÄga att utveckla lÀmpliga strategier för intervention utifrÄn detta. Dagens samhÀlle bestÄr av en mÄngfacetterad befolkning med varierande kulturell bakgrund. Arbetsterapi syftar till att frÀmja behandlingar och fÄ resultat som Àr relevanta för klientens livsstil och vÀrderingar. En professionell arbetsterapeut i ett mÄngkulturellt samhÀlle bör kunna möta de olika behov som uppstÄr hos mÀnniskor med en annan kulturell bakgrund Àn vÄr egen. Med andra ord krÀvs kulturkompetens för att kunna utföra ett professionellt arbete inom vÄrden i ett mÄngkulturellt samhÀlle.

Kvalitet i sĂ€rskolan handlar enligt Skolverket (2001a) om de mĂ„l som formulerats för elevernas undervisning. Syftet med denna studie var att undersöka hur lĂ€rare arbetar med bedömning av elevers kunskapsutveckling i trĂ€ningsskolan. Hur genomförs den pedagogiska kartlĂ€ggningen och dokumentationen? Vilka bedömningsredskap anvĂ€nder lĂ€rarna? Är mĂ„len i de individuella utvecklingsplanerna (IUP) tydligt kopplade till kursplanen? Kvalitativa intervjuer genomfördes pĂ„ tvĂ„ trĂ€ningsskolor i en kommun i mellersta Sverige. De intervjuade Ă€r nio klasslĂ€rare som ansvarar för bedömning av elevers kunskapsutveckling i trĂ€ningsskolan.

Bakgrund Celiaki Àr en autoimmun sjukdom som ger inflammation i tunntarmsslemhinnan vid intag av gluten. Symtom hos vuxna kan vara diffusa och dÀrför svÄra att koppla till celiaki. I Sverige Àr genomsnittstiden frÄn första symtom till celiakidiagnos ungefÀr 10 Är och det finns luckor i kunskapen om vilka konsekvenser fördröjningen till diagnos ger.Syfte Studiens syfte Àr att överblicka hur fördröjd diagnos av celiaki hos vuxna pÄverkar samhÀllets resurser, hur dessa individer upplever att symptomen pÄverkat deras sociala liv före och efter diagnos, samt om diagnostiken behöver effektiviseras.Metod I Sverige, september 2012, skickades en Internetbaserad enkÀt ut till 4337 medlemmar i Svenska Celiakiförbundet varav 611 kvarstod efter bortfall. EnkÀtens fokus var frÀmst sjukfrÄnvaro, vÄrdkontakter och social pÄverkan p.g.a. symtom av celiaki.