Misogyny in gaming culture ? a qualitative discourse analysis of the reproduction of patriarchal dominance in the gaming culture is based on Teun A. van Dijk's belief that a dominant group continuously produces and reproduces its social dominance over a subordinate group by using the language. The members of this group do not simply do this by being. A person does not want to risk damaging its reputation which makes the dominant group forced to use various strategies to reproduce its dominance.

Syftet med studien är att ta reda på vad arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer anser varaproblematiskt med internet och sociala medier i arbetslivet. Vi vill söka svar på hur enskilda arbetstagare och arbetsgivare kan förhålla sig till utvecklingen i arbetslivet samt vilkariktlinjer arbetsgivar- och fackförbund uppmanar sina medlemmar att använda.Den teori och tidigare forskning som tagits del av berör problematiken gällande att skilja på privatliv och arbetsliv samt vilka konsekvenser det kan få för bibehållandet av gränsen mellan de olika sfärerna. Kravet på flexibilitet för enskilda arbetstagare har ökat och samtidigt beskrivs dagens samhälle som ett risksamhälle. Tilliten i anställningsförhållandet blir viktigare i och med att den kan hantera den ökade risken. Även styrning på avstånd tas upp, vilket bland annat innebär att staten delegerar ut mer och mer ansvar till de enskilda medborgarna i olika sammanhang.Studiens genomförande och metod är av kvalitativ art där intervjuer utgör det empiriska underlaget.

Syfte och frågeställningar: Genom att undersöka en grupp unga kvinnors föreställningar om näthat, är syftet att belysa hur fenomenet kan förstås. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur näthat framställs i två dagstidningar och hur framställningar liknar och skiljer sig från kvinnornas uppfattningar.? Hur uppfattas näthat av de intervjuade kvinnorna och vilka eventuella erfarenheter och händelser har inverkat på deras syn på fenomenet?Hur framställs näthat i dagstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten? Hur förhåller sig de intervjuade kvinnorna till den bild av näthat som kommuniceras via media och överensstämmer deras syn på fenomenet med den mediala framställningen?Metod och material: Frågeställningarna undersöks genom att kombinera metoderna fokusgruppsintervju med fyra unga kvinnor och dokumentanalys av 20 tidningsartiklar.Huvudresultat: Majoriteten av tidningsartiklarna framställer näthat som ett fenomen där män näthatar kvinnor. Enligt intervjupersonerna handlar näthat främst om tjejer som är taskiga mot varandra. Dock uttrycker intervjupersonerna och vissa tidningsartiklar att näthat inte är homogent, i avseende vem eller vilka som drabbas, eftersom även andra grupper är utsatta.

Upplever kvinnor att de får socialt stöd på diskussionsforum på nätet vid graviditet? Kan de verkligen uppleva socialt stöd i en virtuell värld? Min utgångspunkt för att undersöka detta var tidigare forskning inom området socialt stöd och hälsa på Internet. Merparten av forskningen inom området har skett i främst USA men även Storbritannien. En tidigare svensk utvärdering av föräldrastöd på Internet av Folkhälsoinstitutet ligger till grund för syftet med denna uppsats. Förutom tidigare forskning valde jag att genomföra empiriska undersökningar i form av enkät och intervjuer.

En bok, en film, ett bibliotek, ett museum eller Internet innehåller ingen kunskap i sig. De är på olika sätt och i olika grad möjligheter till att producera kunskap för den person som har den kompetens som krävs för att tillgodogöra sig den. Mitt intresseområde i detta magisterarbete är hur Internet som plats kan användas i ett pedagogiskt syfte och frågeställningen lyder:Hur kan Internet som plats och Internets visuella möjligheter användas, för att utveckla ett interaktivt läromedel? Hur kan detta interaktiva läromedel utformas så att bilden blir huvudsaklig informationskälla? Mot bakgrund av frågeställningen ovan består en del av magisterarbetet av att förarbeta, planera, strukturera och skissa fram en webbsida som jag kallar Animationshuset. På denna sida ska användarna kunna lära sig enkel animation.

Flera studier har tidigare visat på en motvilja eller ett undvikande beteende på Internet gällande annonseringsformatet banner hos Internetanvändare. Denna studie utgår från tre teorier som ämnar beskriva varför det här problemet existerar. De tre teorierna är hindrande av arbetsuppgift, upplevt mediebrus och tidigare negativa erfarenheter. Kvalitativa intervjuer med både medie- och webbyråer samt en annonsförmedlare inom webbmedia har genomförts för att skapa en uppfattning om hur företag inom mediebranschen arbetar med och hanterar fenomenet som kallas banner blindness. Insamlad data jämförs med de teoretiska begreppen och analysen visar på en medvetenhet hos respondenterna om fenomenet och dess bakomliggande orsaker.

Vi har valt att titta på hur E-sportmarknaden använder sig av sociala medier för att sprida sig ut bland medierna och nå befintliga och framtida användare. E-sport är ett begrepp som innefattar all typ av elektronisk sport. Dota2 och Starcraft 2 är två exempel på spel där E-sport är ett vinnande koncept. Vi har valt att skapa föreningen, Gruesome Gaming som ligger till grund för uppgiften för att kunna ta reda på hur de sociala medierna fungerar i marknadsföringssyfte. Människors beteende på Internet samt hur människor hanterar marknadsföring på Internet kommer upplysas närmare i arbetets resultatkapitel.

Denna C-uppsats undersöker om tittarens attityder till marknadsföring på webb-TV kan förändras av en interaktiv tjänst som ger möjligheten att välja de reklamfilmer som ska presenteras. För att skaffa information använde vi oss av en empirisk studie som involverade fokusgruppsintervjuer med erfarna deltagare. Studien är därför baserad på respondenternas tidigare kunskap av webb-TV för att kunna jämföra dessa mot den nya experimentella implementerade tjänsten. Efter studien har vi funnit att attitydförändringar verkar har inträffat: Majoriteten av tittarna tycker att en valbar reklamtjänst skulle öka tittarupplevelsen till det bättre. Dock tycker en minoritet att valet leder till ett ytterligare moment som bedöms vara för tidskrävande..

Den här uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framställer sin identitet på Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och målgruppen har varit unga vuxna i åldern 19-25 år. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas användning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers?, in three cities, understand how the child?s position in the Swedish child protective services? enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers? view of the child?s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier?s pathways to participation and the term discretion.

I den här undersökningen har vi tagit del av diskussioner på två nätforum. Det ena är Flashback, ett privat, kommersiellt och mer eller mindre icke-kontrollerat forum. Det andra är Soctanterna på nätet, som drivs av Malmö stad och inom vilket professionella socialsekreterare verkar. Vårt material består av trådar där unga beskriver och diskuterar problem med den egna psykiska hälsan och som därför har sökt hjälp på dessa forum. I studien jämförs de två forumen med utgångspunkt i forumets kontroll, vertikal och horisontell dialog, samt den professionella ansatsen som Soctanterna på nätet har, respektive den icke-professionella ansatsen som förekommer på Flashback.

It is self evident that our society is an information one. This is true from the things we see around us.The world is now a global village.It just take seconds for communication to be established from one part of the globe to another.What a tremendous achievement for information technology.Among the recent developments of information technology is the scientific wizardary of cyber medicine.The internet has definitely revolutionalised the healthcare industry. Many people in developed countries of the world seek medical information, advice or even buy drugs via the internet.So many websites rise every now and then claiming to provide various medical assistance to patients. But the application of information technology to medicine poses some ethical problems today. It is because of this that cyber medicine attracts my attention in this research.With this research, I hope to offer some recommendations for a morally acceptable cyber medicine .This will help to some extent in solving this all important problem ofcyber medicine for the good of the health care industry and the society at large..

Det övergripande syftet med föreliggande uppsats har varit att bidra till en djupare förståelse om självhjälp på Internet genom att belysa individens medvetande och interaktion med andra. Studiens forskningsobjekt har utgjorts av sju individers livsberättelser som återfinns på ett diskussionsforum på Internet och har genomförts enligt en narrativ forskningsmetod och hermeneutiskt ansats. Studien är av kvalitativ art och individens handlande och självupplevda verklighet har stått i fokus. Teorin som applicerats i studien är det pragmatiska mikroperspektivet, symbolisk interaktionism, med följande teoretiska utgångspunkter: symboler, bortträngning, identitetsberövande och ömsesidigt stöd. Analysen är tematiserad enligt studiens tre frågeställningar.

Syftet med denna undersökning var att ge en överskådlig syn på hur elever tänker kring användandet av internet. Undersökningen belyser även skillnader för informationssökning privat och i skolan, samt skillnader mellan teoretiska och praktiska program. Detta gjordes med hjälp av en kvantitativ metod där respondenterna fick fylla i en enkät. Resultatet har visat på att elever generellt sett använder både Wikipedia och Google i sitt sökande efter information. Det förekommer även en del elever som tror att censur gäller på internet.

Mitt examensarbete gick ut på att bygga en hybrid klient som använder sig av samma användargränssnitt som Xcerions redan implementerade webbklient CloudTop. Klienten ska kunna köras utan användning av en webbläsare och i stället vara ett installerat program på datorn. Källkoden till CloudTop, som är skriven i Javascript, kommunicerar nu med kod skriven i C++ med hjälp av en brygga som förbinder dessa två språk. C++-delen hanterar XSLT-förfrågningar, vilket normalt hanteras av en webbläsare. Programmet är även förberett för att utökas med kod som stödjer att programmet ska kunna köras utan tillgång till internet.