Sökresultat:
1010 Uppsatser om Internationellt företagande - Sida 66 av 68
Afrikansk svinpest hos vildsvin : ett hot mot svensk grisproduktion?
Afrikansk svinpest Àr en av de allvarligaste grissjukdomarna och Àr pÄ frammarsch i östra Europa. Under 2000-talet har det oerhört tÄliga afrikanska svinpestviruset med hög morbiditet och mortalitet spridits frÄn Afrika till Kaukasusregionen och angrÀnsande europeiska lÀnder dÀr den utgör en stor risk för den globala grisindustrin. Sjukdomen Àr ingen zoonos men eftersom det saknas vaccin och behandling har den en stark pÄverkan pÄ mÀnniskor rent socialt och ekonomiskt nÀr deras grisar drabbas. Sjukdomsutbrott leder till minskad internationell handel, kostsamma kontrollstrategier för att stoppa utbrott och stora förluster för smÄskaliga bönder. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utvÀrdera huruvida europeiska vildsvin kan bli ett hot mot grisproduktionen i Sverige.
Toner för miljoner : En studie av musikmarknaden ur ekonomiskt teoretiskt perspektiv
Musikbranschen stÄr idag inför ett stort förÀndringstryck dÄ den verksamhet den Àr baserad pÄ, skivförsÀljning, pÄ bara nÄgra Är har tappat en tredjedel av sin omsÀttning. Ett stort hot mot skivförsÀljningen Àr den ökande nedladdningen av musik via Internet. Musik Àr en vara som konsumeras i mÄnga olika former; inte bara via skivor utan genom radio och TV, konserter, pÄ diskotek, under trÀningspasset pÄ gymmet och sÄ vidare. Alla dessa former ger intÀkter till upphovsmÀnnen samt artisterna och har idag stor betydelse för dem. Denna uppsats Àmnar anlÀgga ett brett perspektiv pÄ musikmarkanden och redogöra för hur dessa olika former hÀnger samman och pÄverkar varandra.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera marknaden för musik ur ett ekono-miskt teoretiskt perspektiv, för att sedan analysera musiknedladdningens vÀlfÀrdsekonomiska pÄverkan pÄ denna.
IFRS 3 & IAS 39 : ĂvergĂ„ngen till IFRS ? resultatmĂ€ssiga effekter
FrÄn och med den 1 januari 2005 mÄste alla börsnoterade bolag redovisa enligt IFRS. Fördelar med IFRS Àr harmonisering av redovisningsprinciperna mellan olika lÀnder, internationellt enhetlig redovisningspraxis och att investerare lÀttare kan jÀmföra olika företags finansiella information som Àr baserade i olika lÀnder. Nackdelar med IFRS Àr att reglerna Àr mer omfattande och detaljerade Àn de tidigare rekommendationerna frÄn RedovisningsrÄdet. Vid införandet av IFRS 2005 förutspÄdde branschfolk inom redovisningsomrÄdet att de nya redovisningsreglerna skulle ha en stor effekt pÄ resultatet och det egna kapitalet och mÄnga var kritiska till att reglerna var för mycket orienterade mot marknadsvÀrdering. DÀrför Àr det av intresse att veta vilka effekter som har uppkommit pÄ grund av IFRS 3 och IAS 39, som pÄ förhand förutspÄs pÄverka företagen mest.
Burmesiska exilmedier : utmaningar och hinder under flytten hem
Den hÀr studien Àr utförd i Chiang Mai i Thailand och syftar till att undersöka situationen för burmesiska journalister som dÀrifrÄn verkar i exil. Sedan 2011 har omvÀlvande politiska samhÀllsförÀndringar genomförts av regimen i Burma som internationellt omtalas som en pÄgÄende demokratiseringsprocess. Exilmedierna har i skrivande stund flyttat delar av produktionen in i landet i hopp om att i framtiden flytta hela verksamheten till Burma. Följande frÄgestÀllningar behandlas: 1) Hur upplever exiljournalisterna sin roll i den pÄgÄende demokratiseringsprocessen? 2) Hur ser förhÄllandet mellan exiljournalisterna och regimen ut? 3) Finns det skillnader mellan att jobba inifrÄn Burma eller i exil som pÄverkar rapporteringen? 4) Hur kan de studerade mediernas roll förstÄs i förhÄllande till McQuails (2003) teori om ?demokratiskt deltagande medier??Den teoretiska ramen baseras pÄ teorier om demokrati, det offentliga rummet, mediers roll i underutvecklade lÀnder, lÀnder under samhÀllsförÀndring och alternativa medieformer.
OPEVAL - för krigarnas skull
I samma ögonblick som du lÀser denna mening Àr sannolikheten stor att en svensk soldat patrullerar pÄ en bakgata i Liberiashuvudstad Monrovia. Senare i Är, eller under nÀsta Är, utanför Afrikas ostkust, Àr det möjligt att en svensk sjöman embarkerarett misstÀnkt smuggelfartyg som blivit prejat av HMS GÀvle. Samtidigt över Irak under ett Air Policing uppdrag i FN:s regiblir ett flygplan ur SWAFRAP JAS 39 belyst av ett fientligt luftvÀrnssystem. Vid samtliga dessa tre hÀndelser Àr det tryggt attveta att den svenska materielprocessen, ingÄende organisationsenheter, strukturer och metoder Àr optimerade för att dessa soldater,sjömÀn och flygare skall kunna lita 100 % pÄ sin utrustning. För visst Àr det sÄ, eller ??De tre olika exemplens trovÀrdighet kan sÀkerligen diskuteras men faktum kvarstÄr.
Teknikens roll för Knowledge Management : Verktyg för Knowledge Management
De flesta företag Àr i dagens lÀge i högsta grad beroende av den information och kunskap som deras anstÀllda besitter. Men vetskapen om hur denna kunskap skall tas till vara Àr inte alltid en sjÀlvklarhet. Det Àr hanteringen och spridningen av kunskapen som begreppet Knowledge Management innefattar. Knowledge Management tar hela tiden större plats ute bland organisationer, och det Àr förstÄelsen för vikten av detta som medfört att större fokus har lagts pÄ den teknik som anvÀnds vid kunskapshantering. DÄ utvecklingen av tekniken pÄgÄr konstant, skapas dels nya möjligheter men Àven barriÀrer som mÄste överkommas.
Orena revisionsberÀttelser Är 2001 och 2005 : - har revisionsskandaler, reformerade lagar och RS pÄverkat revisorns arbete och anmÀrkningar?
SammanfattningDe senaste Ären har en rad revisionsskandaler skakat omvÀrlden och revisorerna hamnade i och med detta i blÄsvÀdret. Deras oberoende ifrÄgasattes och intressenterna tappade snabbt förtroendet för deras granskning. Antalet skadestÄndsprocesser mot revisorerna ökade och intressenterna, media samt regeringen krÀvde hÄrdare regleringar inom omrÄdet. Till följd av detta genomfördes förÀndringar av revisorernas regelverk och lagstiftning för att förhindra framtida skandaler. I Sverige har det sedan Är 2002 införts bl.a.
De svenska fastighetsbolagens redovisningsval för förvaltningsfastigheter och dess effekter pÄ redovisningens kvalitativa egenskaper : En studie av noterade respektive onoterade svenska fastighetsbolag efter implementeringen av internationellt regelverk
AbstractTitle: The Swedish real estate companies choices of valuation within investment properties and its further effects on the qualitative characteristics of accounting.-A study of the Swedish real estate companies listed and non - listed on the stock market, after the application of the international rule board.Background and Problem: From January 2005, all companies, listed on a stock market within the European Union, are required to prepare their consolidated accounts using common set of International Accounting Standards, IAS/IFRS. In Sweden, this opportunity has also been given to non-listed companies, to voluntary implement these rules in their consolidated accounts. One difference between Swedish accounting rules and contemporary International rules, deals with the accounting treatment of investment properties, which foremost affects the real estate market?s accounts. In contrast to the Swedish Financial Accounting Standards Council?s recommendation RR 24, the new standard, IAS 40, permits a choice between different accounting alternatives.
Strategier och budskap i CSR-kommunikation : En studie av tva? konsumentfo?retags tillva?gaga?ngssa?tt och anseende
Att ta ett större ansvar inom miljömĂ€ssiga, ekonomiska och sociala frĂ„gor blir en allt viktigare punkt pĂ„ mĂ„nga företags agendor, och en allt betydelsefullare aspekt för konsumenter att ta hĂ€nsyn till nĂ€r de övervĂ€ger köp av produkter eller tjĂ€nster. Företagsansvar, internationellt benĂ€mnt som corporate social responsibility eller CSR, har ocksĂ„ fĂ„tt ett genombrott bland myndigheter och andra officiella organ sĂ„som FN och EU, som jobbar för att underlĂ€tta för företag genom olika riktlinjer och redovisningsÂstandarder för CSR. FristĂ„ende intresseorganisationer har ocksĂ„ en viktig del i CSR-frĂ„gan, bĂ„de som samarbetspartner och som granskare. MĂ„nga av företagens intressenter Ă€r intresserade just av statistik och resultat, men hur kommunicerar ett konsumentföretag till sina kunder att de satsar pĂ„ CSR-frĂ„gor? Hur kan företag anvĂ€nda av olika typer av strategier, kanaler och budskap för att stĂ€rka sitt varumĂ€rke och nĂ„ ut med sitt ansvarstagande? Trots att arbetet med CSR ofta föregĂ„s av noggranna strategiska övervĂ€ganden och diskussioner om hur CSR pĂ„verkar varumĂ€rket, Ă€r det inte alla företag som har en tydlig plan för hur de ska kommunicera CSR mot konsumenter.Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommunikationen kring företags CSR-arbete sker, ser ut och uppfattas hos den intressentgrupp som företagets produkter eller tjĂ€nster riktar sig mot Â? konsuÂmenterna.
Karlstads kommun och Internet : En innehÄllsanalytisk undersökning av Karlstads kommuns webbkommunikation
Den europeiska internationella privatrÀtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillÀmpar för att faststÀlla en juridisk persons nationalitet Àr inte harmoniserad. Inom EU stÄr följaktligen inkorporerings- och sÀtesprinciperna mot varandra. De lÀnder som tillÀmpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den ocksÄ kallas, avgör frÄgan om bolagets rÀttsliga hemvist utifrÄn var bolaget Àr registrerat. I de andra staterna som utgÄr ifrÄn sÀtesprincipen, avgörs istÀllet frÄgan utifrÄn var bolaget har sitt faktiska sÀte.Den europeiska internationella privatrÀttens relation till EU-rÀtten Àr genomgÄende stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla förenlighet mellan tillÀmpliga bestÀmmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, sÀrskilt nÀr det Àr nödvÀndigt för att den inre marknaden ska fungera vÀl.
VÀxtbÀddar för trÀd i gatumiljö : skelettjordars konstruktion och funktion
VÀxtbÀddar för trÀd i gatumiljö ? skelettjordars konstruktion och funktion Àr den första rapport pÄ svenska som beskriver anvÀndandet, hanteringen och utvecklingen av skelettjord.
Skelettjorden ska vara en jord som bÀr upp trafikytan och fungerar som rotmöjligt utrymme för stadstrÀden. Defintionen innebÀr att skelettjord Àr en del av stadstrÀds vÀxtbÀddar i hÄrdgjorda ytor och att den ska ge trÀden ett rotmöjligt utrymme och samtidigt vara bÀrande av den ovanliggande trafikytan.
Rapporten utgörs av litteraturstudier, fallstudie och intervjustudie för att ge en bred uppfattning om hur skelettjord ska anvÀndas och hur den anvÀnds.
Urban Sprawl och Dagens Stadsbyggnadstrender : en fallstudie av Kungsbacka
Syftet med arbetet Àr att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det gÄr och fÄ svar pÄ varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en vÀldigt liten centralort i förhÄllande till kommunens storlek. De flesta av invÄnarna i kommunen bor i utbredda villaomrÄden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gÄ in pÄ vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. NÀr man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvÀgar, stora köpcentrum och utbredda stÀder.
Juridiska personers möjligheter att flytta sitt sÀte inom EU : En analys av etableringsrÀtten enligt FEUF samt inkorporerings- och sÀtesprinciperna
Den europeiska internationella privatrÀtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillÀmpar för att faststÀlla en juridisk persons nationalitet Àr inte harmoniserad. Inom EU stÄr följaktligen inkorporerings- och sÀtesprinciperna mot varandra. De lÀnder som tillÀmpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den ocksÄ kallas, avgör frÄgan om bolagets rÀttsliga hemvist utifrÄn var bolaget Àr registrerat. I de andra staterna som utgÄr ifrÄn sÀtesprincipen, avgörs istÀllet frÄgan utifrÄn var bolaget har sitt faktiska sÀte.Den europeiska internationella privatrÀttens relation till EU-rÀtten Àr genomgÄende stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla förenlighet mellan tillÀmpliga bestÀmmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, sÀrskilt nÀr det Àr nödvÀndigt för att den inre marknaden ska fungera vÀl.
Multiarenan, vision och verklighet : Göransson Arena, LÀkerol Arena och Projekt Strömvallen
Under senaste decenniet har vi i Sverige kunnat följa det ena arenabygget efter det andra. Dessa har motiverats med att sporten krÀver modernare arenor för att utvecklas positivt och vara konkurrenskraftig bÄde nationellt och internationellt. Dessutom motiveras om- och nybyggnationerna med att evenemangen rent ekonomiskt mÄste ges möjlighet att sÀkra sina omkostnader, samt att öka det ekonomiska bidraget till Àgarna av arenan. För att möta alla ingÄende kravspecifikationer som stÀlls för att fÄ ekonomi i byggnationen, ser man lösningar som kombinerar arenan rent sportsligt med andra faciliteter. För att tÀcka kostnaderna som dessa arenor för med sig stÀller det i sin tur krav pÄ att man fyller dessa med evenemang som lockar publik.
Nordiska Ambassaden i Budapest
Ambassaden som institution har en lĂ„ng tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En frĂ„ga som mĂ„ste stĂ€llas Ă€r hur den traditionen fungerar i dagens samhĂ€lle? Ăr det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhĂ„ller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrĂ„gasĂ€tta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjĂ€lpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling?Ăkande samarbete och rörlighet mellan vĂ€stlĂ€nder och framförallt EU-lĂ€nder innebĂ€r att ambassaderna fĂ„r allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulĂ€ra uppgifterna minskar. I en vĂ€rld med mer och mer informellt utbyte mellan lĂ€nder i form av turism, affĂ€rskontakter, utbytes-studier m.m. fĂ„r den officiella diplomatin en nĂ„got förĂ€ndrad roll.