Sökresultat:
1010 Uppsatser om Internationellt företagande - Sida 25 av 68
Svenska modeföretags internationalisering : PÄverkas varumÀrket och företagets image?
Tidigare har det framförallt varit företag som IKEA, Ericsson och Volvo som expanderat utomlands och branscher sÄsom musik, telekommunikation och skogsindustri som stÄtt för exporten men idag vÀljer Àven mÄnga svenska modeföretag att expandera sin verksamhet utomlands. NÀr ett företag etablerar sig pÄ andra marknader stÀlls det inför andra förutsÀttningar, exempelvis; kulturella olikheter, skilda konsumtionsmönster och preferenser. DÀrmed tvingas företagen att ta stÀllning till i vilken utstrÀckning de skall anpassa sin marknadsföring efter varje lands specifika villkor. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur och varför svenska modeföretag expanderar internationellt, och vidare hur det i sÄ fall pÄverkar deras image och identitet. Vi har funnit att företagen tillÀmpar samma strategier som i Sverige Àven pÄ marknader som skiljer sig frÄn den svenska.
Underskottsavdrag - reglering enligt 40 kapitlet Inkomstskattelagen
Det Àr inte alltid företagen gÄr med vinst utan det hÀnder att ett beskattningsÄr slutar med en förlust. Lagstiftningen i Sverige och Àven internationellt tillÄter företagen att spara denna förlust till ett Är med vinst vilket resulterar i ett lÀgre skattemÀssigt resultat. I det fall flera beskattningsÄr slutar i förlust fÄr de lÀggas till tidigare förluster och sparas ackumulerade för att rullas framÄt pÄ obestÀmt tid. Reglerna avseende förlustutjÀmning har funnits lagstadgat sedan 1960 och de resonemang som finns i föregÄende utredningar gÀller i mycket fortfarande idag. Idag Äterfinns reglerna för denna förlustreglering, underskottsavdrag, i Inkomstskattelagens (1999:1229) 40:e kapitel och har sedan införandet genomgÄtt mÄnga förÀndringar i form av bÄde förenklingar och spÀrrande lagstiftning.
VÀgskÀlet vid Kyoto - En komparativ studie av Sverige och Australiens miljöpolicy med utgÄngspunkt i Kyotoprotokollet -
Klimatkonventionens ramverk, om att stabilisera graden av vÀxthusgaser i atmosfÀren pÄ en nivÄ som minskar mÀnniskans pÄverkan pÄ den globala uppvÀrmningen, fick i Kyoto 1997 ett protokoll som innebar bindande krav för ratificerande lÀnder. Kyotoprotokollet trÀdde i kraft 2005 med resultatet att samtliga OECD-lÀnder, exklusive USA och Australien, accepterade differentierade Ätaganden om att sammantaget minska sina vÀxthusgasutslÀpp. Undersökningen utgÄr frÄn detta faktum och med en jÀmförande studie mellan Sverige och Australien, genom teorin liberal institutionalism, syftas till att frambringa ett svar pÄ huruvida Kyotoprotokollet Àr ett effektivt internationellt samarbete ur implementeringssynpunkt. Det empiriska materialet Àr hÀmtat frÄn lagtexter och policydokument. Resultat och analys visar att Kyotoprotokollet Àr effektivt i avseendet att det har bidragit till uppkomsten av en omfattande universell diskussion som har pÄverkat Àven ett icke-ratificerande land som Australien att mer aktivt minska sina vÀxthusgasutslÀpp.
Ett hÄllbart ansvar : en studie av den svenska rÀttsliga regleringen av ansvaret för förorenade omrÄden och mÄlet om en hÄllbar utveckling
Sedan miljöbalken infördes och den politiska mÄlsÀttningen om ett ekologiskt hÄllbart samhÀlle lagstadgades har kravet om att sanera förorenade omrÄden stÀrkts. DÀrigenom ökar ocksÄ kravet pÄ en tydlig lagstiftning dÀr det gÄr att stÀlla förorenaren till svars, i enlighet med den internationellt vedertagna principen om att förorenaren betalar. I studien beskrivs hur miljölagstiftningen i Sverige utvecklats nÀr det gÀller regleringen av ansvaret för efterbehandling av förorenad mark. Vidare undersöks om den gÀllande rÀtten medverkar till uppfyllandet av miljöbalkens mÄl om en hÄllbarutveckling. Som teoretisk grund anvÀnds teorier om hÄllbar miljörÀtt.
Nedskrivning av goodwill : En studie om faktorer som pÄverkar nedskrivning av goodwill i svenska börnoterade bolag.
Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till hur sociala medier har förÀndrat den traditionella rekryteringsprocessen. Sociala medier Àr ett Àmne och omrÄde i rekryteringssammanhang som Àr relativt outforskat och nytt och dÀrmed har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Studien syftar till att kartlÀgga, beskriva samt att undersöka hur tre globala, ett internationellt, och ett nationellt företag anvÀnder sig utav sociala medier i sina rekryteringsprocesser. Genom kvalitativa intervjuer har fyra frÄgestÀllningar besvarats som berör hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, om sociala medier har pÄverkat det traditionella tillvÀgagÄngssÀttet att rekrytera, problem som kan uppstÄ nÀr sociala medier anvÀnds i rekryteringsarbetet samt hur anvÀndandet av sociala medier kommer se ut i framtiden. Studiens resultat visar att sociala medier anvÀnds som komplement inom den traditionella rekryteringsprocessen. Annonsering, urval och referenstagning kan idag utföras via sociala medier till mindre kostnader och med högre effektivitet gentemot traditionella tillvÀgagÄngssÀtt.
Revisorers syn pÄ marknaden för börsbolagsrevision
Under de senaste decennierna har revisionsmarknadsstrukturen genomgÄtt stora förÀndringar till följd av de samgÄenden och skandaler som Àgt rum. Antalet stora revisionsbyrÄer har minskat och de kvarvarande dominerar alltmer sÄvÀl nationellt som internationellt. Efter finanskrisen som bröt ut Är 2008 har Europeiska kommissionen publicerat en grönbok om revisionspolitik. I denna lyfts bland annat marknadskoncentrationen upp som ett problem. I samband med detta har vi genomfört en studie med följande problemformulering: Hur upplever revisorer pÄ svenska medelstora revisionsbyrÄer den svenska marknaden för börsbolagsrevision? Studien fokuserar pÄ fyra omrÄden, dessa Àr: historisk bakgrund, den svenska marknaden för börsbolagsrevision, intrÀdesbarriÀrer och ÄtgÀrder.
Rapsolja- anvÀndning, kemisk sammansÀttning och odlingsfaktorer
Genom litteraturstudien undersöktes rapsoljans kemiska sammansÀttning och faktorer som pÄverkar sammansÀttningen av rapsfröet och rapsoljan under odling. Raps (Brassica napus) tillhör Brassicaceae och Àr en diploid korsning mellan kÄlrot (B. oleracea) och rybs (B. rapa). Vid vegetativ fas bildas blad och pÄlroten etableras.
Den europeiska sÀkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) & den gemensamma sÀkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) : En tankeskoleanalys av den vetenskapliga debatten under 2000-talet
Syftet med denna studie Àr att redogöra för hur man i den vetenskapliga debatten ser pÄ en europeisk sÀkerhets- och försvarspolitik och en gemensam sÀkerhets- och försvarspolitik för EU under 2000-talet, vilket möjliggör för en oinsatt lÀsare att kunna bilda sig en egen Äsikt i frÄgan. Den valda metoden Àr en tankeskoleanalys som tar fram de olika ÄsiktslÀgren som finns i debatten, och redogör översiktligt över vilka Äsikter dessa lÀger innehÄller. Resultatet av denna studie Àr fem tankeskolor som har en liknande syn pÄ EU och motiven bakom den gemensamma sÀkerhets- och försvarspolitiken.Tankeskolorna Àr emellertid mer olika nÀr det gÀller den framtida utvecklingen för politiken och EU, dÀr allt frÄn civil krishantering till militÀra insatser föresprÄkas med djupare integrering. Slutsatsen till varför det finns sÄ mÄnga olika sidor och Äsikter kring EU:s sÀkerhets- och försvarspolitik i debatten under 2000-talet Àr att det politiska lÀget och EU:s roll idag Àr förÀndrad. I tidigare debatter under det kalla kriget dominerade synpunkter om  USA:s roll för det internationella sÀkerhetslÀget.
Bockholmsbryggan : Att bo pÄ vatten
Stockholm har en lÄng tradition av boende pÄ vattnet. Gamla avbildningar av staden uppvisar ett myller av bebyggda bryggor och pÄlverk ute i vattnet. Genom Ären har stadens invÄnare ofta tagit sin tillflykt till bÄtar, prÄmar och halvsjunkna gamla vrak nÀr bostadsbristen varit svÄr. De flytande samhÀllena ute pÄ redden vid Ryssviken Àr det idag fÄ som kÀnner till.Under 1980-talet blev det olagligt att bo permanent pÄ bÄt i Stockholm. BÄtboende blev en grÄzon dÀrför att grÀnsdragningen mellan vistelse och boende pÄ bÄt blev för svÄr.
Textil- och klÀdesindustrin i EU - geografisk koncentration och produktionsfragmentering
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det har skett en förÀndring av den geografiska koncentrationen av textil- och klÀdesindustrin och dess olika sektorer i EU mellan 1992 och 2001 och om produktionen Àr fragmenterad, d.v.s. om de olika sektorerna inom textil- och klÀdesindustrin Àr koncentrerade till skilda lÀnder. MÄnga studier har gjorts för att undersöka den geografiska koncentrationen av textil- och klÀdesindustrin som helhet, men denna uppsats gör undersökningen pÄ en mer disaggregerad nivÄ. Industribaserad gini, (koncentrations-graden) och Balassa-index, (specialiseringskvoten), har berÀknats för industrigrenarna inom textil- och klÀdesindustrin och som mÄtt pÄ internationell produktionsfragmentering har intra-produkthandel tagits fram för lÀnderna i undersökningen. Slutsatsen Àr att den geografiska koncentrationen för de olika sektorerna och textil- och klÀdesindustrin som helhet har ökat endast obetydligt, men att det finns relativt stora skillnader mellan de olika industrisektorerna.
Christiania ? en studie av omrÄdets vÀrden som alternativt samhÀlle
Fristaden Christiania, centralt belÀgen i Danmarks huvudstad Köpenhamn, uppkom Är 1971. Det tidigare militÀromrÄdet, som dÄ var övergivet och omslutet av
ett plank, ockuperades av ett antal personer. Under det första Äret flyttade cirka 200-300 mÀnniskor in i omrÄdet. Under sin existens har Christiania varit omdebatterat
och Àr idag en internationellt kÀnd företeelse som sjÀlvstyrande fristad.
Christiania har engagerat sÄvÀl sina invÄnare som forskare och politiker. Syftet med arbetet Àr att utifrÄn fristaden Christiania undersöka och beskriva kulturella vÀrden i ett alternativt samhÀlle.
K3-regelverkets förvÀntade pÄverkan pÄ fastighetsbolag : Med fokus pÄ komponentavskrivning och upplysning om verkligt vÀrde för förvaltningsfastigheter
K3-regelverket har Ànnu inte införts. Det finns dÀrför mÄnga frÄgor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. TvÄ av de största förÀndringarna i och med K3-regelverket Àr kraven pÄ komponentavskrivning och upplysning om verkligt vÀrde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats Àr att erhÄlla insikt i och förstÄelse om hur fastighetsbolag som skall tillÀmpa K3-regelverket, ser pÄ detta regelverk och hur de tror att de kommer att pÄverkas av det i samband med införandet av detta.I studien anvÀnds en induktiv ansats. Det Àr ett relativt komplext problem som undersöks, och dÀrför anvÀnds en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer.
Revisionsstandard - RS : Vad innebar bytet frÄn Revisionsprocessen för revisorerna?
SammanfattningIntroduktionEtt antal skandaler hos företag som Enron och Parmalat har visat pÄ ett behov av tydligare regler för revision. För EU men Àven internationellt Àr införandet av revisionsstandarder ett sÀtt att införa harmonisering och jÀmförbara regler inom revision. Resultatet har blivit att EU infört International Standards of Auditing (ISA) som gemensam grund. I Sverige har den anpassats och översatts men anvÀnds under benÀmningen Revisionsstandard i Sverige, RS.Tidigare utfördes revision i Sverige under vad som dÄ kallades revisionsprocessen.SyfteSyftet med studien Àr att visa vad införandet av RS inneburit och hur det pÄverkat revisorernas arbete, vilka skillnader det Àr mellan RS och RP. Den delstandard vi kommer att lÀgga mer fokus pÄ Àr RS 570.MetodVi har utgÄtt frÄn att först studera gÀllande texter och regler, vad som fanns skrivet i RP och RS, samt debatter i branschtidningar.
CSR ( Corporate social responsibility) : En studie om hur H&M:s kunder upplever företagets kommunikation av CSR pÄ den inhemska marknaden.
K3-regelverket har Ànnu inte införts. Det finns dÀrför mÄnga frÄgor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. TvÄ av de största förÀndringarna i och med K3-regelverket Àr kraven pÄ komponentavskrivning och upplysning om verkligt vÀrde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats Àr att erhÄlla insikt i och förstÄelse om hur fastighetsbolag som skall tillÀmpa K3-regelverket, ser pÄ detta regelverk och hur de tror att de kommer att pÄverkas av det i samband med införandet av detta.I studien anvÀnds en induktiv ansats. Det Àr ett relativt komplext problem som undersöks, och dÀrför anvÀnds en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer.
Amfibiebrigaden mot 2020 : nya förmÄgor och krav pÄ bekÀmpningssystem
VÀgen frÄn invasionsförsvar till ett insatsförsvar för vÀpnad strid, nationellt och internationellt, innebÀr ett behov av nya förmÄgor och krav pÄ bekÀmpningsfunktionen inom amfibiebrigaden. Uppsatsen behandlar frÀmst system för sjö- och markmÄl i tidsperspektivet 2010-2020, men beskriver förmÄgor och krav som i viss utstrÀckning kan vara generella för hela bekÀmpningsfunktionen. Den strategiska nivÄns mÄlbild för utformningen av Försvarsmakten, framtida konflikt- och insatsmiljöer och de tekniska utvecklingsmöjligheterna utgör grunden för denna uppsats. Utöver perspektivplaneringen bygger uppsatsen pÄ bedömningar och vÀrderingar som gjorts i pÄgÄende studier inom AmfibiekÄren och inom forskningen om RMA som genomförts av FOI och FMV. Uppsatsen beskriver komplexiteten i system- och förbandsutformning i en allt mer grÀnsöverskridande framtid.