Denna uppsats fokuserar FNs generalsekreterare Javier Perez de Cuellar, Boutros Boutros Ghali och Kofi Annans tal i generalförsamlingen. Detta i en studie som diskuterar vilken bild av världspolitiken eller världsordningen som presenteras i deras tal. Två tidsperioder fokuseras, tiden efter Kalla krigets slut och tiden efter den 11 september med syftet att diskutera dessa i en analys där modeller och begrepp rörande makt och internationella relationer lyfter talens innebörd till det större sammanhanget. Metod för detta är en textanalys med kritisk diskursanalys som vägledande verktyg. En viktig tyngdpunkt hamnar med denna metod på vem det är som talar/hörs i texten.Utifrån generalsekreterarnas tal diskuteras alltså vems bild/bilder av världen det är som kommer fram i de anförande som hålls inför generalsförsamlingen och därmed i viss mån riktar sig till världens hela befolkning.

Artilleri används dagligen av USA i Afghanistan som en del i stöd till manöverförband genom forceprotection och show of force. Sverige har infört det nya artillerisystemet Archer som ännu inte testats internationellt vilket skapar ett behov av att samla in och analysera erfarenheter från internationella insatser med artilleriförband. Syftet med denna uppsats är att jämföra det svenska pjässystemet med system som används av andra länder i Afghanistan för att kunna dra slutsatser avgörande vårt systems funktionalitet i en internationell kontext. De huvudsakliga slutsatserna säger att Archer som system är väl lämpad för en insats i Afghanistan. Archer har möjlighet att lösa många av de uppgifter som amerikanska artilleriförband har löst i Afghanistan.

Efter den senaste tidens debatter om Laboraskolan så har vi i denna uppsats valt att fördjupa oss i skolan och det samfund som driver den. Laboraskolan är en grund- och gymnasieskola belägen i Hylte kommun, det som gör den speciell är att den drivs av det religiösa samfundet Plymouthbröderna. Plymouthbröderna är ett litet samfund som kallats för bland annat ?sekternas sekt? och som håller sig frånvända från det omgivande samhället. Trots detta fick skolan år 2007 efter flera tvister och vad som kallats en ?administrativ cirkus? tillåtelse att starta sin skola.

Syftet är att beskriva och analysera de problem som uppstår vid en introducering av internationella redovisningsstandarder och fokus läggs på huruvida den kinesiska kulturen inverkar på de problem som den kinesiska redovisningsprofessionen ställs inför vid en introducering i Kina. Vidare ämnar vi analysera användbarheten av Hofstedes kulturdimensioner, vilka vi baserar vår studie på. Vi har med utgångspunkt i en abduktiv ansats och ett deskriptivt angreppssätt genomfört en kvalitativ studie. Insamlingen av empiri har gjorts med hjälp av intervjuer. Vi har utgått från Hofstedes och Grays kulturteorier för att skapa det kulturella perspektiv som vårt syfte ämnar.

Problemformulering: Hur påverkar de nya amerikanska rekommendationerna för goodwill en koncerns resultat- och balansräkning i jämförelse med de internationella rekommendationerna för goodwill?Vårt syfte med denna uppsats är att jämföra nuvarande internationella rekommendationer, IAS 22 och IAS 36, med de nya amerikanska rekommendationerna FAS 141 och FAS 142.Metod: Eftersom vi har gjort en jämförelse mellan olika rekommendationer har vi betraktad dem som vår primärdata tillsammans med årsredovisning och delårsrapport från Stora Enso. Vår sekundärdata utgörs av litteratur och artiklar. Vi har som metod valt att använda fallstudie där Stora Enso är ett företag som vi har utgått ifrån. Eftersom de amerikanska rekommendationerna ännu ej tillämpats har vi använt hypotetiska fall i vår fallstudie.

Samfundet Jehovas vittnen avsäger sig blodtransfusion på grund av sin religiösa tro. Sjukvården ställs inför etiska problem när det uppstår en situation då patienten behöver blodprodukter. För vårdaren uppstår etiska konflikter mellan viljan att rädda liv, medicinska och juridiska aspekter samt patientens autonomi. Syftet med vår uppsats är att belysa de etiska problem som vårdaren kan möta i sjukvårdspraxis. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie och bygger på fyra vetenskapliga artiklar och en avhandling.

Den här uppsatsen handlar om adoptioner och hur adoptionen upplevs av den som går igenom det. Uppsatsen är grundad på kvalitativa metoder och är skriven utifrån de svaren som våra respondenter gav oss. Syftet med denna uppsats är att få reda på hur internationellt adopterade vuxna har upplevt deras anknytningsprocess till sin familj och det svenska samhället. Vi har använt oss av två teorier och två begrepp. De teorier som vi har använt oss av är etablerade och outsiders samt den sociologiska visionen.

Den Svenska Basketligan är en av få europeiska nationella ligor (oavsett sport) som tillämpar det stängda seriesystemet inom lagidrott. Sedan säsongen 92/93 har den högsta svenska ligan i basket varit stängd och upp- och nedflyttning har vilat på framförallt ekonomiska skäl, och inte sportsliga. Detta är väldigt ovanligt i Europa och i akademisk litteratur görs en tydlig uppdelning mellan europeisk och amerikansk idrottsstruktur. En faktor som bidrar till att göra ligans karaktär stängd är att mästarlagen och övriga topplags deltaganden i europeiska och regionala sammanhang är oregelbundna.I uppsatsen tillämpas ett systemteoretiskt perspektiv som grund och teorier om konkurrens och kompetensutveckling används som stödteorier. 5 spelare, varav 3 med internationell erfarenhet,2 coacher samt en basketfokuserad skribent ger i uppsatsen deras synpunkter på hur ligans struktur påverkar deras och ligans internationella konkurrenskraft.Studiens resultat pekar på att det finns stora möjligheter till en förbättrad internationell konkurrenskraft, men att det krävs förändringar i strukturen och synen på vad basketligan har för syfte..

Studien fokuserar på vilka utmaningar svenska internationella organisationer har vidtransferering av arbetssätt och personalpolitiska värden. Organisationer är allt merinternationella idag, vilket är möjligt tack vare dagens teknik och förbindelser. Det finnsmånga påverkansfaktorer som ligger inom och utanför organisationers kontroll och detta fårkonsekvenser för hur utfallet av transfereringen av arbetssätt och personalpolitiska värdenblir.Studiens teori baseras på de svårigheter och utmaningar som kan finnas itransfereringsprocesser inom Multi National Corporations (MNCs) och olika strategierorganisationer kan använda sig av. Det är svårt att hitta arbetssätt som passar alla inomorganisationer internationellt och det argumenteras att kulturskillnader mellan länder är en avde största utmaningarna för MNCs står inför.Syftet med studien var att undersöka vad i organisationers personalpolitik och arbetssätt somkan transfereras internationellt. Resultatet visade att detta fenomen är komplext och attorganisationer har svårt att hantera transfereringsprocesser.

Klimatkonventionens ramverk, om att stabilisera graden av växthusgaser i atmosfären på en nivå som minskar människans påverkan på den globala uppvärmningen, fick i Kyoto 1997 ett protokoll som innebar bindande krav för ratificerande länder. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005 med resultatet att samtliga OECD-länder, exklusive USA och Australien, accepterade differentierade åtaganden om att sammantaget minska sina växthusgasutsläpp. Undersökningen utgår från detta faktum och med en jämförande studie mellan Sverige och Australien, genom teorin liberal institutionalism, syftas till att frambringa ett svar på huruvida Kyotoprotokollet är ett effektivt internationellt samarbete ur implementeringssynpunkt. Det empiriska materialet är hämtat från lagtexter och policydokument. Resultat och analys visar att Kyotoprotokollet är effektivt i avseendet att det har bidragit till uppkomsten av en omfattande universell diskussion som har påverkat även ett icke-ratificerande land som Australien att mer aktivt minska sina växthusgasutsläpp.

Studien syftar till att skapa en översiktsbild av miljöjournalistiken kring Östersjön under 2012. Vi undersöker vilka perspektiv artiklarna har; är de lokala, nationella, internationella eller globala? Vilka miljöproblem är de som får mest utrymme i tidningarna och skiljer det sig beroende på var tidningen finns rent geografiskt och från olika perioder under året? Vi undersöker även vilka huvudaktörer/huvudkällor som får plats i artiklarna, samt vilket kön som dominerar huvudaktörerna/huvudkällorna.När miljörörelsen tog fart på 60-talet var det mest kvinnor som skrev om miljön i tidningarna och denna undersökning skönjer hur könsfördelningen såg ut under 2012 när det gällde producerade artiklar om miljöproblematiken i Östersjön. Artikelanalysen är kvantitativ men kompletteras av intervjuer med journalister på de olika tidningarna. Totalt har 174 artiklar från sex dagstidningar analyserats.

Målet med denna rapport var att hitta ett skydd som bättre uppfyller de amerikanska och internationella standarderna för frekvensskydd, spänningsskydd och fasavbrott vid strömsättning av flygfarkoster, än de skydd som Saab idag använder.Inledningsvis sammanställdes standarderna till 2 st. kravspecifikationer, frekvensskydd och spänningsskydd. För att göra en kravspecifikation för fasavbrottsskyddet användes en av Saabs tidigare dokument, då de amerikanska och internationella standarderna saknade information om detta.När kravspecifikationerna var färdiga, började letandet efter produkter som matchade kravspecifikationerna bäst. Detta gjordes genom att söka på internet, skicka förfrågningar till företag och genom telefonsamtal. Efter 5 veckor valdes den bästa produkten ut med tanke på funktion och tillgänglighet.

Denna uppsats kretsar kring att pröva hur en av de främsta företrädarna för den realistiska skolan, förklarar de amerikanska anfallen mot Afghanistan (2001) och Irak (2003). Hans namn är Robert Kagan och uppsatsen syftar till ge en realists tolkning till varför USA handlade som man gjorde. Man måste därför försöka uppfatta världen utifrån USA:s horisont och försöka tolka samt sätta sig in i den amerikanska positionen på den internationella arenan. Problemformuleringarna kretsar kring att få insikt i grundstenarna i Kagans teori, samt hur Kagans grundsyn skiljer sig gentemot den idealistiska. Vidare hur USA:s militära styrka, enligt Kagan, påverkar dess beteende på den internationella arenan, men även hur Kagan ser på USA:s kommande globala engagemang.

Många av dagens fredsfrämjande insatser genomförs i insatsområden som åtminstone vid en första anblick tycks vara av litet geopolitiskt eller ekonomiskt intresse för de intervenerande staterna. För svenskt vidkommande motiveras ibland Sveriges engagemang i exempelvis Afghanistan med att den terrorism och drogproduktion som härrör därifrån hotar och påverkar även människor i Sverige. Ytterligare en möjlig motivering har att göra med spridningsrisken; för att minska risken för spridning av en konflikt utanför det ursprungliga konfliktområdet intervenerar utomstående stater. Men vilken bild av den svenska statens motiv för att engagera Försvarsmakten i fredsfrämjande internationella insatser målas upp i riksdagsdebatten? Är argumenteringen rationell och visar de motiv som förs fram att Sverige faktiskt gynnas av att delta, eller grundar sig viljan att hjälpa till i att den svenska staten anser sig vara moraliskt förpliktigad att ingripa, om förmågan finns, då mänskliga rättigheter kränks? Föreliggande uppsats syftar till att klarlägga hur de två största, blockpolitiskt åtskilda riksdagspartierna motiverade besluten att deltaga i de internationella insatserna i Afghanistan och Libyen.

Den senaste tidens händelser har gett stor uppmärksamhet till FN och den internationella rätten. Terrorattacken i USA och dess följder i Afghanistan samt Irakkriget har utan tvekan rört om i det internationella medvetandet och gett upphov till många frågor. Syftet med uppsatsen var att utreda när en stat har rätt till självförsvar i enlighet med FN-stadgans artikel 51. Efter att ha undersökt artikelns lydelse och hur den använts i det förflutna kan man konstatera att rätten till självförsvar enligt artikeln träder ikraft om en stat utsätts eller har blivit utsatt för ett väpnat angrepp. Den gäller sedan fram till att säkerhetsrådet vidtagit nödvändiga åtgärder.