År 2004 beslutade BFN att inleda en ny inriktning i sitt normgivningsarbete som kom att benämnas K-projektet. Detta projekt innefattar fyra särskilda ramverk som inkluderar kategorierna K1-K4. K-regelverken omfattar icke noterade företag som är bokföringsskyldiga och nämnda kategorier skall tillämpas beroende på företagsform och företagsstorlek. Regelverket K3 skickades ut på remiss i juni år 2010 och skall vara huvudregelverk för icke noterade företag som avslutar räkenskapsåret med en årsredovisning. IASB publicerade år 2009 ett internationellt redovisningsregelverk som erhållit namnet IFRS for SMEs.

Regeringens delbetänkande Avskaffande av revisionsplikten för små företag bedömer att revisionsbyråernas marknadsföring får en mer betydelsefull roll efter avskaffandet. Marknadsföring har potential att attrahera bolag till köp av frivillig revision. Tidigare forskning har kommit fram till att om revisionsbyråerna blir bättre på att kommunicera den konkreta kundnyttan, kan det skapa ett intresse för frivillig revision. Den här studiens syfte är att få en djupare förståelse för om relationer och relationsbyggande åtgärder används av revisionsbyråer för att sälja revision och vilken betydelse har revisionspliktens avskaffande i sammanhanget. Studiens forskningsfråga är således Använder revisionsbolag relationer och relationsbyggande åtgärder för att sälja tjänsten revision? Vi kan efter studien konstatera att revisionsbyråer använder relationer och relationsbyggande åtgärder.

Familjen ses som en naturlig enhet och det finns en tanke om att när ett barn inte kan bo hos sin familj av olika skäl, ska institutionsvården barnet vistas i efterlikna en familj och ett hem. Det finns olika åsikter om huruvida en institution bör eller har möjlighet att likna en familj/ett hem. En del forskning menar att det inte går att efterlikna familj och hem inom institutionsvård medan annan forskning menar att det är fullt möjligt och nödvändigt. Syftet med studien är att belysa hur personal på HVB-hem konstruerar familj och hem som fenomen på HVB-hem. Vidare belyser studien personalens föreställningar kring hur relationer på institutionerna kommer till uttryck utifrån ett familjebegrepp.

Sexualitet inom omvårdnad är ett problem som underprioriteras och är tabubelagt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos kvinnor med bröstcancer. Eftersom att definitionen är bred gällande sexualitet, har vi valt att utgå från relationer och sociala kontakter, sexuell kontakt och erotik, kroppsförändringar och kroppsbild, kärlek, personlighets- och självförtroendeförändringar när materialet analyserades. En litteratursökning gjordes och 14 vetenskapliga artiklar analyserades i en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Att förlora kroppens tidigare utseende och behov: Att möten och relationer med andra blir annorlunda: Att tvingas hitta nya vägar och bli starkare.

Vi lever i en tid då människor är mer rörliga över landgränser än någonsin förr. Detta får till konsekvens att det blir allt vanligare att människor har kopplingar till flera länder på olika sätt. Det blir också vanligare att personer av olika nationaliteter och ursprung gifter sig och skaffar barn tillsammans med följden att det blir vanligare att familjer efter en separation har anknytning till flera stater.Denna uppsats undersöker hur olika internationella instrument försöker skydda barns rätt till kontakt med sina föräldrar när de bor i olika länder. Vidare diskuterar uppsatsen hur och under vilka omständigheter umgängesdomar som beslutats i en stat kan verkställas i en annan stat. I detta syfte undersöks flera internationella instrument, men fokus ligger på Bryssel IIa-förordningen, 1980 års Haagkonvention och 1996 års Haagkonvention.I uppsatsen konstateras att hur verkställigheten av en dom i Sverige sker beror på i vilken utländsk stat domen har utfärdats och det konstateras att de olika instrumenten är olika effektiva vad gäller att verkställa en umgängesdom.

Studiens syfte är att undersöka hur anhörigvårdare över 65 år som vårdar en partner i hemmet upplever stöd från olika nätverksaktörer, som t.ex. familj, vänner och professionella. För att kunna besvara frågeställningarna har det gjorts åtta kvalitativa intervjuer med två män och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgår ifrån nätverks- och socialt stöd teorier.Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvårdare, beroende på hur deras relationer till nätverket ser ut och hur tillgängliga dessa relationer upplevs vara. Det är viktigt att behålla betydande relationer i nätverket eftersom dessa ger stöd på olika sätt.

SammanfattningSyfteSyftet med studien är att undersöka hur behovsanställda ungdomar upplever sina anställningsvillkor och hur deras livssituation blir påverkad i restaurangbranschen.MetodVi har valt en kvalitativ metod för att studera hur individen upplever sina anställningsvillkor och hur det påverkar livssituationen. I den kvalitativa metoden valde vi att använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.ResultatI vårt resultat kan vi se att våra respondenter hade en negativ upplevelse av samtliga sex teman; anställningskontrakten, arbetstider, framtidsutsikter, aktiviteter & relationer, hälsa och ekonomi. Behovsanställda saknar anställningsvillkor och har ofta inga skriftligt anställningskontrakt. Denna anställningsform har inga fasta arbetstider och upplevs av samtliga respondenter som otrygg. Genom denna otrygga anställningsform blir hälsan, aktiviteter och relationer påverkad negativt med stress och inställda planer.

Studien gjordes i syfte att undersöka hur familjehemsföräldrar kan uppleva att deras uppdrag som familjehem påverkar dem själva, deras biologiska barn och deras relationer. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med två grupper innehållande fem familjehemsföräldrar i varje grupp. Fokusgrupperna bestod av fem kvinnor och fem män emellan 33 och 61 år. En intervjuguide och en mindre enkät skapades och användes under intervjuerna som spelades in på ljudfiler. Databearbetningen bestod av en fenomenologisk, hermeneutisk analysmetod.

En femtedel av Sveriges befolkning lever med långvarig smärta. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig kroppslig smärta. Vi har valt att fokusera på fenomenet smärta oavsett diagnos. Studien baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 2000-2006, analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: smärtan är värkande, brännande, outhärdlig och alltid närvarande: livet blir begränsat och en daglig kamp: smärta leder till trötthet, rädsla, nedstämdhet och andra negativa känslor: relationer påverkas och att bli ignorerad och bemött med respektlöshet.

En femtedel av Sveriges befolkning lever med långvarig smärta. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig kroppslig smärta. Vi har valt att fokusera på fenomenet smärta oavsett diagnos. Studien baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 2000-2006, analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: smärtan är värkande, brännande, outhärdlig och alltid närvarande: livet blir begränsat och en daglig kamp: smärta leder till trötthet, rädsla, nedstämdhet och andra negativa känslor: relationer påverkas och att bli ignorerad och bemött med respektlöshet. Resultaten kan bidra till ökad förståelse för personer som lever med långvarig kroppslig smärta och därmed till bättre bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal..

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av människor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hälsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist på förståelse och acceptans från sin omgivning när det gäller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar också att personer med psykisk sjukdom värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; den psykiska strukturens förutsättningar, sociala relationers karaktär - avseende emotionerna skam och stolthet, människan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen på förståelse och acceptans påverkar intervjupersonerna självbild på ett negativt sätt. Konsekvensen blir en bristande tillit både till sig själv och andra och resulterar i försvårandet av att upprätthålla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förståelse och acceptans blir speglade på ett sätt som stärker det sanna självet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrån att intervjupersonerna med hjälp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten värdet av ett autentiskt själv.

Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsättet frisim. Målet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem åren innan en simmare uppnår 900 FINA-poäng första gången. Ytterligare en målsättning var att ta fram en mall för vilka nivåer en viss FINA-poäng motsvarar på internationella tävlingar d.v.s. vad som krävs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mästerskapen. Frågeställningar:Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 år innan de uppnår 900 FINA-poäng första gången?Vad motsvarar tävlingskval på SM, EM, VM & OS mätt i FINA-poäng i respektive grenar? Vilka FINA-poäng krävs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 på SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mästerskapen?Finns det någon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för åren 2011-2014 sammanställdes med hjälp utav Swimrankings.net.

Studiens syfte var att få djupare förståelse för de professionellas erfarenhet av ADHD-diagnosens innebörd för barnet. Mer specifikt syftade studien till att undersöka hur ADHD-diagnosen påverkar barnets relationer och självbild och detta har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sju professionella som arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Studien redogör för tidigare forskning som berör ämnet och för att öka förståelsen för diagnosens påverkan grundades studiens analys på tre olika perspektiv med fokus på stämpling, stigma och socialisation. De viktigaste resultaten som framkom i studien var att det skett en förändring i både samhället och skolsystemet vilket bidragit till en snävare syn på vad som uppfattas som "normalt". Detta har lett till att allt fler barn som har diagnosen ADHD avviker från samhällets normer vilket kan innebära att barnet utesluts från de sociala relationerna och blir stämplad.

Syftet med denna studie är att beskriva och utveckla kunskap om barns upplevelser av estetiska lärprocesser inspirerade av naturen. Studiens frågeställningar är: Hur kan estetiska uttrycksformer bidra till att barns upplevelser synliggörs? På vilket sätt kan estetiska uttrycksformer skapa relationer till naturen för förskolebarnen?I bakgrunden beskrivs verksamheten vid Spiras förskola som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Även begreppen barns perspektiv och barnperspektiv definieras. Vidare är det estetiska uttrycksformer och naturens betydelse som diskuteras eftersom dessa är utgångspunkter för studien.Studien är kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver människans uppfattningar av olika fenomen.

Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsättet frisim. Målet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem åren innan en simmare uppnår 900 FINA-poäng första gången. Ytterligare en målsättning var att ta fram en mall för vilka nivåer en viss FINA-poäng motsvarar på internationella tävlingar d.v.s. vad som krävs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mästerskapen. Frågeställningar:Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 år innan de uppnår 900 FINA-poäng första gången?Vad motsvarar tävlingskval på SM, EM, VM & OS mätt i FINA-poäng i respektive grenar? Vilka FINA-poäng krävs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 på SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mästerskapen?Finns det någon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för åren 2011-2014 sammanställdes med hjälp utav Swimrankings.net.