Efter andra världskriget så har ett av de mer övergripande särdragen i det internationella systemetutgjorts utav framväxten av regionala - och internationella mellanstatliga integrationer. En avhuvudfrågorna inom det integrationsteoretiska forskningsområdet har handlat om att förklara vilkakrafter som får stater att sammansluta sig i politisk-ekonomiska konstellationer i likhet medEuropeiska Unionen. I början på 1990-talet kom en ny våg av integration att ta fart i Sydamerika,där Mercado Común del Sur (Mercosur) utgör en av de mer framgångsrika sammanslutningarna.Denna uppsats har ansatsen att klarlägga vad som driver stater i Sydamerika till att samarbeta ochingå avtal inom ramen för dessa politisk-ekonomiska organisationer. Där jag utifrån enhegemonisk stabilitetsteori undersöker vilka motiv som ligger till grund för bildandet avMercosur. Analysen omfattar tre olika aspekter som står i direkt koppling med det teoretiskaramverket.

Klädbranschen är präglad av långa, världsomspännande produktionsled vilket gör det intressantoch viktigt att se hur stora, internationella företag arbetar med CSR. Kraven på att företag tarsocialt ansvar ökar samtidigt som företag är påverkade av sin historia, kultur och specifikaomständigheter som kan påverka vad som är viktigt för företaget. I denna studie undersöks vadfyra klädföretag, H&M, Gap, Uniqlo och Zara, alla från fyra olika länder, väljer att betona i sittCSR-arbete. Information publicerad på företagens hemsidor samt rapporter har legat till grundför empiri som analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk. Den insamlade informationen har ställtsmot EU-kommissionens definition av CSR och analyserats utifrån teorierna.

Flera år av skandaler i stora internationella aktiebolag och sviket förtroende på finansmarknaden har tvingat den amerikanska finansmyndigheten att ta till drastiska åtgärder i form av den nya lagstiftningen Sarbanes-Oxley Act. Innan årets slut ska den nya lagen tillämpas på svenska bolag..

Exporten har en betydande roll i dagens samhälle och verklig påverkan på landsbygden och dess framtida möjligheter till överlevnad i ett urbaniserande och teknikfokuserat Sverige. Det är dock inte helt enkelt som enskilt, mindre företag att exportera sina produkter. Detta arbete syftar till att lyfta fram framgångsfaktorer hos livsmedelsföretag som redan är väletablerade på den internationella marknaden och som under en tid har bedrivit en framgångsrik exportverksamhet. Det är en kvalitativ studie och det empiriska materialet är baserat på tre semistrukturerade telefonintervjuer med livsmedelsföretag från Halland och Skåne. Begreppen resurs, nisch och ??Dynamic capabilities?? samt ramverket VRIO har varit viktiga vid analysen.

Syftet med studien var att undersöka vilken inverkan den senaste finanskrisen och de internationella ramverken har haft på de svenska respektive danska bankernas bolåneräntor. Studien eftersträvade även att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan olika typer av banker samt mellan de korta respektive de långa bolåneräntorna.Författarna valde att använda sig av en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvägagångssätt. Det genomfördes kvalitativa intervjuer med personer vid ett antal noga utvalda banker för att ge en så bra och detaljerad bild som möjligt av problemområdet. Respondenterna fick stort utrymme att föra sina egna diskussioner för att vidare mynna ut i väldefinierade resultat.Resultatet av denna studie visar att svenska och danska banker är positivt inställda till införandet av de nya bestämmelserna och tror att det kommer bidra till en stabilare marknad. Finanskrisen har lett till att bankernas finansieringskostnader har ökat liksom användandet av ränteswappar.

Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mål, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges  internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och återrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfällig för att utläsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sätt att bedriva utvecklingssamarbete på. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man inom några av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tänkande kring resultatmätning, vad som påverkat denna utveckling och vad det har fått för konsekvenser. Slutsatserna är att de enskilda organisationerna som ingår i denna studie har ökat sin ambition att mäta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal år tillbaka och lärt sig och utvecklats mycket på området. I vilken utsträckning de påverkats av externa krav i omställningen är svårt att avgöra, men ökade krav har fått konsekvenser för organisationerna.

Den internationella marknaden skapar ett behov för harmoniserade redovisnings och revisionsregler. Sverige har i mångt och mycket anpassat sig till internationella standarder och revisionsplikten är en i raden av föremål som är uppmärksammat för en debatt med Svenskt Näringsliv som företrädare. Med anledning av detta har det pågått en intensiv debatt om revisionspliktens vara eller icke vara för mindre aktiebolag. Genom att studera vad som hänt i England efter avskaffandet av revisionsplikten kunde vi göra jämförelser mot Sverige och få en förståelse för hur revisionsbyråer och deras klienter kan påverkas. Vi valde att göra en fallstudie med tre olika kategorier av intressenter för att få deras aspekter samt deras förväntningar utifrån problemet.

I denna studie analyseras den ryska officiella diskursen om Tjetjenienkonflikten under perioden efter Beslandådet 2004. Det ena syftet med studien är att undersöka hur de tjetjenska separatisterna framställs i diskursen. Det andra syftet är att analysera vilken roll framställningen av separatisterna samt begreppet "kriget mot terrorismen" spelar i den ryska politiken och i agerandet i Tjetjenienfrågan efter Beslandådet. I analysen används Laclaus och Mouffes diskursteori samt teorin om den Andra. Resultaten visar att de tjetjenska separatisterna framställs som "internationella terrorister" i diskursen och konstrueras som de Andra i förhållande till det ryska folket.

Ett kandidatarbete som undersöker kopplingen mellan stadsodling och hållbar utveckling samt internationella exempel och huruvida dessa är överförbara till Sverige..

Sverige har sedan kalla kriget genomgått stora förändringar på försvarssidan. Detta har lett till en minskad efterfrågan av krigsmateriel från försvarsmakten vilket i sin tur har resulterat i ökad export och deltagande i samarbeten rörande utveckling och försäljning av krigsmateriel. Vår uppsats fokuserar på alliansfrihetens förenlighet med ovanstående utveckling. Uppsatsen består bl.a. i en diskussion kring begreppsanvändningen av alliansfrihet.

Denna uppsats fokuserar FNs generalsekreterare Javier Perez de Cuellar, Boutros Boutros Ghali och Kofi Annans tal i generalförsamlingen. Detta i en studie som diskuterar vilken bild av världspolitiken eller världsordningen som presenteras i deras tal. Två tidsperioder fokuseras, tiden efter Kalla krigets slut och tiden efter den 11 september med syftet att diskutera dessa i en analys där modeller och begrepp rörande makt och internationella relationer lyfter talens innebörd till det större sammanhanget. Metod för detta är en textanalys med kritisk diskursanalys som vägledande verktyg. En viktig tyngdpunkt hamnar med denna metod på vem det är som talar/hörs i texten.Utifrån generalsekreterarnas tal diskuteras alltså vems bild/bilder av världen det är som kommer fram i de anförande som hålls inför generalsförsamlingen och därmed i viss mån riktar sig till världens hela befolkning.

Artilleri används dagligen av USA i Afghanistan som en del i stöd till manöverförband genom forceprotection och show of force. Sverige har infört det nya artillerisystemet Archer som ännu inte testats internationellt vilket skapar ett behov av att samla in och analysera erfarenheter från internationella insatser med artilleriförband. Syftet med denna uppsats är att jämföra det svenska pjässystemet med system som används av andra länder i Afghanistan för att kunna dra slutsatser avgörande vårt systems funktionalitet i en internationell kontext. De huvudsakliga slutsatserna säger att Archer som system är väl lämpad för en insats i Afghanistan. Archer har möjlighet att lösa många av de uppgifter som amerikanska artilleriförband har löst i Afghanistan.

Syftet är att beskriva och analysera de problem som uppstår vid en introducering av internationella redovisningsstandarder och fokus läggs på huruvida den kinesiska kulturen inverkar på de problem som den kinesiska redovisningsprofessionen ställs inför vid en introducering i Kina. Vidare ämnar vi analysera användbarheten av Hofstedes kulturdimensioner, vilka vi baserar vår studie på. Vi har med utgångspunkt i en abduktiv ansats och ett deskriptivt angreppssätt genomfört en kvalitativ studie. Insamlingen av empiri har gjorts med hjälp av intervjuer. Vi har utgått från Hofstedes och Grays kulturteorier för att skapa det kulturella perspektiv som vårt syfte ämnar.

Problemformulering: Hur påverkar de nya amerikanska rekommendationerna för goodwill en koncerns resultat- och balansräkning i jämförelse med de internationella rekommendationerna för goodwill?Vårt syfte med denna uppsats är att jämföra nuvarande internationella rekommendationer, IAS 22 och IAS 36, med de nya amerikanska rekommendationerna FAS 141 och FAS 142.Metod: Eftersom vi har gjort en jämförelse mellan olika rekommendationer har vi betraktad dem som vår primärdata tillsammans med årsredovisning och delårsrapport från Stora Enso. Vår sekundärdata utgörs av litteratur och artiklar. Vi har som metod valt att använda fallstudie där Stora Enso är ett företag som vi har utgått ifrån. Eftersom de amerikanska rekommendationerna ännu ej tillämpats har vi använt hypotetiska fall i vår fallstudie.

Den här uppsatsen handlar om adoptioner och hur adoptionen upplevs av den som går igenom det. Uppsatsen är grundad på kvalitativa metoder och är skriven utifrån de svaren som våra respondenter gav oss. Syftet med denna uppsats är att få reda på hur internationellt adopterade vuxna har upplevt deras anknytningsprocess till sin familj och det svenska samhället. Vi har använt oss av två teorier och två begrepp. De teorier som vi har använt oss av är etablerade och outsiders samt den sociologiska visionen.