Regeringen förordar och Svensk Näringsliv förespråkar om mångfald och nolldiskriminering på arbetsplatsen. Det leder till att organisationer riktar sin verksamhet till mångfald, där kunskaperna bedömas inte efter kön, ursprung, trosuppfattningar eller hudfärg, utan individuellt förmåga att prestera.Många företag har redan tagit en stor del av denna förändring men vissa fortfarande agerar med stort försiktighet. Bland de företagen som tåg medvetet steg att förändra är Skanska som är en av de aktörerna inom byggbranschen.För själva företaget sådan övergång innebär förändringar inom organisationen, snarare sagt förändringen av kulturen inom företaget och integrationen av de nya normerna. Hur väl lyckas organisationer att implementera nerskrivna normer och förverkliga sina mål är teman för den här undersökningen. Undersökningen riktar sig till att följa upp och förstå effekterna av företagets övergång från en typ av organisationskultur som uppfattas som maskulin och monokulturell till en annan som är mångfald och heterogen..

Förändringar är ett aktuellt ämne som dagens organisationer ofta ställs inför i olika sammanhang. Denna uppsats behandlar ämnet förändringsmotstånd och undersökningen är gjord utifrån ett ledningsperspektiv. Syftet med uppsatsen är att förstå ledningens strategier för hur organisationen kan bemöta och kringgå förändringsmotstånd. Vi har genomfört personliga intervjuer med sex aktörer på ledningsnivå i tre organisationer. Undersökningen har syftat till att beskriva hur ledningen upptäcker motstånd vid förändringar, hur ledningen upplever olika bakomliggande faktorer till motstånd samt hur och varför ledningen hanterar motstånd vid en förändring.

Vi lever i en tid då människor är mer rörliga över landgränser än någonsin förr. Detta får till konsekvens att det blir allt vanligare att människor har kopplingar till flera länder på olika sätt. Det blir också vanligare att personer av olika nationaliteter och ursprung gifter sig och skaffar barn tillsammans med följden att det blir vanligare att familjer efter en separation har anknytning till flera stater.Denna uppsats undersöker hur olika internationella instrument försöker skydda barns rätt till kontakt med sina föräldrar när de bor i olika länder. Vidare diskuterar uppsatsen hur och under vilka omständigheter umgängesdomar som beslutats i en stat kan verkställas i en annan stat. I detta syfte undersöks flera internationella instrument, men fokus ligger på Bryssel IIa-förordningen, 1980 års Haagkonvention och 1996 års Haagkonvention.I uppsatsen konstateras att hur verkställigheten av en dom i Sverige sker beror på i vilken utländsk stat domen har utfärdats och det konstateras att de olika instrumenten är olika effektiva vad gäller att verkställa en umgängesdom.

Det vanligaste ekonomiska styrmedlet är budgetering, budgetering används i alla branscher oavsett hur stor den externa osäkerheten är. Den här studien behandlar och granskar hur budgeteringsarbetet ser ut i organisationer som verkar i en osäker miljö, där vårt fokus riktas mot hockeyklubbarna i de två högsta hockeyligorna i Sverige.Syftet med uppsatsen är att förklara hur organisationerna i de två högsta hockeyligorna i Sverige arbetar med budgetering. I syftet ingår även att redogöra för hur organisationerna hanterar extern osäkerhet. I den teoretiska referensramen presenteras de olika definitioner och tidigare forskning som finns inom budget, budgetering samt osäkerhetsfaktorer. I studien har använts en kvalitativ metod med verktygen; personlig intervju, mejlintervju samt dokumentinsamling.

SammanfattningDetta är en teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mångfald i organisationer. Här ligger fokus på politiker och chefstjänstemän i kulturnämnd/förvaltning i två medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mångfald. Syftet är att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjänstemän dels bidra till att öka förståelsen av begreppet etnisk mångfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mångfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar på den induktiva metoden och närmare bestämt den Grundade teorin.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anställda. Att de frivilligt väljer att säga upp sig orsakar därför stora kostnader. Kunskap om vad som påverkar intention till uppsägning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsägningar. Med syftet att undersöka vad som kan påverka intention till uppsägning skickades enkäter ut till anställda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar användas.

Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsättet frisim. Målet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem åren innan en simmare uppnår 900 FINA-poäng första gången. Ytterligare en målsättning var att ta fram en mall för vilka nivåer en viss FINA-poäng motsvarar på internationella tävlingar d.v.s. vad som krävs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mästerskapen. Frågeställningar:Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 år innan de uppnår 900 FINA-poäng första gången?Vad motsvarar tävlingskval på SM, EM, VM & OS mätt i FINA-poäng i respektive grenar? Vilka FINA-poäng krävs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 på SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mästerskapen?Finns det någon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för åren 2011-2014 sammanställdes med hjälp utav Swimrankings.net.

Kombinationen konst och ekonomi har fått stor uppmärksamhet och dessa ämnen har det alltid debatterats mycket kring. Det problematiska med ämnena har i huvudsak handlat om de kan eller inte kan kombineras. Kan en konstnärlig verksamhet balansera ekonomiska och konstnärliga mål utan att det konstnärliga uttrycket tar skada?Denna studie behandlar hur konstnärliga organisationer profilerar sig på konstmarknaden med hänsyn till dikotomin, motsatsparet, konst och ekonomi. Det huvudsakliga syftet är att se hur dessa verksamheter väljer att kommunicera ut sin identitet till omvärlden och vilka kommunikativa verktyg de använder sig av.Studien baserades på intervjuer, observationer och grafiska profilanalyser på tre konstnärliga organisationer i Stockholm.

Traditionellt har förändringsprojekt utförts av personer med rollen som projektledare. Idag finns dock en trend bland organisationer att för större och mer komplexa interna förändringsprojekt anlita både en projektledare och en eller flera förändringsledare.Forskare har under det senaste decenniet ställt frågor om vem som egentligen bör leda förändringsprocesser och vem som har rätt kompetens. Flera av dem menar att projektledaren inte ensam bör leda större förändringsprojekt och att förändringsledaren har en eller flera viktiga roller i förändringsprocessen.Det finns inte någon tydlig bild av hur projektledare och förändringsledare i interna förändringsprojekt kompletterar varandra. I den här studien ställer vi oss frågan varför organisationer väljer att anlita både en projektledare och en förändringsledare. För att få svar på den övergripande frågan har vi studerat rollfördelningen, och vidare vilka aktiviteter som projektledaren respektive förändringsledaren förväntas utföra samt vilka kompetenser som förväntas finnas hos projektledaren respektive förändringsledaren.För studien har vi tillämpat en kvalitativ metod.

Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsättet frisim. Målet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem åren innan en simmare uppnår 900 FINA-poäng första gången. Ytterligare en målsättning var att ta fram en mall för vilka nivåer en viss FINA-poäng motsvarar på internationella tävlingar d.v.s. vad som krävs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mästerskapen. Frågeställningar:Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 år innan de uppnår 900 FINA-poäng första gången?Vad motsvarar tävlingskval på SM, EM, VM & OS mätt i FINA-poäng i respektive grenar? Vilka FINA-poäng krävs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 på SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mästerskapen?Finns det någon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för åren 2011-2014 sammanställdes med hjälp utav Swimrankings.net.

Globalisering har möjliggjort för svenska företag att expandera utomlands och etablera sig påinternationella marknader. Det största hindret för små- och medelstora företag (SMFs) i ainternationaliseringsprocess är avsaknad av finansiella medel och kunskap om den nyamarknaden. På grund av detta är användandet av en utlandsbaserad agent ett bra alternativ. Enagent har en god lokal marknadskunskap och representerar en etableringsform som är mindrekostsam i jämförelse med etableringen av ett dotterbolag. Med hänsyn till detta äranvändandet av en agent ett vanligt tillvägagångssätt bland internationaliserande SMFs.Samtidigt drivs företaget och dess agent av olika mål på grund av skillnader i egenintresse.Trots att en agent är anlitad i syfte att arbeta i enighet med företagets ambitioner, kan denneha ett egenintresse som kolliderar med företaget.

Många organisationer har ett behov av bemanning hela dygnet alla dagar i veckan. Personal vid sådana organisationer organiseras i arbetslag som enligt ett arbetsschema löser av varandra under dygnets gång. Beroende på hur dessa arbetsscheman utformas kan de få en negativ inverkan på personalens hälsa. Den här rapporten handlar om utvecklandet av en algoritm som genererar arbetsscheman med ergonomiska riktlinjer, det vill säga arbetsscheman som utformats på ett sådant sätt att negativa effekter på personalens hälsa undviks. Algoritmen som utvecklas baseras på optimeringsalgoritmen Squeaky Wheel Optimization.

Bakgrund: Äldre blir allt friskare, vilket gör att de lever längre. Ålderdom är inte längre i symbios med sjukdom och död, utan med frihet och lycka. Då fler blir äldre i samtid ökar antalet pensionsavgångar i takt med att fler blir äldre och riskerar att skapa stora kompetensglapp i organisationer. Därför har senaste tidens debatter speglat diskussioner kring möjligheter att arbete längre då gårdagens yrkesliv speglar dagens pensionsålder.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för organisationers syn på kompetens samt för vilka metoder och strategier som används vid kompetensöverföring.

Den här studien utgår från en kvalitativ forskningsansats, där vi valt att intervjua fyra stycken lärare. Syftet med studien är att synliggöra några lärares tankar kring de sjunkande resultat som visats i de internationella och nationella undersökningarna, som PISA, PIRLS och de nationella proven i årskurs 3. Frågeställningarna berör hur lärarna ser på de negativa resultaten och om de upplever någon förändring i elevers läsförmåga. Utifrån detta har då lärarna förändrat eller anpassat sin undervisning som en följd av de resultaten och på vilket sätt i sådant fall? Frågorna berör även om de negativa resultaten påverkar lärarnas självkänsla.Sammanfattningsvis visar analysen av studien att det har skett en förändring i elevers läsförmåga.

Lärande är nödvändigt för att organisationer ska kunna utvecklas och förbättras. Tidigare forskning har studerat organisatoriskt lärande ur flera olika aspekter, bland annat som ett utvecklingsinriktat respektive anpassningsinriktat lärande. Syftet med denna studie är att beskriva de mekanismer som påverkar lärandet i en organisation. Den organisationen som studerats är en hemtjänstgrupp som börjat arbeta enligt Vanguardmetoden. Datainsamlingen skedde med intervjuer, totalt intervjuades elva personer i hemtjänstgruppen.