Alla verksamheter är i behov av någon form av kontroll och styrning. Ett verktyg som används i såväl privat som offentlig sektor är budgeten, då vanligtvis för ett år. En svaghet som påtalas är den ettåriga budgeteringen anses för kortsiktig. Ytterligare en svaghet med budgeteringen är att vid tillämpning så uppnås inte alltid önskad effekt. Underliggande institutionella antaganden kommer att påverka budgeteringen.

SammanfattningTitel:Internt kunskapsutbyte ? Internt kunskapsutbyte inom internationella fastighetsmäklarföretagNivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Josefin Löflund-Wikström & Sara WennertorpHandledare:Pär Vilhelmson, Maria F. Malama och Ernst HollanderDatum:2014-06Syfte:Syftet med vårt arbete är att undersöka hur svenska tjänstebaserade företag på en internationell marknad skapar internt kunskapsutbyte mellan huvudkontor och lokalkontor.Metod:Vi har valt att intervjua ledare inom välkända fastighetsmäklarföretag. För att undersöka hur kunskapsutbytet fungerar på stor geografisk bredd. Vi har gått utanför landsgränser.

Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. Kartläggning av NO-undervisningen på fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet är att få en ökad kunskap om hur NO-undervisningen på institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag på hur man kan utveckla NO-undervisningen på institutionerna.

Uppstatsens huvudsyfte är att försöka finna tänkbara förklaringar till varför grundskoleelever i Finland presterar bättre i internationella kunskapsmätningar än svenska elever. Genom en jämförande fallstudie, av typen mest lika design, där alternativa förklaringar utesluts genom att de förekommer i båda utbildningssystemen isoleras effekten av den avsedda förklaringsvariabeln. Förutsättningarna för ledarskapet på olika nivåer inom utbildningssystemen utgör variabeln som avser förklara resultatskillnaden mellan Sverige och Finland i internationella kunskapsmätningar. Ledarskapet delas upp i kategorierna förvaltningsmodell, utvärdering, decentralisering och professionen. Varje kategori operationaliseras och undersöks separat inom båda utbildningssystemen.

Syftet med uppsatsen är att se hur kultur påverkar strategiutveckling för ett internationellt företag. Vi vill åskådliggöra kopplingen mellan kultur och strategi och hur denna koppling påverkar det internationellt verksamma företagets agerande och dess strategiutveckling. Vi har valt att skapa en modell som beskriver hur kulturella skillnader påverkar ett företags internationella strategiutveckling. För att verifiera modellen, valde vi att genomföra en kvalitativ fallstudie och illustrera modellen med hjälp av Pharmacia och dess globala varumärke Nicorette. Den internationella marknaden blir allt mer homogen, men trots det krävs anpassningar till de kulturella skillnader som råder.

Arbetet handlar om Sveriges roll som normentreprenör i den internationella biståndspolitiken. Vi utgår från Sveriges utvecklingssamarbete med Tanzania som ett exempel på svensk biståndspolitik. Utifrån detta försöker vi bedöma huruvida Sverige har utövat inflytande som normentreprenör vid tillkomsten av det internationella fördraget Parisdeklarationen. Till vår hjälp tar vi socialkonstruktivistisk teori, i synnerhet normforskningen.Våra resultat tyder på att Sverige kan ha fungerat som normentreprenör i samanhanget. Motsatsen kan inte bestyrkas..

Vår studie granskar personuppgiftshanteringen i Uppsala kommun och undersöker hur internationella dataskyddsriktlinjer påverkar deras arbete. Vår forskningsmetod är fallstudie och som datainsamlingsmetod utförde vi semistrukturerade intervjuer med personuppgiftsombudet på Uppsala kommun. Vi har sedan analyserat och diskuterat resultaten kvalitativt. De internationella riktlinjer vi studerat mest ingående är EU:s dataskyddsdirektiv, EU:s kommande dataskyddsförordning, OECD:s ?Privacy Framework? och FN:s ?Guidelines Concerning Computerized Personal Data Files?.

The function of traditional leaders in the modern states of Africa has been under debate for decades. The dominant research discourse suggests that these institutions should be integrated into the state in order to minimize the amount of parallel political spheres, since the latters are considered to affect state legitimacy negatively. But are the states in a situation where they need to compete with the traditional institutions in order to gain more legitimacy? If so, is the struggle for legitimacy a zero-sum game where there can only be one winner? Or is it possible for these institutions to co-exist or even benefit from each other? The aim of this bachelor?s thesis is to research if, and to what extent, African citizens? confidence in traditional institutions has an effect on state legitimacy. This has been done by statistically analyzing the data from the latest completed round of the Afrobarometer survey, a study that has been conducted in 20 different countries across West- and Northeast Africa.

Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt den internationella sjöminröjningsstyrkan skall utvärderasoch valideras mot ställda krav.Inledningsvis beskriver jag den internationella minröjningsstyrkan och dess ingående delar. Jag nedtecknarbakgrunden till varför den har satts upp och förklarar under vilka förhållanden den skall kunna verka samtvilka uppgifter den kan ställas inför. I den här delen beskriver jag också innebörden av begreppenutvärdering och validitet och hur de kan appliceras på militära förband.I nästa del av uppsatsen redovisar jag de, nationella och internationella, mål och krav som är satta förstyrkan. Syftet med den här delen är att komma fram till vilka teoretiska definitioner som ligger till grundför en utvärdering och validering av styrkan.Därefter utreder jag vem som skall utvärdera och validera styrkan. Detta gör jag genom att beskriva vilkaprocesser som är styrande för styrkan samt vilken chef som är ansvarig för vilken process.

Den här uppsatsen analyserar och jämför två fall av externt administrerade statsbyggande missioner. Den utgår från Barry Buzans statskomponenter för att jämföra och söka förklara varför de internationella administrationerna i Kosovo och Bosnien-Hercegovina misslyckats med att bygga en stabil, representativ och enad stat. Analysen utgörs av tre huvudsakliga statskomponenter, dessa innefattar den statsbärande idén, statens institutioner samt statens fysiska bas (befolkningen och territoriet).Slutsatsen är att man misslyckats med att skapa legitimitet för institutionerna eftersom institutionerna, vars bas är tänkt att bygga på en enande statsbärande idé, speglar samhället i stort som har differentierade åsikter om vad staten bör vara till för och försvårar byggandet av en gemensam, stabil stat.Vi föreslår att den idealiserade visionen om en multietnisk stat, både i Kosovo och Bosnien-Hercegovina ersätts eller möjligen successivt övergår till en vision om integration och multinationalitet som omfamnar gruppernas skillnader och undviker att påtvinga de opraktisk neutralitet..

 Byggbranschen kritiseras för sina höga byggkostnader. Kostnaderna för byggmaterial utgör ca 45 procent av byggkostnaden i ett projekt vilket innebär att effektiva materialinköp och val av leverantörer är viktiga aktiviteter i ett byggföretag. De svenska materialpriserna är i många fall högre än i flera andra länder och en del företag har därför börjat göra inköp på den internationella marknaden för att kunna sänka sina inköpskostnader.NCC Construction Sverige AB är ett byggföretag som satsar hårt på att minska byggkostnaderna bl.a. genom effektiva inköp där en viktig del i satsningen handlar om internationella inköp. För att öka möjligheten att göra kostnadseffektiva val av leverantörer och förbättra inköpsarbetet vill företaget ha en bättre bild över vilka parametrar som är viktiga att beakta i samband med val av leverantörer och kunna identifiera vilka för- och nackdelar som en utländsk leverantör innebär samt vilka kostnader som vanligen uppstår vid internationella inköp.

SAMMANFATTNING Titel: Kommunikationen mellan revisorer i svenska internationella koncerner Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Sandra Karlsson och Malin Karlsson Handledare: Arne Fagerström Datum: 2014 Syfte: Studiens syfte är att förklara och skapa förståelse för hur rapporteringen sker mellan huvud- och dotterföretagsrevisorer i svenska internationella koncerner. Vidare studeras även vilka faktorer som påverkar rapporteringen och kommunikationen mellan huvud- och dotterföretagsrevisorer samt varför dessa faktorer påverkar rapporteringen och kommunikationen. Metod: Studien har genom kvalitativ metod studerat rapporteringen och kommunikationen mellan revisorer i svenska internationella koncerner utifrån Sveriges största revisionsbyråer med hjälp av tio stycken semistrukturerade intervjuer. Resultat och slutsats: Hur rapporteringen och kommunikationen sker mellan huvud- och dotterföretagsrevisorer skiljer sig utifrån hur väsentligt företaget är för koncernen. Ju mer väsentligt ett företag är, desto mer rapportering och kommunikation krävs under året. Det finns flera faktorer som påverkar rapporteringen mellan huvud- och dotterföretagsrevisorer i svenska internationella koncerner. Det går inte att säga att det är just är den här faktorn som påverkar alla koncernrevisorer i störst utsträckning, utan det ser olika ut beroende på exempelvis, vilket land dotterföretaget verkar i.

The aim of this thesis is to examine the institutional effectiveness of the environmental institutions Helcom and the Mediterranean regime, by using Haas, Levy and Keohane's "the three Cs"; governmental concern, contractual environment, political and administrative capacity. The method used is a comparative analysis.This study takes into consideration the specific structural and economic factors that are prevailing in each region where the environmental regime operates. This study also takes into account the influence of the European Union as a factor that affects the environmental progress.By focusing the study on the line of conduct concerning hazardous substances by respectively regime this study shows that the institutional effectiveness is fulfilled in neither Helcom nor the Mediterranean Regime, although Helcom has been more successful. The lack of state capacity is the most restraining factor for both developing countries and countries in the transition towards being developed, to achieve a good environmental status of the sea. This study also shows that the European Union sometimes has a greater impact on the environmental progress in states, rather than the environmental regime in countries that were/are aspiring members, thus showing the ineffectiveness of the regime..

Världen blir allt mer globaliserad och den internationella handeln ökar i betydelse. Detta ökar behovet av en fungerande internationell lagstiftning. Ett sätt att kontrollera hur väl den internationella lagstiftningen fungerar och vad olika länder gör för att följa dem är att välja ett par länder och göra en komparativ studie. I denna uppsats kommer länderna USA och Kina att tjäna som studieobjekt. Frågeställningen som behandlas i uppsatsen är vilken roll ILO (International Labor Organisation) spelar och hur dess framtid ser ut.

Internationella företag världen över väljer att i allt större utsträckning förlägga sin forskning och utveckling, FoU, utomlands och Sverige är det land där utvecklingen går snabbast. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som förklarar internationaliseringen av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner. Resultaten tyder på att anpassning till lokal marknad och stöd till produktion är de dominerande motiven, vilket indikerar att verksamhet i utlandet snarare kompletterar än ersätter svensk FoU. Utvecklingen medför dels en möjlighet för Sverige att dra nytta av den kunskap företagen erhåller utomlands, och dels att svenska företag blir mer konkurrenskraftiga på utländska marknader.