Dagens globaliserade samhÀlle illustrerar mÀnniskans levnadsmönster, dÀr fysiska avstÄnd inte lÀngre har betydelse, eftersom tekniken gör det mesta möjligt tex. gÀllande transporter och förflyttning. Trots detta Àr det personliga mötet viktigare Àn nÄgonsin. Att det personliga mötet blivit en sÄ central del i utvecklingen gynnar mötesindustrin. Denna kan delas in i olika typer av möten och tvÄ av dem som behandlas i uppsatsen Àr mÀssor och kongresser.

DÄ globaliseringen av vÀrldens lÀnder Àr mer utbredd Àn nÄgonsin och fri rörlighet av kapital, varor och arbetskraft existerar mellan mÄnga europeiska lÀnder finns det stora möjligheter för internationella företag. Allt fler företag vÀljer att etablera sig utanför sin inhemska marknad, och för dessa finns inte bara möjligheter utan Àven ytterligare risker som mÄste hanteras. Valutarisk Àr en av de risker som företagen mÄste beakta dÄ de etablerar verksamheter utanför hemlandet.Syftet med denna studie var att undersöka vilka risker som stora svenska företagen med verksamhet pÄ flera marknader Àr utsatta för, och hur företagen vÀljer att arbeta för att hantera dessa. Vi vill sedan jÀmföra hur det ser ut i verkligheten med vad teorin sÀger om omrÄdet. En del av vÄrt syfte har varit att utreda om den pÄgÄende ekonomiska krisen har pÄverkat graden av riskexponering, och om företagen tar till ytterligare ÄtgÀrder eller alternativa metoder för att hantera detta.Vi har i vÄr studie valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod och genomfört den i form av djupgÄende telefonintervjuer med de studerade företagen Lindab och Sandvik.

SyfteEtt av syftena med beskriven studie Àr att undersöka om och hur lÀsförmÄgan pÄ en skola sjunkit. Ett annat syfte Àr att undersöka vad detta fÄtt och har haft för pedagogiska konsekvenser. Uppsatsen fokuserar pÄ de pedagogiska konsekvenserna. TeoriUppsatsens undersökning utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet, och tar stöd av SÀljös och Vygotskijs teorier om lÀrande, det vill sÀga lÀrande i det inlÀrningsklimat elever skapar tillsammans i klassrummet. Om elevers lÀsförmÄga förÀndras, förÀndras ocksÄ den sociala miljö som karaktÀriserar inlÀrningsklimatet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka olika alternativ till organisation av futsal i Sverige inom och utanför Riksidrottsförbundet (RF). Jag har anvÀnt mig av följande frÄgestÀllningar: Hur organiseras futsal internationellt? Vilka alternativ finns till organisation av futsal inom RF och vilka för- och nackdelar har dessa? Vilka alternativ finns till organisation av futsal utanför RF och vilka för- och nackdelar har dessa? Hur ser organisationen av futsal ut i Norden? Hur har andra nyligen etablerade idrotter organiserats i Sverige och varför?MetodStudien bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med personer som representerar skilda idrottsorganisationer med betydelse för organiserandet av futsal. Intervjuerna Àr genomförda med en hög grad av strukturering och en lÄg grad av standardisering.ResultatDen internationella situationen med tvÄ skilda organisationer för futsal pÄverkar de nationella organisationsalternativen. Det alternativ som Àr aktuellt i dagens lÀge inom RF Àr intrÀde i Svenska fotbollförbundet (SvFF).

I avsaknad av ett existentiellt hot pÄbörjades efter kalla krigets slut en transformation av de europeiska försvarsmakterna. Den europeiska integrationen skulle öka staternas sÀkerhet varpÄ försvarbudgetarna sakta krympte samtidigt som EU:s fria rörligheter Àven förenklade rörligheten av skadliga och oönskade element. Kombinationen av bristande ekonomi och en utökad hotbild krÀvde flexibla och kostnadseffektiva förband. Försvarmakten deklarerade under perioden "strategisk timeout" dÀr den strategiska försvarsplanering reducerades till ett minimum i syfte att istÀllet identifiera Försvarsmaktens framtida förmÄgor samt vilka förband som skulle bistÄ med förmÄgorna. Den ursprungliga ambitionen reducerades kraf-tigt av krympande försvarsanslag och stor pÄverkan av regional- och industripolitik.

SammanfattningFör att underlÀtta grÀnsöverskridande transaktioner ingÄr stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de Àven kallas utgör en del av folkrÀtten och Àr reglerade i Wienkonventionen om traktatrÀtten frÄn 1969. En av de vanligaste formerna av traktat Àr idag dubbelbeskattningsavtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrÀtt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsavtal inkorporeras i intern rÀtt vilket ger uttryck för det dualistiska synsÀttet. Inom folkrÀtten Àr principen att avtal ska hÄllas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan Äberopa sin interna rÀtt som grund för sin underlÄtenhet att fullgöra ett avtal.

FrihandelsÄren fr.o.m. ca 1846-1880 utgör bakgrund till studien. Med utgÄngspunkten att havre var det mest inkomstbringande sÀdesslaget pÄ den internationella marknaden, anvÀnds det hÀr som en mÄttstock pÄ kommersiellt beteende och medvetenhet. Nio skÄnska socknar med sjÀlvÀgande bönder jÀmförs med varandra och med de tre gods som Àven ingÄr i stuiden. Tillsammans representerar de olika produktionssÀtt och geografiska omrÄden..

MiljöfrÄgorna och miljöarbetet har förÀndrats under de senaste Ären och det har blivit uppenbart att nÄgot mÄste göras för att begrÀnsa mÀnniskans miljöpÄverkan. I Rio, 1992 hölls FN:s konferens för hÄllbar utveckling och grunden för det internationella tÀnkandet om det ?uthÄlliga samhÀllet? lades och gav genomslagskraft Àven i Sverige. Sveriges Ekokommuner Àr en ideell förening som jobbar för att utbyta kunskap, kompetens och erfarenheter inom ramarna för en hÄllbar utveckling och det uthÄlliga samhÀllet..

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande pÄ den svenska sÄvÀl som internationella marknaden. I arbetet presenteras Àven förslag pÄ punkter som bör förbÀttras eller tillÀggas till systemet. Byggnader stÄr för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan dÀrför spela en viktig roll i att uppnÄ de gemensamma energi- och klimatmÄlen sÄvÀl som för utvecklingen av en hÄllbar framtid. Allt fler hyresgÀster efterfrÄgar miljöcertifierade fastigheter och pressen pÄ fastighetsÀgare ökar, dÄ de mÄste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrÄgor, driver pÄ utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbÀttrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpÄverkan, ökat driftnetto och förbÀttrad hÀlsa bland hyresgÀster. LEED Àr det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.

Sedan 2005 Àr det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra vÀrdepapper noterade pÄ börs inom EU att upprÀtta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rÄdet för att fÄ en ökad jÀmförbarhet gÀllande redovisningen mellan olika lÀnder samt för att företag ska ha samma tillgÄng till de globala kapitalmarknaderna. Det Àr frÀmst pÄ grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att Ästadkomma en harmonisering mellan olika lÀnders redovisning.För onoterade bolag som inte behöver anvÀnda IFRS finns möjligheten att frivilligt tillÀmpa de internationella redovisningsreglerna istÀllet för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vilka faktorer som förklarar frivillig tillÀmpning av IFRS i svenska onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhÄllanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning.

I takt med den alltmer omfattande globaliseringen har grÀnsöverskridande placeringar i utlÀndska tillgÄngar underlÀttats och blivit en alltmer ökande trend bland vÀrldens investerare. Vid en nÀrmare studie av svenska börsnoterade, privata samt institutionella fastighetsplacerares bolag kan noteras en relativt stark koncentration till den svenska marknaden. Examensarbetet som följer har syftat till att utreda vad det Àr som driver respektive repellerar investerare frÄn investering i utlÀndska marknader. FrÀmst har svenska investerares instÀllning till och aktivitet pÄ utlÀndska marknader med avseende pÄ direktÀgda fastigheter undersökts.En investerares val av portfölj bestÀms av marknadsrelaterade riskkomponenter sÄsom likviditetsperspektivet och skattelÀget, men Àven den personliga utgÄngspunkten, budgeten och det egna investeringsmotivet. Fastighetsinvesterare Àr ytterligare exponerade mot flera unika fastighetsanknutna riskfaktorer och attribut sÄsom den lÄngsamt uppdaterade marknadsinformation och det bestÀmda lÀget, som gör en fastighet kÀnslig för miljö ? och omgivningspÄverkan till följd av politisk instabilitet och omrÄdesspecifika omvÀlvningar.

 Problem: Dagens höga frekvens av grÀnsöverskridande handel krÀver homogena regelverk inom mÄnga olika omrÄden, Àven inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemslÀndernas redovisningsprinciper beslutade EuroparÄdet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen frÄn den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprÀttandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhÄlla en ökad transparens av information och att öka jÀmförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlÀtta för investerare och verka för en vÀlfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillÀmpa IAS/IFRS istÀllet för de svenska reglerna som blir vÀldigt tydlig för fastighetsbolagen Àr att förvaltningsfastigheter ska vÀrderas antingen till verkligt vÀrde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvÀrde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvÀrde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24.

Vi har i denna uppsats valt att titta pÄ nÄgra av de behandlingsmetoder som finns för mÀnnen som begÄtt ett brott mot en kvinna. Vi vill Àven veta om de har nÄgon effekt och hur det kommer sig att mÀnnen blir placerade under behandling för sina handlingar. Vidare har vi dessutom tittat lite pÄ internationella metoder. Det har varit viktigt för oss att försöka utreda begreppet ?vÄld mot kvinnor? och vilka brott som Äsyftas.

Försvarsmakten har sedan lÀnge haft uppgiften att delta i internationella insatser, och som pÄ senare Är intensifierats. I början pÄ 2000-talet startade en transformation mot en ny försvarsmakt med ökat internationellt fokus. I denna förÀndring har arbete skett i olika steg för att förÀndra myndighetens organisationskultur. Ett av syftena med denna kulturförÀndring var att öka officerares benÀgenhet att söka sig till befattningar i utlandsstyrkan. NÀr ett sÄdant förÀndringsarbete sker kan diskurser uppstÄ kring vissa frÄgor, inom en given kontext med ett specifikt syfte, och ett givet sprÄkbruk.

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande pÄ den svenska sÄvÀl som internationella marknaden. I arbetet presenteras Àven förslag pÄ punkter som bör förbÀttras eller tillÀggas till systemet. Byggnader stÄr för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan dÀrför spela en viktig roll i att uppnÄ de gemensamma energi- och klimatmÄlen sÄvÀl som för utvecklingen av en hÄllbar framtid. Allt fler hyresgÀster efterfrÄgar miljöcertifierade fastigheter och pressen pÄ fastighetsÀgare ökar, dÄ de mÄste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrÄgor, driver pÄ utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbÀttrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpÄverkan, ökat driftnetto och förbÀttrad hÀlsa bland hyresgÀster. LEED Àr det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.