Intresse för denna studie startade i och med att media belyste debatten angÄende skolan i de regeringsval som avgjordes i Sverige 2010. Samtidigt som debatterna pÄgick bidrog min nyfikenhet till att jag började reflektera över varför betygen i grundskolan sjunker. I och med det var delar till min frÄgestÀllning klar. Eftersom jag utbildar mig till matematiklÀrare valde jag att precisera frÄgestÀllningen gÀllande matematik. Det anses finnas flera anledningar till varför betygen i grundskolan sjunker. I denna studie redovisas orsaker som lÀrare och elever sjÀlva kan ha i Ätanke, som att det exempelvis saknas en matematisk röd trÄd genom skolans stadier, att lÀrare tenderar att ha en allt för enformig undervisning samt att eleverna uppvisar bristande intresse.

Bakgrund: En ökad internationalisering och fler dotterföretag i lÀnder med hög inflation har inneburit att svenska företag utsÀtts för olika risker sÄsom valutarisker och köpkraftsdifferenser. En redovisad vinst i utlandet betyder inte alltid en vinst i moderbolagets valuta. I slutet av 80-talet var val av metod mer eller mindre godtyckligt och det finns olika Äsikter om hur omrÀkningen ska gÄ till. Att företagen anvÀnder olika metoder försvÄrar jÀmförbarheten. I och med ett EU-beslut kommer Sverige och övriga EU-lÀnder frÄn 2005 tillÀmpa IASBs internationella redovisningsrekommendationer, vilket innebÀr vissa förÀndringar som svenska koncerner mÄste ta stÀllning till.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som pÄverkar den ekonomiska stÀllningen hos internationella fotbollsklubbar med en omsÀttning pÄ över 40 miljoner euro. Metod: Studiens metod utgörs av en empirisk dokumentstudie dÀr Ärsredovisningar och andra finansiella rapporter granskas. Med hjÀlp av dessa rapporter upprÀttas sedan förÀdlingsvÀrdesanalys, kassaflödesanalys och Vöpels modell. Klubbarna delas i studien in i tre olika grupper baserat pÄ ekonomisk stÀllning. Det Àr dessa grupperingar som sedan utgör grunden för hur klubbarna analyseras. Analysdelen Àr upplagd pÄ det viset att den baserar sig pÄ en analysmodell som innefattar ett antal olika faktorer som kan tÀnkas pÄverka klubbarnas ekonomiska stÀllning.

Ljusförorening Àr ett relativt modernt fenomen som allt mer pÄverkar tillgÄngen till en stjÀrnklar natthimmel. Det finns en mÀngd olika internationella organisationer som arbetar för att minska ljusföroreningar och för att bevara natthimlens synlighet, bland andra International Dark-Sky Association, Royal Astronomical Society of Canada och Starlight Initiative. I den hÀr uppsatsen undersöker jag ett antal strategiska dokument genom textanalys, för att analysera deras huvudsakliga motiv till förÀndringar och för att fÄ en överblick över vilka sorters ÄtgÀrder som dessa organisationer föreslÄr. De analyserade dokumenten Àr Astrolabs Practical Guide for Lighting, Dark Sky Societys Guidelines for Good Exterior Lighting Plans, International Dark-Sky Associations Practical Guide, Royal Astronomical Society of Canadas Dark Sky Guidelines, Patersons Sark ? Dark Sky Island Lighting Management Plan, Flagstaff Dark Skies Coalitions Lighting Tips, Starlight Initiatives Defence of the Night Sky and the Right to Starlight och Narisda och Schreuders Light Pollution Handbook.

This thesis is a case study of the search function on the University of Uppsala?s web site. The search function in this study was chosen since it exists on a large and complex web site and there were apparent lacks in the old version of the search function. The thesis highlights some of the problems that can appear in the development of a search function on a local site. One interesting find is that one of the most difficult issues is organizational and not technical.

Uppsatsen gör en första ansats att utifrÄn befintliga organisationsteorier definiera de faktorer vilka pÄverkar Försvarsmakten och R3-organisationen. Oganisations-teorierna pekar pÄ yttre krafter sÄ som politik, ekonomi och teknologi samt inre logik-faktorer, vilka bestÄr av sociala processer som utvecklas och pÄverkar det klimat som prÀglar en organisation.Förutom yttre krafter och inre logik, pÄverkar Àven organisationsformen en organisation. Inom Försvarsmakten och dess underorganisationer, dÀribland R3, Àr organisationsformen till övervÀgande del hierarkisk. Ett vÀlanpassat och dubbelriktat informationsutbyte mellan de olika nivÄerna inom hierarkin gör den vÀlfungerande och effektiv. Inom R3-organisationen finns detta informationsutbyte bland annat mellan funktionsutvecklaren och utbildningsförbanden.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur vÀl informerade och förberedda svenska gymnasieelever blir nÀr det gÀller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat pÄ enkÀten inte anser att de fÄr tillrÀcklig information nÀr det gÀller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sÀttas i perspektiv till att 79 procent av eleverna sjÀlva Àr intresserade av internationell erfarenhet. AlltsÄ finns det ett behov av information som inte Àr tillfredsstÀllt..

SammanfattningIntern kontroll innebÀr att företaget har system för kontroll, sÄ att risken att det förekommer omedvetna fel och oegentligheter minskas. Systemet byggs oftast upp genom införandet av attestregler, rapportsystem samt en strukturerad ansvars- och arbetsfördelning i verksamheten. En avvÀgning mÄste alltid göras mellan kostnaderna för den interna kontrollen och de fördelar den Àr avsedd att ge företaget. Revisorns uppgift Àr att granska den interna kontrollen i ett företag, kontrollera om den fungerar och Àr anpassad efter verksamheten, med syfte att uppnÄ de mÄl och den lönsamhet som företaget efterstrÀvar.Mot bakgrund av att det inte fanns nÄgon tidigare forskning pÄ omrÄdet, tyckte vi att det vore intressant att undersöka revisorers syn pÄ god intern kontroll samt revisorns roll vid granskning av intern kontroll och om den interna kontrollen i Sverige har pÄverkats av den internationella utvecklingen pÄ omrÄdet. Vi valde Àven att studera om det förekommer intern kontroll i mindre bolag.För att besvara vÄr problemformulering genomförde vi, parallellt med litteraturstudier, ett antal personliga intervjuer med auktoriserade revisorer.

Bakgrund: Med bakgrunden av företags behov att utvidga sin verksamhetssfÀr, har företagsförvÀrv blivit alltmer frekventa och mer omfattande. Speciellt i branscher med snabb utveckling sÄsom IT-branschen, Àr detta av aktualitet. Med förvÀrvsvÄgors uppkomst, har Àven ett stort antal av dessa förvÀrv resulterat i misslyckande snarare Àn expansion. Förklaringen till detta Àr mÄngfaldig och kopplas till omrÄden kring före, under och efter förvÀrvet. Det som förvÀntas av ett förvÀrv, Àr synergieffekter, det vill sÀga förmÄgor av förvÀrvsobjektet som bidrar positivt till moderbolagets verksamhet.

Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet pÄ jÀmförbar redovisning mellan lÀnder ökat. EU har dÀrför som mÄlsÀttning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rÄdet en förordning om tillÀmpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 Àr det krav pÄ att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillÀmpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svÄraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna.

Den 23 juli 1990 kom rÄdets direktiv 90/434/EEG, fusionsdirektivet, som behandlar ett gemensamt beskattningssystem för bland annat fusioner som vi har valt att fokusera pÄ. Det ansÄgs nödvÀndigt för att harmonisera reglerna och skapa sÄdana förhÄllanden som liknar de som gÀller pÄ en inre marknad och pÄ sÄ sÀtt garantera upprÀttandet av en gemensam marknad. Tanken Àr att det inte ska finnas restriktioner inom gemenskapen och som ett led i detta Àr det dÄ nödvÀndigt att införa neutrala skatteregler som inte pÄverkar konkurrensen. Skattereglerna som de sÄg ut innan gjorde skillnad pÄ förhÄllanden inom medlemslandet och förhÄllandet mellan medlemslÀnder. Om nu förhoppningsvis botten i krisen Àr nÀra kan det nÀrma sig en vÄg av företagsförvÀrv och fusioner.

This study investigates to which degree international developments in cataloguing have influenced Swedish cataloguing rules (KRS). The results show that KRS has been influenced by international developments in cataloguing to varying degrees. The study also shows that KRS has been influenced by Anglo-American cataloguing rules, previous editions of Swedish cataloguing rules and by the work undertaken by the International Federation of Library Associations and Institutions..

Företag upplever idag en allt hĂ„rdare internationell konkurrens och dĂ€rmed ökande krav pĂ„ att skapa sig konkurrensfördelar för att överleva. DĂ„ Sverige och mĂ„nga andra industrialiserade lĂ€nder till följd av bland annat höga lönekostnader inte kan konkurrera med hjĂ€lp av pris, har tillgĂ„ng till kunskap och kompetensutveckling blivit avgörande för Sveriges möjligheter att kunna hĂ€vda sig i den internationella konkurrensen. Även staten Ă€r beroende av ett framgĂ„ngsrikt nĂ€ringsliv som genererar skatteintĂ€kter vilket Ă€r en förutsĂ€ttning för fortsatt vĂ€lfĂ€rd. Den internationella konkurrensen utgör sĂ„ledes ett hot inte bara för det svenska nĂ€ringslivet utan Ă€ven för samhĂ€llet, vĂ€lfĂ€rden och staten. Inför detta hot har stat och marknad ett ömsesidigt intresse och behov av att hjĂ€lpas Ă„t och dĂ€rför har staten utarbetat strategier för att uppmĂ€rksamma företag och organisationer pĂ„ vikten av kunskap och kompetensutveckling.

Sverige har bidragit med trupp till internationella insatser sedan 1950-talet. Detta har gjorts med bidrag frÄn framför allt markstridskrafter men Àven med luftstridskrafter. Det dröjer fram till 2006 innan beslut tas om en marin internationell insats i form av korvettförband som bidrag till FN-insatsen UNIFIL i Libanon. Denna insats har fram till idag följts av fyra marina insatser, en förlÀngning av UNIFIL i Libanon 2007 och tre insatser i Somalia under Ären 2009-2013. Beslutet om den marina insatsen i Libanon Àr för marinen banbrytande.

Den svenska regeringen med handelsministern i spetsen lanserade a?r 2010 en vision om att fo?rdubbla Sveriges export fram till a?r 2015. Visionen omfattade bland annat att o?ka exporten fra?n sma? svenska fo?retag. Exporten fra?n svenska fo?retag har trots regeringens satsning med bland annat olika exportfra?mjande projekt inte o?kat.