Det finns ungefÀr 8 000 ? 10 000 teckensprÄkiga barndomsdöva i Sverige idag och det tillkommer ytterligare fler individer som har valt teckensprÄk som sitt första sprÄk. TeckensprÄket blev erkÀnt som dövas första sprÄk 1981 av Sveriges Riksdag och i samband med erkÀnnandet fick barn rÀtt att fÄ undervisning pÄ teckensprÄk. Svenska och internationella undersökningar har pÄvisat att bristfÀllig kommunikation mellan barn och förÀldrar och med den nÀrmaste omgivningen gör att barnet fÄr en dÄlig identitetsutveckling. Detta har i sin tur lett till att individer i vuxen Älder lidit av psykiska problem och i sociala relationer till andra.

I vÄr undersökning har vi intervjuat fyra lÀrare med avseende pÄ hur de ser pÄ problemlösning och hur de arbetar med det. LÀrarna arbetar i tvÄ olika skolformer, kommunal skola och internationell skola i Sverige. DÀrför följer skolorna olika lÀroplaner. Anledningen till att vi valt att ta med bÄda skolformerna Àr för att vi upplevt en högre motivation för problemlösning i den internationella nÀr vi tidigare haft kontakt med dem. Vi har analyserat deras svar med hjÀlp av ett analytiskt ramverk som tar till hÀnsyn fyra lÀrandeteorier som kan sÀgas haft pÄverkan pÄ lÀrandet i skolan.

Efter andra vĂ€rldskriget sĂ„ har ett av de mer övergripande sĂ€rdragen i det internationella systemetutgjorts utav framvĂ€xten av regionala - och internationella mellanstatliga integrationer. En avhuvudfrĂ„gorna inom det integrationsteoretiska forskningsomrĂ„det har handlat om att förklara vilkakrafter som fĂ„r stater att sammansluta sig i politisk-ekonomiska konstellationer i likhet medEuropeiska Unionen. I början pĂ„ 1990-talet kom en ny vĂ„g av integration att ta fart i Sydamerika,dĂ€r Mercado ComĂșn del Sur (Mercosur) utgör en av de mer framgĂ„ngsrika sammanslutningarna.Denna uppsats har ansatsen att klarlĂ€gga vad som driver stater i Sydamerika till att samarbeta ochingĂ„ avtal inom ramen för dessa politisk-ekonomiska organisationer. DĂ€r jag utifrĂ„n enhegemonisk stabilitetsteori undersöker vilka motiv som ligger till grund för bildandet avMercosur. Analysen omfattar tre olika aspekter som stĂ„r i direkt koppling med det teoretiskaramverket.

KlÀdbranschen Àr prÀglad av lÄnga, vÀrldsomspÀnnande produktionsled vilket gör det intressantoch viktigt att se hur stora, internationella företag arbetar med CSR. Kraven pÄ att företag tarsocialt ansvar ökar samtidigt som företag Àr pÄverkade av sin historia, kultur och specifikaomstÀndigheter som kan pÄverka vad som Àr viktigt för företaget. I denna studie undersöks vadfyra klÀdföretag, H&M, Gap, Uniqlo och Zara, alla frÄn fyra olika lÀnder, vÀljer att betona i sittCSR-arbete. Information publicerad pÄ företagens hemsidor samt rapporter har legat till grundför empiri som analyserats utifrÄn ett teoretiskt ramverk. Den insamlade informationen har stÀlltsmot EU-kommissionens definition av CSR och analyserats utifrÄn teorierna.

Flera Är av skandaler i stora internationella aktiebolag och sviket förtroende pÄ finansmarknaden har tvingat den amerikanska finansmyndigheten att ta till drastiska ÄtgÀrder i form av den nya lagstiftningen Sarbanes-Oxley Act. Innan Ärets slut ska den nya lagen tillÀmpas pÄ svenska bolag..

Exporten har en betydande roll i dagens samhÀlle och verklig pÄverkan pÄ landsbygden och dess framtida möjligheter till överlevnad i ett urbaniserande och teknikfokuserat Sverige. Det Àr dock inte helt enkelt som enskilt, mindre företag att exportera sina produkter. Detta arbete syftar till att lyfta fram framgÄngsfaktorer hos livsmedelsföretag som redan Àr vÀletablerade pÄ den internationella marknaden och som under en tid har bedrivit en framgÄngsrik exportverksamhet. Det Àr en kvalitativ studie och det empiriska materialet Àr baserat pÄ tre semistrukturerade telefonintervjuer med livsmedelsföretag frÄn Halland och SkÄne. Begreppen resurs, nisch och ??Dynamic capabilities?? samt ramverket VRIO har varit viktiga vid analysen.

Syftet med studien var att undersöka vilken inverkan den senaste finanskrisen och de internationella ramverken har haft pÄ de svenska respektive danska bankernas bolÄnerÀntor. Studien efterstrÀvade Àven att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan olika typer av banker samt mellan de korta respektive de lÄnga bolÄnerÀntorna.Författarna valde att anvÀnda sig av en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvÀgagÄngssÀtt. Det genomfördes kvalitativa intervjuer med personer vid ett antal noga utvalda banker för att ge en sÄ bra och detaljerad bild som möjligt av problemomrÄdet. Respondenterna fick stort utrymme att föra sina egna diskussioner för att vidare mynna ut i vÀldefinierade resultat.Resultatet av denna studie visar att svenska och danska banker Àr positivt instÀllda till införandet av de nya bestÀmmelserna och tror att det kommer bidra till en stabilare marknad. Finanskrisen har lett till att bankernas finansieringskostnader har ökat liksom anvÀndandet av rÀnteswappar.

Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mÄl, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges  internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och Äterrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfÀllig för att utlÀsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sÀtt att bedriva utvecklingssamarbete pÄ. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur man inom nÄgra av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tÀnkande kring resultatmÀtning, vad som pÄverkat denna utveckling och vad det har fÄtt för konsekvenser. Slutsatserna Àr att de enskilda organisationerna som ingÄr i denna studie har ökat sin ambition att mÀta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal Är tillbaka och lÀrt sig och utvecklats mycket pÄ omrÄdet. I vilken utstrÀckning de pÄverkats av externa krav i omstÀllningen Àr svÄrt att avgöra, men ökade krav har fÄtt konsekvenser för organisationerna.

Den internationella marknaden skapar ett behov för harmoniserade redovisnings och revisionsregler. Sverige har i mÄngt och mycket anpassat sig till internationella standarder och revisionsplikten Àr en i raden av föremÄl som Àr uppmÀrksammat för en debatt med Svenskt NÀringsliv som företrÀdare. Med anledning av detta har det pÄgÄtt en intensiv debatt om revisionspliktens vara eller icke vara för mindre aktiebolag. Genom att studera vad som hÀnt i England efter avskaffandet av revisionsplikten kunde vi göra jÀmförelser mot Sverige och fÄ en förstÄelse för hur revisionsbyrÄer och deras klienter kan pÄverkas. Vi valde att göra en fallstudie med tre olika kategorier av intressenter för att fÄ deras aspekter samt deras förvÀntningar utifrÄn problemet.

I denna studie analyseras den ryska officiella diskursen om Tjetjenienkonflikten under perioden efter BeslandÄdet 2004. Det ena syftet med studien Àr att undersöka hur de tjetjenska separatisterna framstÀlls i diskursen. Det andra syftet Àr att analysera vilken roll framstÀllningen av separatisterna samt begreppet "kriget mot terrorismen" spelar i den ryska politiken och i agerandet i TjetjenienfrÄgan efter BeslandÄdet. I analysen anvÀnds Laclaus och Mouffes diskursteori samt teorin om den Andra. Resultaten visar att de tjetjenska separatisterna framstÀlls som "internationella terrorister" i diskursen och konstrueras som de Andra i förhÄllande till det ryska folket.

Ett kandidatarbete som undersöker kopplingen mellan stadsodling och hÄllbar utveckling samt internationella exempel och huruvida dessa Àr överförbara till Sverige..

Sverige har sedan kalla kriget genomgÄtt stora förÀndringar pÄ försvarssidan. Detta har lett till en minskad efterfrÄgan av krigsmateriel frÄn försvarsmakten vilket i sin tur har resulterat i ökad export och deltagande i samarbeten rörande utveckling och försÀljning av krigsmateriel. VÄr uppsats fokuserar pÄ alliansfrihetens förenlighet med ovanstÄende utveckling. Uppsatsen bestÄr bl.a. i en diskussion kring begreppsanvÀndningen av alliansfrihet.

Denna uppsats fokuserar FNs generalsekreterare Javier Perez de Cuellar, Boutros Boutros Ghali och Kofi Annans tal i generalförsamlingen. Detta i en studie som diskuterar vilken bild av vÀrldspolitiken eller vÀrldsordningen som presenteras i deras tal. TvÄ tidsperioder fokuseras, tiden efter Kalla krigets slut och tiden efter den 11 september med syftet att diskutera dessa i en analys dÀr modeller och begrepp rörande makt och internationella relationer lyfter talens innebörd till det större sammanhanget. Metod för detta Àr en textanalys med kritisk diskursanalys som vÀgledande verktyg. En viktig tyngdpunkt hamnar med denna metod pÄ vem det Àr som talar/hörs i texten.UtifrÄn generalsekreterarnas tal diskuteras alltsÄ vems bild/bilder av vÀrlden det Àr som kommer fram i de anförande som hÄlls inför generalsförsamlingen och dÀrmed i viss mÄn riktar sig till vÀrldens hela befolkning.

Artilleri anvÀnds dagligen av USA i Afghanistan som en del i stöd till manöverförband genom forceprotection och show of force. Sverige har infört det nya artillerisystemet Archer som Ànnu inte testats internationellt vilket skapar ett behov av att samla in och analysera erfarenheter frÄn internationella insatser med artilleriförband. Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra det svenska pjÀssystemet med system som anvÀnds av andra lÀnder i Afghanistan för att kunna dra slutsatser avgörande vÄrt systems funktionalitet i en internationell kontext. De huvudsakliga slutsatserna sÀger att Archer som system Àr vÀl lÀmpad för en insats i Afghanistan. Archer har möjlighet att lösa mÄnga av de uppgifter som amerikanska artilleriförband har löst i Afghanistan.

Syftet Àr att beskriva och analysera de problem som uppstÄr vid en introducering av internationella redovisningsstandarder och fokus lÀggs pÄ huruvida den kinesiska kulturen inverkar pÄ de problem som den kinesiska redovisningsprofessionen stÀlls inför vid en introducering i Kina. Vidare Àmnar vi analysera anvÀndbarheten av Hofstedes kulturdimensioner, vilka vi baserar vÄr studie pÄ. Vi har med utgÄngspunkt i en abduktiv ansats och ett deskriptivt angreppssÀtt genomfört en kvalitativ studie. Insamlingen av empiri har gjorts med hjÀlp av intervjuer. Vi har utgÄtt frÄn Hofstedes och Grays kulturteorier för att skapa det kulturella perspektiv som vÄrt syfte Àmnar.