Den internationella marknaden skapar behov av enhetliga redovisningssystem och införandet av standarden IAS/IFRS är ett svar på detta behov. De svenska skogsbolagen påverkas av denna harmonisering eftersom de ska redovisa företagets skogstillgångar till marknadsvärde enligt redovisningsstandarden IAS 41 istället för den tidigare värderingen. Denna värdering skapar en del problem och ger effekter både för företagen och dess intressenter. Vi valde att göra en fallstudie i fem skogsbolag för att se hur dessa påverkats av införandet av den nya redovisningsstandarden samt vilka problem detta skapade. Syftet var också att på ett teoretiskt plan belysa hur IAS/IFRS står i relation till nuvarande redovisningsteori.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida historieundervisningen för grundskolans senare år ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en textanalys av vad sex styrdokument på nationell och internationell nivå föreskriver. Skollagen, läroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för läroplanen. Undersökningen utgick från ett perspektiv där historiemedvetande, i bemärkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum.

Med denna uppsats har jag ämnat att undersöka det skifte i popularitet och berömmelse som har skett mellan Diego Rivera och Frida Kahlo, vilka var ett par under stora delar av sina respektive liv. Vid tiden då de verkade var Rivera den mest erkände av de båda, men med 1900-talets senare hälft har Kahlos berömmelse kommit att bli vidsträckt. Detta skifte har jag undersökt genom att studera konstnärernas liv och konstnärskap i ljuset av såväl nationella som internationella omständigheter vid tiden för konstnärernas verkande, och därefter studerat åren som följer deras död. Då har jag återigen tagit hänsyn till internationella såväl som nationella perspektiv, och faktorer såsom stil, politik och kulturella företeelser har undersökts för att klarlägga hur, när och varför detta popularitetsskifte sker..

För att möta de nya förutsättningarna i ett marknadsklimat med allt högre förändringstempo, innebär samarbete en möjlighet för företag att snabbt få tillgång till nödvändig kompetens. Undersökningens syfte var att studera hur företags inlärning i internationella joint venture kan se ut, samt faktorer som påverkar inlärningsprocessen. En fallstudie genomfördes med hjälp av intervjuer på Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Det var Ericssons internationella forskningssamarbete i joint venture företaget Symbian som undersöktes. Genom technology sharing, interaktion mellan joint venture företaget och moderbolaget, rotation av personal och strategisk information försökte Ericsson att föra över kunskap från Symbian till sin egen organisation.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Vår samtid kan i många avseenden karaktäriseras som en global tidsålder vilket vi kan se spår av på flera håll, inte minst inom det högre utbildningssystemet. Flyttar vi fokus från det globala till det nationella kan vi se att svensk högre utbildning under de senaste 20 åren haft klara internationella tendenser, något som bland annat tagit sig uttryck i en expansion av det engelskspråkiga utbildningsutbudet liksom utbildningar med engelskspråkiga benämningar. Denna expansion har skett både i absoluta tal och relativt det övriga utbildningsutbudet, vilket indikerar att det internationella under denna period har fått ökad betydelse. Samtidigt uppstår skillnader i systemet mellan dem som investerar stort i det internationella och dem som inte gör det. Dessa skillnader märks på lärosätesnivå och även på ämnesnivå.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Immaterialrätten består av olika moment, bland annat upphovsrätt, patent samt varumärkesrätt, den här uppsatsen utgör en komparation mellan svensk och amerikansk upphovsrätt. På upphovsrättens område finns en rad olika internationella konventioner, bland annat, Bernkonventionen, TRIPS-avtalet samt WCT. I och med att länder ansluter sig till konventionerna och ratificerar dem i deras lagstiftning blir de också bundna av att följa dem och tillhandahålla de rättsmedel som föreskrivs för att kunna upprätthålla en fungerande upphovsrättslagstiftning. På upphovsrättens område har även EU kommit upp med direktiv, bland annat infosoc-direktivet samt IPRED-direktivet, dessa bygger i huvudsak på de internationella konventionerna.Konventionerna är gjorda av minimibestämmelser vilket innebär att länderna kan ha en hårdare tillämpning än vad som föreskrivs i konventionerna. Minimiskydden är till för att de utvecklingsländer som inte har någon fungerande lagstiftning så att upphovsmannens rätt kan tillvaratas där.Författaren har i en omfattande analys kommit fram till slutsatsen att svensk och amerikansk upphovsrätt är förenliga med de internationella konventioner som de är bundna av, främst TRIPS-avtalet vad gäller tillhandahållande av rättsmedel för att säkerställa att upphovsrätten följs.

Enligt svensk rätt är en förutsättning för att ansökan om kvarstad på ett utländskt fartyg skall beviljas, att det skäligen kan befaras att motparten genom att avvika, skaffa undan egendom eller förfara på annat sätt undandrar sig att betala skulden. Denna så kallade sabotagerisk är ett villkor för att kvarstad på fartyg i internationella rättsförhållanden skall beviljas, vilket framgår av att 4 kap SjöL hänvisar till de allmänna reglerna om kvarstad i 15 kap RB, där sabotagerisken uppställs som villkor.Det har inom den sjörättsliga doktrinen varit en allmän uppfattning att det inte skall krävas någon utförligare utredning om sabotagerisk i det enskilda fallet för att utverka kvarstad på fartyg i internationell trafik. Det förhållandet att kvarstaden avser ett utländskt fartyg som förväntas lämna landet har ansetts tillräckligt, i vart fall om svaranden inte har andra tillgångar i Sverige. Trots att det kan anses vara en etablerad uppfattning har underrätterna i flera avgöranden beslutat i strid mot den. Ett flertal underrättsdomar har inneburit att kvarstad inte beviljats trots att de omständigheter förelegat som tidigare varit tillräckligt för kvarstad.Detta arbete syftar till att undersöka det svenska rättsläget rörande sabotagerisken vid kvarstad på fartyg i internationella förhållanden.

AbstraktStudien ifrågasätter huruvida diskrimineringslagens är tillräcklig eller inte. Internationella granskningsrapporter om diskrimineringssituationen i Sverige har undersökts så väl som rättsfall och forskning i Sverige. I analysen lyfts de argument fram som de internationella granskningsorganen belyst i sina rapporter. Dessa argument behandlas tillsammans med den socialkonstruktivistiska och den intersektionella teorin. Undersökningen har visat att de internationella granskningskommittéerna ser viss betydande diskriminering i samhället.

Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera huruvida det nuvarande nära sambandet mellan redovisning och beskattning kan fortsätta att existera om internationella redovisningsprinciper införlivas i svensk rätt. Vidare kommer olika skatte- och civilrättsliga förslag att analyseras utifrån ett statligt och företagsekonomiskt perspektiv. Våra empiriska studier utgår till stor del utifrån redan befintlig litteratur i ämnet och vår övergripande ansats är därmed deduktiv. Då våra problemformuleringar, och på dem förväntade svar, är väldigt komplexa, så har vi valt ett kvalitativt angreppssätt med personliga intervjuer som metod för insamling av empiri. Vår teoretiska referensram består av principer, lagar, normer och modeller som på något sätt behandlar sambandet mellan redovisning och beskattning.