Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Sammanfattning VÀsentlighetsbedömningen Àr en central del i revisionsprocessen och reglerna kring vÀsentlighet finns sammanfattade i ISA, Internationella revisionsstandarderna. Revisorn skall i det inledande arbetet faststÀlla ett övergripande vÀsentlighetstal. Det Àr upp till den enskilde revisorn att bedöma vilket vÀsentlighetstal som skall gÀlla. Det övergripande vÀsentlighetstalet beskriver det sammanlagda beloppsfel en revisor kan godkÀnna utan att behöva lÀmna en oren revisionsberÀttelse. Bedömningarna kring vÀsentlighetstalet beror slutligen pÄ revisorns egen fingertoppskÀnsla.

Jag har gjort en fallstudie pÄ den matematiska sprÄkstatusen i en gymnasieklass i Sverige. Eleverna som deltagit har fÄtt vÀrdera sprÄkliga variabler av matematikÀmnet samt fÄtt fyra matematikuppgifter att lösa. De har blivit ombedda att beskriva sina tankar skriftligen för att det ska framgÄ vilken terminologi de anvÀnder. Resultatet visar tydligt att elevernas matematiska sprÄk Àr bristfÀlligt och att de som klarar att lösa uppgifterna bÀst ocksÄ anvÀnder den mest korrekta matematiska terminologin, dock utan att sjÀlva inse vikten av detta samband. Teorier inom lingvistiken och psykologin som visar pÄ vikten av att behÀrska sprÄket för att kunna utveckla tanken har en framtrÀdande roll i arbetet, liksom Skolverkets arbete med att hitta förklaringar till svenska elevers allt sÀmre prestationer i TIMSS och andra internationella jÀmförelser av elevers matematikkunskaper..

Internationella studier som till exempel SAS-studien (Sjöberg, 2000) visar pÄ att det hos elever finns stora skillnader mellan attityden till naturvetenskap och andra skolÀmnen men ocksÄ att pojkars och flickors attityder skiljer sig Ät. Denna studies syfte var att kartlÀgga elevers attityder till de naturvetenskapliga Àmnena för att kunna göra en jÀmförelse med tidigare undersökningar. Elever i Ärskurs 5 och 6 fick besvara ett antal frÄgor i form av en enkÀt. KartlÀggningen visar pÄ att flertalet elever anser att naturvetenskap Àr viktigt och nyttigt och att de kommer att ha nytta av sin kunskap i framtiden. Samtidigt vill de flesta inte arbeta inom detta omrÄde nÀr de blir vuxna.

En rapport med internationella mÀtningar frÄn Skolverket (2012) visar att elevers lÀsförmÄga har minskat. Vi tycker oss ha sett ett samband med Skolverkets rapport och vad vi sett under den verksamhetsförlagda utbildning dÀr vi har noterat att det finns mÄnga elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga tvÄ skolors arbetssÀtt med lÀs- och skrivinlÀrning samt deras hantering av misstÀnkta lÀs- och skrivsvÄrigheter för att se om det skiljer sig Ät.I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning omkring lÀs- och skrivinlÀrningens grunder och metoder samt definition, utredning och ÄtgÀrder av lÀs- och skrivsvÄrigheter.Materialet för undersökningen bestÄr av enkÀter till lÀrarna i de bÄda skolorna, observationer samt en intervju. Materialet har granskats med avseende pÄ skillnader mellan skolorna för att se om arbetssÀttet vid lÀs- och skrivinlÀrning och tillvÀgagÄngssÀttet vid hantering av misstÀnkta lÀs- och skrivsvÄrigheter skiljer sig Ät.Resultatet visade att vi kunde se bÄde likheter och skillnader mellan skolorna avseende lÀs- och skrivundervisningen samt att utredningen av lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr densamma pÄ de bÄda skolorna..

Bakgrund: Den internationella handeln och kommunikationen har blivit alltmer vÀrldsomfattande och med detta har kraven ökat pÄ en harmonisering av redovisningsinformation. I Sverige rÄder sedan lÀnge ett starkt samband mellan redovisning och beskattning till skillnad mot vad som rÄder i mÄnga andra lÀnder. Det Àr viktigt att Sverige utformar sina Ärsredovisningar efter internationella standards för att kunna upprÀtthÄlla konkurrenskraften och lÀsvÀnligheten och dÀrmed Àven kunna attrahera utlÀndska intressenter. En förutsÀttning för detta Àr attförÀndra det rÄdandet sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige. Syfte: Att utifrÄn det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige beskriva de alternativ som finns till den rÄdande kopplingen.

Senaste Ärens ökade internationalisering har gjort att antalet stora multinationella företag och koncerner ökat. Följden har blivit ett ökat behov av att kunna göra jÀmförbara tolkningar av finansiella rapporter för bolag i olika lÀnder. Detta har lett till införandet av internationella redovisningsstandarder (IFRS/IAS), som gÀller Àven för svenska koncerner frÄn och med 2005. DÄ lÀnderna historiskt haft olika vÀrderingsprinciper finns risk för konflikt mellan det som varit traditionellt i Sverige, d.v.s. en mer försiktighetsinriktad syn pÄ redovisningen, och matchnings-principen som Àr aktuell för dagens fokus pÄ redovisning till verkligt vÀrde.

I den hÀr uppsatsen behandlar vi frÄgorna om tortyr och frihetsberövande inom folkrÀtten och gör en komparativ analys mellan USA och Storbritannien. BÄda de presenterade staterna Àr medlemmar av internationella och regionala konventioner. VÄra slutsatser visar pÄ bÄde likheter och skillnader. Vad gÀller tortyr sÄ ligger den största skillnaden i att USA tillÄter bevis inhÀmtat med hjÀlp av tortyr sÄ lÀnge de uppfyller vissa kriterier medan Storbritannien tydligt tagit avstÄnd till det. De skillnader vi observerat gÀllande frihetsberövande Àr framför allt att problematiken som möter de brittiska domstolarna Àr mer av en materiell art medan problematiken i USA Àr organisatorisk eller framför allt en frÄga om kompetensfördelning.

Dagens sjuksköterskeutbildning gÄr under akademisk skolning och omvÄrdnad ska enligt lagar och författningar grundas pÄ vetenskapliga metoder och beprövad erfarenhet. För att kunna möta dessa krav fordras att forskning och implementering av forskning kan genomföras i sjuksköterskans dagliga arbete. Forskningsresultat ska vara evidensbaserade och Àr dÀrigenom ett bevis pÄ hög kvalité. Syftet med denna litteraturöversikt och tillika frÄgestÀllningen var att beskriva sjuksköterskors möjlighet till implementering av evidensbaserad omvÄrdnad. Studien omfattas av nio nationella och internationella artiklar dÀr resultatet visade att sjuksköterskans förutsÀttningar för implementering av evidens i omvÄrdnaden underlÀttades av fyra faktorer: stöd och uppmuntran, kunskap, samarbete och tid.

 Fokus i denna uppsats kommer att ligga pÄ de etniska konflikter som fortfarande pÄgÄr mellan de tre folkgrupper och den nya konstitutionen i landet sedan Daytonavtalet undertecknades. Vid krigets slut i Bosnien för ca fjorton Är sedan dÄ landet lÄg i spillror implementerades Daytonavtalet. Daytonavtalets  huvuduppgift var att sluta fred mellan de tre konfliktgrupperna samtidigt se till att landet utvecklas utan att minoriteterna skulle förtryckas. Medan Daytonavtalet lyckades stoppa kriget och uppehÄlla freden misslyckades den med statens sammanhÄllning och upprÀtthÄllning av en fungerande demokrati.Krisen i Bosnien har inte förÀndrats sedan krigets slut, de nationalistiska partierna av samtliga tre folkslag blir valda gÄng pÄ gÄng, fattigdomen Àr fortfarande ett faktum och landet Àr fortfarande beroende av utlÀndsk bistÄnd. Som det ser ut just nu gÄr Bosnien inte en ljus framtid till mötes.?.

EU:s avfallsdirektiv Ă€r det högst styrande dokumentet som reglerar de nationella bestĂ€mmelserna gĂ€llande avfall. Detta genomsyrar bland annat kommunernas avfallsplaner. Tas hĂ€nsyn till plockanalyser, avfallsplan, insamlad mĂ€ngd hushĂ„llsavfall och grovavfall erhĂ„lls en bra överblick pĂ„ var Ă„tgĂ€rder bör vidtas. Studien berör OvanĂ„kers kommuns avfallsarbete med avseende pĂ„ hushĂ„llens avfallsmönster. Även avfall som gĂ„r under producentansvaret har analyserats för att fĂ„ en bĂ€ttre uppfattning om kommunens förhĂ„llande till internationella och nationella lagar.

Bakgrund: En tredjedel av Sveriges befolkning har Äterkommande eller lÄngvarig smÀrta. Sedan 1980-talet har smÀrttillstÄnd blivit vanligare i landet. VÄrdpersonal underskattar och negligerar ofta patienters smÀrta. Syfte: Att belysa hur personer med lÄngvarig smÀrta upplever och hanterar sin situation. Metod: Litteraturöversikt med 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Genom att utbildningsnivÄn och levnadssÀttet i vÄrt samhÀlle förÀndras Àr det viktigt för företag att följa med i samhÀllsutvecklingen, samt att det redan finns en oro i dagens Sverige med den allt ökande konkurrensen frÄn den internationella marknaden. DÀrför Àr det viktigt för ett företag att anvÀnda sig av sina konkurrensfördelar och konkurrensverktyg pÄ ett effektivt sÀtt för att kunna stÄ emot den ökande konkurrensen pÄ marknaden. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur smÄ företag anvÀnder sina konkurrensfördelar gentemot andra företag samt hur smÄ företags anvÀndning av konkurrensverktyg kan beskrivas Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie pÄ ett mindre företag inom smyckesbranschen. För att samla in data genomfördes en intervju med Pearlshop AB. Genom intervjun visade det sig att fallstudieobjektet inte anvÀnde sig av nÄgra specifika strategier för att vara sÄ konkurrens- kraftiga som möjligt pÄ sin marknad.

Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva likheter och skillnader mellan sjuksköterskors anvÀndning av metoder för att lindra smÀrta vid vaccination av barn (0-5 Är) vid BVC i Sverige och internationella sjukhus i Kina, och beskriva vad som pÄverkar sjuksköterskors val av metod.Bakgrund:MÄnga barn upplever vaccination som plÄgsamt. Enkla metoder för god smÀrtlindring finns, men anvÀndningen av metoder Àr begrÀnsad beroende pÄ kulturella aspekter, kunskapsbrist och ointresse.Metod:Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer av Ätta barnsjuksköterskor i Sverige och Kina. Det inspelade materialet transkriberades och analyserades med deskriptiv innehÄllsanalys.Resultat:Sjuksköterskorna anvÀnde sig av en rad olika metoder vid smÀrtlindring som till exempel avledning och Emla. Sjuksköterskans val av metod pÄverkades av arbetsplatsen, sjuksköterskan, barnet och förÀldrarna.Slutsats:Sjuksköterskorna var intresserade av att smÀrtlindra barnet, men metoderna var inte alltid vetenskapligt förankrade. Författarna föreslÄr en utökad spridning av information för förstÄelse och kunskap om smÀrtlindring hos det lilla barnet i samband med vaccination..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..