Följande uppsats analyserar Italiens decentraliseringsprocess och globaliseringen i anknytning till den sicilianska kriminella gruppen, La Cosa Nostra. Ett mönster urskiljs, som tyder på att förflyttandet av makt till de lägre nivåerna i det italienska samhället spelat mindre roll för den kriminella organisationens möjligheter att påverka och skapa sig en central roll i det italienska samhället. Globaliseringen visar däremot ett tydligare mönster på att ha haft en substantiell inverkan på den kriminella aktörens arbete. LCN:s villkor har förbättrats och de kan idag på ett mer självständigt manèer, mot tidigare, agera. Det teoretiska ramverket har hämtats ifrån Risse-Kappens verk ?Bringing Transnational Relations back in?.

En intervjustudie genomfördes på ett urval av åtta kadetter, studerande på Försvarshögskolans taktiskt-operativa officersprogram. Kadetterna hade alla en gemensam bakgrund från grundutbildningen likväl som från en internationell insats. Den semistrukturerade intervjun syftade till att finna de faktorer vilka påverkade dem att söka internationell tjänst och officersutbildning. Resultatet av studien visade att det var en mängd motivationsfaktorer vilka samverkade för att de intervjuade skulle söka internationell tjänst och sedan officersutbildningen. Motivationsfaktorerna kunde delas in i två kategorier, nödvändiga motivationsfaktorer och engagerande motivationsfaktorer.

Karlsson, S., Wallin, O. (2012) Balansens betydelse mellan struktur och frihet för organisationer. En kvalitativ studie beträffande tre ledares uppfattningar om fenomenet. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi.

Syftet med denna uppsats är att presentera bakomliggande orsaker som kan påverka tjänstvilligheten att genomföra internationella militära insatser. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning med fem kategorier människor, som antingen innehar anställning, eller är anhöriga till dem som är anställda av Försvarsmakten. Dessutom har intervjuer med anhöriga genomförts för att få en djupare insikt och förståelse. Resultatet av undersökningen skall svara på vilka faktorer som påverkar tjänstvilligheten, samt därigenom ge förslag på områden där FM och dess uppdragsgivare kan intensifiera arbetet för att göra den internationella miljön mer attraktiv.Utredningen kan ses som ett komplement till Veteransoldatutredningen som genomförts vid Försvarsdepartementet under 2008..

Internationell diversifiering har blivit allt viktigare för investerare. För att kunna göra en riskspridning utifrån utländska kapitalmarknaderna bör dessa inte samvariera perfekt med varandra. På senare år har teknisk utveckling och en globalisering inom företagsvärlden bidragit till en förenklad finansiell marknad för större involvering. Det gör det därför intressant att studera om risken och förutsättningarna för internationell diversifiering förändrats, vilket leder till frågeställningen Hur nyttan av internationell diversifiering påverkats för en investerare på Stockholmsbörsen?  Har det blivit svårare att finna marknader med låg korrelation för risk reducering?Uppsatsen syftar till att undersöka hur korrelationen mellan ett antal index i världen har förändrats mellan två tidsperioder, och om detta medfört högre risker för investeringar.

Uppsatsen syftar till att diskutera motivationsfaktorer som utgör grund för officeren att delta eller attinte delta i internationell tjänst i förband. Behovsparametrar utvecklade från Maslow, Hertzberg ochMcClelland utgör grund för studien av det empiriska underlaget. Genom enkätundersökningundersöks 155 officerare, en grupp vid FHS Stabsprogram och en grupp bestående av kompanilagfrån tre armébrigader. Undersökningen svarar på vilken betydelse motivationsparametrar har förställningstagandet och vilka förändringar som efterfrågas för att motivera officerare att delta iinternationell tjänst i förband. Undersökningen bekräftar inte vissa resultat av tidigare forskn ing.Undersökningen visar att armén har en klart högre grad av villighet att delta i internationell tjänst ochatt bara en tredjedel av de år 2002 blivande majorerna och örlogskaptenerna avser delta i internationellaenheter.

Att med militära medel försvara vårt rike då det föreligger ett hot mot vår direkta existens kräver ingen större motivering. Inte heller att soldater stupar i samband med detta. Men med en ny försvarspolitik lämnar vi det fokus som legat på det nationella försvaret. Nu är vi med andra premisser och försvara något som inte akut berör vår egen existens och därav är det inte lika självklart med förluster. I samband med deltagandet i internationell tjänst har Sverige lidit förluster och nu senast i Afghanistan.

Systemo?vervakning har blivit en stor del av fo?retags IT-strukturer eftersom fo?retag fo?rlitar sig mer och mer pa? en va?lfungerande och ho?gt presterande IT- struktur. Na?r det sker problem i fo?retags IT-strukturer sa? kra?vs det att de lo?ses under relativt kort tid. Fo?r att hitta problemet sa? kra?vs det en ma?ngd olika system som skall underla?tta arbetet fo?r ma?nniskor som arbetar med systemo?vervakning och underha?ll av IT-strukturer.Fo?r att tolka och bearbeta all den information som en IT-struktur tillhandaha?ller sa? kra?vs det system vars uppgift a?r att hja?lpa ma?nniskor att tolka den enorma ma?ngd data en IT-struktur genererar.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur attityder avseende internationell tjänstgöring ochutbildningen av officerare har förändrats och anpassats till det framtida kravet på internationellaåtaganden. Utifrån syfte och problemformulering skulle uppsatsen ge svar på om officerens attitydoch vilja att tjänstgöra internationellt förändrats och om utbildningen av officerare på bästa sätthar anpassats till den utökade uppgiften att bidra till fred och säkerhet i omvärlden. Inledningsvishar den utveckling som skett sedan 1989 av Försvarsmaktens internationella uppgifter beskrivits.Därefter har en översiktlig bild av viljan och synen på internationell tjänst bland officerarebeskrivits. Detta har kompletterats med Officersförbundets syn på internationell tjänst.Avslutningsvis har en analys gjorts av det insamlade materialet där de huvudsakliga slutsatserna äratt Försvarsmakten tidigt måste analysera vilka kompetens- och utbildningsbehov som finns för attmatcha den utökade internationaliseringen som i framtiden kommer att krävas av Försvarsmakten.Detta för att implementera behoven i utbildningen av officerare så att kompetensgapet mellanpersonal och uppgifter inte skall öka..

Oskuldsnormen är ett begrepp som står för att bevara sin oskuld fram till äktenskapet och är ett överordnad värde inom hederstraditioner. Vissa motsägelser och föreställningar har kretsat kring strukturen av mödomshinnan. I denna studie ville man undersöka svenska gymnasieelevers attityd till oskuldsnormen och sambandet mellan mödomshinnans struktur. Deltagarna bestod av 93 gymnasieelever i åldrarna 17-21. En enkätundersökning genomfördes, där attityden till oskuldskraven och föräldrars förväntningar på oskuldsnormen tillfrågades även kunskapsnivån om mödomshinnans struktur.

Underordningen av kvinnor som grupp har på global nivå länge varit en fråga som stått i skuggan av traditionella politiska frågor. Sedan 1979 har det dock funnits en kvinnokonvention stadgad av FN, CEDAW, som har som mål att genom internationell lagstiftning garantera kvinnor samma rättigheter som män på alla områden av det offentliga livet. Ändå finns det många indikationer som visar att kvinnor fortfarande inte i praktiken har samma möjligheter som män. Syftet med denna uppsats är att definiera de punkter som är bristfälliga med CEDAW och som därmed utgör ett hinder för uppluckringen av de patriarkala strukturerna, och lägga fram The Mexico City Policy som ett exempel på sådana hinder i internationell politik. Vidare är syftet även att med hjälp av radikalfeministisk teori argumentera för varför man bör ta i beaktande diskriminering av kvinnor även i den privata sfären.

En legering mellan gammalt och nytt - mellan dåtid och framtid. En legering mellan en befintlig brutalistisk struktur och en ny amorf struktur. Ett möte mellan betong och glas och stål.Kvarteret Domherren som inrymmer Arkitekturskolan är på väg att förändras. Skolan ska flytta till nya lokaler och kvar blir ett omdebatterat hus. Denna betongbyggnad bevaras och genomgår en urban remix - studentbostäder, kontor och publika verksamheter flyttar in i de gamla undervisningslokalerna.

Sammanfattning:Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen är viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla både en yttre och inre struktur. Trots att struktur är ett vanligt arbetsområde för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att främja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmänpsykiatrin i ett svenskt län intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. All data från intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema ? Aktivitet förutsätter struktur.

Denna studie undersöker hur non-refoulement-principen upprätthålls inom internationell asylrätt jämfört med det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS) och närmare bestämt Asylprocedurdirektivet. Via en redogörelse för non-refoulement-principens position i internationell asylrätt och dess eventuella status som jus cogens har jag sedan analyserat i vilken utsträckning principen upprätthålls i Asylprocedurdirektivet. Genom att granska olika bestämmelser i Asylprocedurdirektivet samt tittat på rättigheter i asylprocessen har jag i mina slutsatser kommit fram till att non-refoulement-principen inte respekteras fullständigt i Asylprocedurdirektivet. Begränsade rättigheter under asylprocessen och bestämmelser om exempelvis ?säkra länder? riskerar att resultera i refoulement för den enskilde asylsökande..

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ?mjuk makt?. Mjuk makt är en relativt ny term som myntades av statsvetaren Joseph Nye år 1990. Sedan dess har detta nya begrepp förändrat hur vi ser på internationell makt. Genom användandet av attraktion och lockelse använder sig stater av mjuk makt för att få inflytande.