Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur svenska koncerner går tillväga för att samordna ekonomistyrning i en internationell miljö. Studien utgår från fallstudier av tre internationella koncerner, Scania, Sony Ericsson och Tetra Pak. Den teoretiska referensramen har tre hörn; organisatoriska synsätt gällande struktur, ekonomiska processer så som budgetering och rapportering, samt informella processer rörande kultur och kommunikation. Studiens empiri består av primär- och sekundärdata vilket lämnats av respondenterna från våra tre fallföretag.I resultatet har det framkommit att om en organisation ska kunna arbeta med en samordnad ekonomistyrning måste de informella processer samspela väl med de formella processerna..

Finansiell information är att anses som värderelevant om den kan användas av intressenter i deras värderingsbeslut. Ett värderelevant tal bör således påverka ett företags marknadsvärde. Utifrån Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens värde från resultatet för att på så sätt undersöka goodwillkomponentens värderelevans. Vi finner att värderelevansen hos de undersökta variablerna försämrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gällande redovisning av goodwill inte gett resultat..

SammanfattningBakgrund: I och med Gro Harlem Bruntlands rapport "Our common future", som skrevs i mitten av åttiotalet, fick hållbarhetsfrågan ett uppsving och trots att det nu har gått mer än 25 år är ämnet fortfarande högaktuellt. Det finns ett stort behov av att göra samhället hållbart och det är av allmänt intresse att vi åstadkommer förändringar. Här har företagen och den offentliga sektorn en viktig roll och hållbarhetsredovisningen är ett verktyg att nå detta mål.Problem: I Sveriges kommuner är det idag väldigt stor variation på hur och om man hållbarhetsredovisar. Enligt FAR, branschorganisationen för revisorer och rådgivare, är kvaliteten på rapporterna dessutom långt ifrån tillfredsställande. Att upprätta hållbarhetsredovisning är inte lätt eftersom rapporten ska sammanställa ett flertal olika dimensioner.

Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen. Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning. Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management. Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.

Uppsatsen undersöker vilken betydelse begreppet ekonomisk nationalism kan tillskrivas för förståelsen av den svenska handelspolitikens utformning. För att undersöka detta kartläggs såväl förekomsten av olika handelshinder som i vilken utsträckning den nationella identiteten har präglat svenska makthavares sätt att argumentera då handelspolitiska frågor har diskuterats. Det valda sättet att studera ekonomisk nationalism kan ses som en kritik mot de tidigare tolkningar som gjorts av begreppet. Resultatet av studien tyder på att det går att påvisa en viss förekomst av ekonomisk nationalism inom den svenska handelspolitiken, men att vissa skillnader finns mellan den tidigare och den nuvarande regeringens sätt att argumentera..

Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen fo?rser sina intressenter med den information dessa beho?ver fo?r sitt beslutsfattande. Fo?r att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek bo?rjade BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4.

Immateriella tillgångar är i de flesta företag till mängden fler än de materiella tillgångarna. Därför har intresset för de immateriella tillgångarna ökat i dagens samhälle. Företag kan antingen välja mellan att aktivera eller kostnadsföra de immateriella tillgångarna. Aktivering innebär att den immateriella tillgången bokförs som en tillgång i balansräkningen. En avskrivning görs årligen över nyttjandeperioden.

Den internationella rätten utgörs av mellanstatliga samarbeten mellan suveräna stater på olika områden. De suveräna staterna har exklusiv behörighet att lagstifta inom sina territorier och således har ingen annan stat rätt att stifta lagar som blir gällande på en annans stats territorium. Denna exklusiva rätt till självbestämmande benämns territorialitetsprincipen. På den internationella skatterättens område innebär territorialitetsprincipen att en stat har rätt att beskatta all inkomst som har ett samband med den staten. Detta görs genom att obegränsat skattskyldiga beskattas för all sin inkomst oavsett var den uppstått och begränsat skattskyldiga beskattas endast för den inkomst som uppkommit i den staten.Då en självständig stat överlämnar en del av sin suveränitet till ett sådant internationellt samarbete som till exempel EG utgör, splittras det i internationell rätt vedertagna territorialitetsbegreppet eftersom den exklusiva lagstiftningskompetensen i viss mån måste delas med EG: s lagstiftande makt.

Våra internationella insatser är resurskrävande. Logistikföreträdare har uppgifter före,under och efter en insats. Har vi tillräckligt många logistikofficerare med rätt kvalitet föratt tillgodose framtida behov?Syftet med denna uppsats är att undersöka om utbildningen av logistikofficerare är rätt,dvs. om den är utformad för att Sverige ska kunna fullfölja de logistiskakraven/direktiven.

De senaste åren har flödet av regler, normer och praxis inom redovisningen ökatlavinartat och det finns inte minsta tillstymmelse till avmattning. Särskilt har influenserfrån den internationella normgivningen varit starkt påverkande. Bokföringsnämnden(BFN) arbetar just nu med ett projekt som innebär en förenkling av redovisningsreglerna,bland annat i samarbete med Skatteverket (SKV). Genom att ta fram samlade regelverkför fyra kategorier av företag hoppas nämnden att redovisningen ska bli mindreavancerad och tydligare för bolagen. Först ut ändrades reglerna för enskilda näringsidkaresom omsätter högst tre miljoner kronor årligen.

Intresset för att redovisa hållbarhetsinformation har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Denna redovisning fick till att börja med följa med som en bilaga till den årliga finansiella redovisningen. När det sedan blev allt vanligare med denna sorts redovisning, och redogörelserna dessutom tenderade att öka i omfattning, började man separera det som man idag kallar för hållbarhetsredovisning från den finansiella redovisningen. Trots att det fortfarande är en relativt liten andel företag som upprättar hållbarhetsredovisningar runt om i världen, så har det blivit en vanlig standard bland många stora internationella företag. Granskning av hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt fenomen och det är endast en handfull svenska företag som låter granska sina hållbarhetsredovisningar.

Syftet med examensarbetet är att få en ökad insikt i diskussionen som förs bland internationella författare angående krigsdrabbade barn. Litteraturen presenteras ämnesvis och läsaren får möta de ämnen som författarna för fram. De diskuterar frågor kring barnsoldater, vilka olika effekter krig har på barn och hur dessa ska avhjälpas. Författarna ger även exempel på preventiva insatser och handlingsprogram i efterkrigstid och hänvisar genomgående till internationell rätt. Arbetet genomförs som en litteraturstudie och genom en slags innehållsanalys jämförs författarnas olika åsikter.

Föreliggande arbete är en redovisning av en attitydundersökning som gjordes 2010, gällande gymnasieelevers uppfattning om i vilken grad de nationella proven är rättvisa. Studien visade att eleverna överlag var positiva till proven både gällande det proven mätte samt bedömningen av proven. Vissa oregelbundenheter som bröt mönstret kunde dock påvisas. Slutsatsen blev att elevernas upplevelse av rättvisegraden är viktig för provens existensberättigande samt att central, från lärare och elever distanserad, rättning och bedömning av proven är eftersträvansvärd..

En studie i hur man kan arrangera, spela in och mixa slagverk i rollen som trumset. Artisten Nasimiyu Murumbas andra album Dig Deep innehåller en låt med trumset, Raise Your Arrow. Övriga har slagverk som täcker upp funktioner som trumsetet har. Processen beskrivs ur producentperspektiv med redovisning av arrangemang och analys av Raise Your Arrow samt tre av albumets övriga låtar, Free Ones, Dig Deep samt The Biggest Drum. Dessa analyseras från tre utgångspunkter: arrangemangmässig, konstnärlig och teknisk.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att sammanställa de olika tolkningsmetoderna samt att rangordna vilken dignitet de har i relation till varandra. Arbetet beskriver hur den något komplexa processen för avtalstolkning går till samt vilka principer domstolen måste rätta sig efter. Jag kan numera fastställa att även om utgångspunkten vid all avtalstolkning är den gemensamma partsavsikten krävs det ofta andra tolkningsmetoder för att komma fram till en lösning på konflikten eftersom det i praktiken är förenat med mycket svårigheter att försöka finna en gemensam partsavsikt. Arbetet omfattar även en jämförelse med internationell avtalstolkning eftersom vi lever i en allt mer globaliserad värld och det är så pass vanligt förekommande med internationella avtal att man inte kan bortse från den betydelse som andra länders avtalstolkning kan ha för svenska avtalsparter..