Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur attityder avseende internationell tjÀnstgöring ochutbildningen av officerare har förÀndrats och anpassats till det framtida kravet pÄ internationellaÄtaganden. UtifrÄn syfte och problemformulering skulle uppsatsen ge svar pÄ om officerens attitydoch vilja att tjÀnstgöra internationellt förÀndrats och om utbildningen av officerare pÄ bÀsta sÀtthar anpassats till den utökade uppgiften att bidra till fred och sÀkerhet i omvÀrlden. Inledningsvishar den utveckling som skett sedan 1989 av Försvarsmaktens internationella uppgifter beskrivits.DÀrefter har en översiktlig bild av viljan och synen pÄ internationell tjÀnst bland officerarebeskrivits. Detta har kompletterats med Officersförbundets syn pÄ internationell tjÀnst.Avslutningsvis har en analys gjorts av det insamlade materialet dÀr de huvudsakliga slutsatserna Àratt Försvarsmakten tidigt mÄste analysera vilka kompetens- och utbildningsbehov som finns för attmatcha den utökade internationaliseringen som i framtiden kommer att krÀvas av Försvarsmakten.Detta för att implementera behoven i utbildningen av officerare sÄ att kompetensgapet mellanpersonal och uppgifter inte skall öka..

Underordningen av kvinnor som grupp har pĂ„ global nivĂ„ lĂ€nge varit en frĂ„ga som stĂ„tt i skuggan av traditionella politiska frĂ„gor. Sedan 1979 har det dock funnits en kvinnokonvention stadgad av FN, CEDAW, som har som mĂ„l att genom internationell lagstiftning garantera kvinnor samma rĂ€ttigheter som mĂ€n pĂ„ alla omrĂ„den av det offentliga livet. ÄndĂ„ finns det mĂ„nga indikationer som visar att kvinnor fortfarande inte i praktiken har samma möjligheter som mĂ€n. Syftet med denna uppsats Ă€r att definiera de punkter som Ă€r bristfĂ€lliga med CEDAW och som dĂ€rmed utgör ett hinder för uppluckringen av de patriarkala strukturerna, och lĂ€gga fram The Mexico City Policy som ett exempel pĂ„ sĂ„dana hinder i internationell politik. Vidare Ă€r syftet Ă€ven att med hjĂ€lp av radikalfeministisk teori argumentera för varför man bör ta i beaktande diskriminering av kvinnor Ă€ven i den privata sfĂ€ren.

Vi startade vÄrt examensarbete efter en förelÀsning pÄ Malmö Högskola, HÀlsa & SamhÀlle (2010-01-22), rörande genusfrÄgor kopplat till socialt arbete. HÀr vÀcktes vÄrt intresse för anvÀndningen av manliga förebilder som en insats till pojkar med olika problematik. Vi ville undersöka vilka förestÀllningar socialarbetare har om begreppet manliga förebilder, kopplat till socialt arbete med ungdomar, och detta blev sÄledes Àven vÄr frÄgestÀllning. VÄr avsikt har alltsÄ varit att söka en förstÄelse för begreppet, vilka egenskaper Àr efterstrÀvande hos den ?goda manliga förebilden?.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Denna studie undersöker hur non-refoulement-principen upprÀtthÄlls inom internationell asylrÀtt jÀmfört med det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS) och nÀrmare bestÀmt Asylprocedurdirektivet. Via en redogörelse för non-refoulement-principens position i internationell asylrÀtt och dess eventuella status som jus cogens har jag sedan analyserat i vilken utstrÀckning principen upprÀtthÄlls i Asylprocedurdirektivet. Genom att granska olika bestÀmmelser i Asylprocedurdirektivet samt tittat pÄ rÀttigheter i asylprocessen har jag i mina slutsatser kommit fram till att non-refoulement-principen inte respekteras fullstÀndigt i Asylprocedurdirektivet. BegrÀnsade rÀttigheter under asylprocessen och bestÀmmelser om exempelvis ?sÀkra lÀnder? riskerar att resultera i refoulement för den enskilde asylsökande..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka begreppet ?mjuk makt?. Mjuk makt Àr en relativt ny term som myntades av statsvetaren Joseph Nye Är 1990. Sedan dess har detta nya begrepp förÀndrat hur vi ser pÄ internationell makt. Genom anvÀndandet av attraktion och lockelse anvÀnder sig stater av mjuk makt för att fÄ inflytande.

Informationsoperationer utgör idag en allt viktigare del i svenska internationella uppdrag. Inom informationsoperationer sorterar funktionerna Psykologiska operationer (psyops) och Civil-MilitÀr samverkan (CIMIC). Enligt grundsynen för informationsoperationer skall CIMIC utgöra en stödfunktion Ät psyops under internationella insatser. Dock Àr inte samarbetet mellan parterna nÀrmare preciserat och beskrivet i Försvarsmaktens dokumentation. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur funktionen psyops inom Försvarsmakten kan stöttas av stödfunktionen CIMIC vid en internationell insats.För att uppnÄ syftets ambition anvÀnder uppsatsen sig av en deskriptiv metod i syfte att empiriskt beskriva funktionernas karaktÀrer och egenskaper.

Det jag har gjort Àr att jÀmföra innehÄllet i fyra lÀroböcker i SamhÀllskunskap A för gymnasiet. För att uppnÄ det syftet har en komparativ metod anvÀnts. Det omrÄde som har valts Àr politik. Inom politikomrÄdet Àr det politiska ideologier och partier, det svenska statsskicket och internationell politik vilka varit föremÄl för mitt intresse. Min ambition var att se hur de lyckades uppfylla fyra utvalda kursmÄl för SamhÀllskunskap A.

Syftet med denna studie Àr att analytiskt granska och undersöka de legala aspekter som uppstÄtt i samband med kriget mot terrorismen. Bush-administrationens juridiska argumentation kring praktikerna indefinite detentions och enhanced interrogation techniques stÄr i fokus. Genom att anvÀnda en juridisk metod undersöks det huruvida argumentationen Àr förenlig med internationell rÀtt för att faststÀlla praktikernas legala status. Vidare utrönas det genom detta förfarande huruvida praktikerna kan uppnÄ en juridisk kodifiering internationellt och pÄ sÀtt bringa ett paradigmskifte av rÀttfÀrdiga metoder inom den moderna krigsföringen. Den juridiska analysen pÄvisar att praktikerna ej Àr förenliga med internationell rÀtt och strider mot regleringar inom bÄde den humanitÀra rÀtten och mÀnskliga rÀttigheter. Slutsatsen Àr att den amerikanska juridiska argumentationen av indefinite detentions och enhanced interrogation techniques ej kan uppnÄ nÄgon juridisk kodifiering internationellt och sÄledes ej heller bringa nÄgot paradigmskifte av rÀttfÀrdiga metoder inom den moderna krigsföringen..

Art.39 Àr grindvakten som inleder kapitel VII i FN-stadgan och tröskeln vid vilken sÀkerhetsrÄdet gÄr frÄn att vara ett multilateralt organ till ett globalt verkstÀllande organ. Konceptet ?threat to the peace? Àr det bredaste, otydligaste och viktigaste begreppet i art.39 FN-stadgan. Genom att framstÀlla de centrala förutsÀttningarna för tillÀmpningen av art. 40-42, öppnar art.

Samarbetsformen joint venture Àr inte rÀttsligt definierat i svensk rÀtt. Joint venture betraktas dock i allmÀnhet som enkla bolag.FrÄgan uppkommer hur resultatfördelning skall ske enligt gÀllande rÀtt mellan bolagsmÀnnen inom joint venture som bedrivs i form av enkelt bolag.Enligt 4 kap. 1 § BL kan bolagsmÀnnen genom dispositiv reglering fritt avtala om hur resultatfördelningen mellan dem skall se ut. Avtal kan ingÄs muntligt, skriftligt eller genom konkludent handlande. Om resultatfördelning inte avtalats gÀller att resultatet skall fördelas lika mellan bolagsmÀnnen, detta enligt 4 kap.

Under det senaste decenniet har den sÀkerhetspolitiska situationen i Europa Àndrats.Försvarsmakten har dÀrmed tvingats att anpassa sig efter situationen för att svara mot dekrav som den nya sÀkerhetspolitiska bilden stÀller. En del av denna anpassning Àr en ökadfokusering pÄ internationell verksamhet vilket innebÀr att den militÀra professionen mÄsteÀndra sig pÄ ett antal punkter. Ett faktum Àr att inte alla officerare har genomfört eninternationell insats och dÀrmed pÄverkats av den miljö och verksamhet som dÀr ingÄr.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om officerarna med eller utan internationelltjÀnstgöring har olika instÀllning till ett antal aspekter runt försvarsmakten, dess roll ochverksamhet, som till del kan kopplas till professionsbegreppet. Uppsatsens empiri byggerpÄ tvÄ grupper officerare varav endast individerna i den ena har genomfört internationelltjÀnst. Insamlingsmetoden har varit i enkÀtform.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nÀtverksarbetet inom socialtjÀnsten upplevdes ur ett brukarperspektiv i en medelstor kommun i Sverige. I den studerade kommunen anvÀndes nÀtverksarbete som en insats för barn och ungdomar aktuella inom socialtjÀnsten. NÀtverksarbetet innebar en samverkan mellan de privata och de professionella aktörerna för att uppnÄ hÄllbara lösningar för ungdomarna och deras familjer. Studien genomfördes kvalitativt via Ätta intervjuer med förÀldrar till barn och ungdomar aktuella inom socialtjÀnsten dÀr nÀtverksarbetet hade genomförts som en insats. I resultatredovisningen och analysen har systemteori och de salutogena perspektivets tre begrepp; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt empowerment anvÀnds.

Medelsvensson sÄg bojkottlapparna pÄ Konsum, ANC-galan och Olof Palmes brandtal. Det fanns ocksÄ svenskar som med livet som insats tog aktiv del i kampen. För Filter berÀttar tvÄ av dem för första gÄngen sin historia.OvanstÄende Àr ingressen till mitt reportage om Sveriges engagemang i Sydafrikas befrielsekamp under apartheidtiden..

The aim of this study was to look into why children receive the interventions contact person and contact family. This was done by studying case-files. The main questions were:-       How common is it that there are reasons for the intervention linked to parents and which are the most common?-       How common is it that there are reasons for the intervention and problems linked to children and which are the most common?-       Is there any indication of connections between reasons, age, gender or type of intervention? If so, what are the connections?The main results of this study were that most of the children lived with a single mother, often with a weak social network, and in need of relief. It was more common that reasons were linked to children then parents and the most common reasons indicated a need for an extra adult.