Den hÀr studien analyserar de olika genusaspekterna av lÀrare och mellanstadieelevers interaktion i klassrummet samt lÀrarens sÀtt att undervisa. Studien visar hur ofta och pÄ vilket sÀtt lÀraren ger uppmÀrksamhet till pojkar eller flickor samt hur ofta och pÄ vilket sÀtt pojkar eller flickor ger uppmÀrksamhet till lÀraren under lektionen. Studien kategoriserar ocksÄ lÀrarens olika sÀtt att ge respons till elevernas svar under lektionen. Datamaterial i undersökningen har samlats in via klassrumsobservation som gjordes i en Ärskurs fyra med hjÀlp av videoinspelning. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och blivit analyserat med metoder som samtalsanalys, observationsschema och lÀrarens riktningsgivare.

Antag att tvÄ parter i tvÄ olika EU-stater gör affÀrer med varandra. En bank med sÀte i Frankrike ingÄr ett avtal rörande förvaltning av kapital Ät en klient med hemvist i Spanien. Parterna kommer sedermera överens om att eventuella tvister med anknytning till huvudavtalet ska prövas exklusivt av domstol i Luxemburg för det fall klienten vÀcker talan. DÀrutöver anges i avtalet att banken ska behÄlla sin rÀtt att vÀcka talan vid varje annan behörig domstol. Parterna har dÀrmed ingÄtt ett prorogationsavtal som ger banken ett ?större urval? av behöriga domstolar.

Studien analyserar om bestĂ€mmelserna angĂ„ende Landsbygdsutveckling i strandnĂ€ra lĂ€ge (LIS) i miljöbalken kan vara ett hot mot naturvĂ€rden och allemansrĂ€tt, i och med möjligheterna till strandskyddsdispens bestĂ€mmelserna ger. Även bakgrunden till LIS i form av internationell forskning tas upp. En summering av vad en oansvarig planering av strandomrĂ„den kan fĂ„ för konsekvenser för naturvĂ€rden har gjorts, dĂ€r försĂ€mrade förutsĂ€ttningar för biologisk mĂ„ngfald Ă€r en av dessa. En GIS-analys av tvĂ„ fallstudieomrĂ„den lĂ€ngs med DalĂ€lven i södra GĂ€vleborgs lĂ€n genomfördes för att analysera hur stor del av strĂ€nderna som inte Ă€r tillgĂ€ngliga att vistas pĂ„ för allmĂ€nheten och för att se om och vilka skyddsomrĂ„den för naturvĂ€rden, skyddsvĂ€rda naturomrĂ„den och riksintressen för naturvĂ„rd som finns i fallstudieomrĂ„dena. Resultatet av GIS-analysen redovisades i kartor.

   Tröjbom, C. (2009) En karlÀggning av stödjande miljöer för att frÀmja hÀlsa för Àldre mÀnniskor i Sverige Högskolan i GÀvle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Abstrakt Denna surveystudie genomfördes from slutet av 2008 tom början av 2009 och urvalet var Sveriges kommuner (N=290). Syftet var att undersöka och kartlÀgga hÀlsofrÀmjande insatser för Àldre i Sverige för att ta reda pÄ vad olika kommuner vÀljer att kommunicera ut vad det gÀller att bidra till stödjande miljöer för mÄlgruppen. MÄlgruppen var Àldre mÀnniskor som i första hand inte har nÄgon beviljad insats. För att ta reda pÄ detta genomfördes en kartlÀggning av samtliga kommuner i Sverige via Internet samt dokumentanalys som metod.

Bakgrund: I september 2003 beslutade IASBs styrelse att organisationen ska utveckla sÀrskilda standarder som Àr lÀmpliga att anvÀndas av smÄ och medelstora företag dÄ de tar fram sina finansiella rapporter. UtgÄngspunkterna i undersökningen Àr att IASB utgör en internationell institution som i huvudsak formas av sina största intressenters behov och att reglering av redovisning kan ses som en politisk process. Syfte: att ge en beskrivning av orsaker till och mÄlen med IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag. Syftet Àr vidare att utreda om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid IASBs harmonisering av internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag. Metod: För att uppnÄ syftet har en dokumentundersökning genomförts dÀr empirin i första hand bestÄr av vetenskapliga artiklar samt annat publicerat material som direkt eller indirekt berör IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag.

Med erfarenhet frÄn lÀrarutbildningen har vi utvecklat ett intresse för friluftsliv. Inom slöjdundervisningen skulle det kunna finnas fler inslag av utomhuspedagogik och denna studie belyser om utomhuspedagogiken kan tillföra slöjdÀmnet nÄgonting. Utomhuspedagogik Àr ett ungt utbildningsomrÄde och i likhet med slöjd finns det ganska lite forskning inom omrÄdet. BÄde utomhuspedagogiken och slöjdÀmnet har karaktÀristiska kvalitéer och hÀr framhÀvs bland annat att lÀra sig i verklighetsförankrade situationer, vÀxelverkan mellan teori och praktik och att de Àr utprÀglat kommunikativa. Inom bÄde utomhuspedagogiken och slöjden berikas eleverna av sinnliga upplevelser samt fysisk aktivitet vilket pÄverkar vÄrt vÀlmÄende positivt.

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i begreppen motivation och prestation kopplat till en mÄl-och resultatstyrd skola. Syftet med studien Àr att belysa hur lÀrare arbetar för att motivera eleverna i skolan samt vilka redskap de har till sin hjÀlp. Vidare vill vi ocksÄ lyfta fram hur lÀrare uppfattar att skolans resultatstyrda mÄl pÄverkar elevers motivation och förmÄga att prestera. Som grund för studien ligger en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer med fyra verksamma lÀrare har gett oss empiriskt material.Resultatet visar att det finns ett flertal faktorer inom skolan som pÄverkar elevens studiemotivation. Dessa faktorer tycks lÀrare vara medvetna om och det verkar vidare som om lÀrare arbetar med hÀnsyn till dessa.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en ökad förstÄelse för hur företag inom den svenska metallbranschen prissÀkrar sig mot de volatila metallpriserna pÄ marknaden och vilka hedgingstrategier dessa företag föredrar att anvÀnda sig utav. Vi har ocksÄ förhoppning att det slutgiltiga arbetet ska kunna tjÀna som underlag för fortsatta studier inom samma omrÄde.Med hjÀlp av att telefonintervjua ledande personer i företag som sysslar med metallhandel fÄr vi en bild av hur riskhanteringen gentemot de volatila metallpriserna gÄr till ute pÄ marknaden. De svaren vi fÄr försöker vi sedan analysera med hjÀlp av teorier som vi tagit del av via bÄde svensk och internationell litteratur som berör omrÄdet.Av företagen som ingÄr i denna uppsats visade sig prisriskerna bemötas mer aktivt i de företag med större omsÀttning Àn i de företag med mindre omsÀttning. Vi tror att detta frÀmst beror pÄ att de mindre företagen inte besitter samma kunskap pÄ omrÄdet som de större. Ett annat argument vi mötte var att man istÀllet för att se till sig sjÀlv som företag anpassade sig till de övriga företagen inom samma bransch..

PÄ operativ och högre taktisk ledningsnivÄ inom den svenska Försvarsmakten anvÀndsidag ledningssystemet Sweccis, Swedish Command and Control Information System.Detta system kan anvÀndas till planering och genomförande av insatser inom riketsgrÀnser. Sweccis samlar ett antal funktioner, exempelvis en kartfunktion, ettgeografiskt informationssystem, en logistik-funktioner och en portal förinformationsspridning, i ett system. Till skillnad frÄn tidigare system som anvÀnts förledning pÄ högre nivÄ inom Försvarsmakten Àr Sweccis ackrediterat för att hanteraHemlig/Secret-information.Sweccis syftar till att möjliggöra funktionen ledning pÄ operativ och högre taktisknivÄ, i enlighet med de doktriner som Sverige idag anvÀnder. MÄlet Àr att samordnafysiska faktorer, exempelvis vÄra arméförband, för att genomföra aktiviteter som skallleda till effekter hos motstÄndaren. Dessa effekter skall sedan kunna utvÀrderas för attanvÀndas som grund för ett kommande genomförande tillsammans med yttre faktorer,sÄ som en ny uppgift frÄn en högre chef.

En bransch som har varit vida omtalad och omskriven i media de senaste Ären har varit den svenska modebranschen. Svenska modeföretag som lyckas pÄ den svenska marknaden mÀrker dock snabbt att den Àr begrÀnsad . I jakt pÄ större lönsamhet vÀljer de att expandera sin verksamhet utomlands. Svenska modeföretag vÀljer oftast att först expandera sin verksamhet och lansera sina varumÀrken i de skandinaviska grannlÀnderna, Storbritannien samt Holland. Efter nÄgra Ärs erfarenhet av export vÀnder de sedan ofta blickarna mot USA och den enorma potential den marknaden har.

Sedan ett antal Är hÄller Försvarsmakten pÄ att utveckla Försvarsmaktens Arkitektur och Försvarsmaktens Arkitekturramverk. Försvarsmaktens Arkitekturramverk skall vara ett stöd och styrning för Förvarsmaktens förÀndring och vidareutveckling, bÄde nationellt och internationellt, samt spegla version 3 av NATO Architecture Framework. Ett försvarssystem vilket Àr utvecklat och anvÀnds vid internationella insatser idag Àr Internationella Korvettstyrkan.OförstÄelse för nÀr, var och hur ett arkitekturramverk skall anvÀndas gÄr att identifiera inom Försvarsmakten. Ett sÀtt, för att bringa förstÄelse för vad ett arkitekturramverk innebÀr, Àr att studera dess nytta. Denna uppsats har till syfte att visa pÄ eventuell nytta med NATO Architecture Framework utifrÄn Internationella Korvettstyrkan.

Syfte:Att kartlÀgga vilka skillnader som föreligger mellan IASCs standards och RedovisningsrÄdets rekommendationer samt att faststÀlla i vilken utstrÀckning dessa förklaras av svensk lagstiftning eller av andra faktorer. Metod:Först har en empirisk undersökning i form av en dokumentstudie genomförts under vilken skillnader identifierats och grunden lagts för fortsatt undersökning av orsakerna till dessa. Sedan har en kvalitativ studie av skillnaderna genomförts, understödd av en dokumentstudie, under vilken förklaringsfaktorerna framkommit och faststÀllts.Slutsatser: Vi finner att svensk lagstiftning inte förklarar alla de skillnader som föreligger mellan de bÄda regelverken. Ett tiotal övriga faktorer Àr troliga förklaringsfaktorer; av vilka de mest framtrÀdande Àr sambandet mellan redovisning och beskattning, förekomsten av ett redovisningsteoretiskt ramverk, försiktighets- och matchningsprincipen, principen om rÀttvisande bild samt principen om öppenhet i finansiella rapporter..

Vi gör en jÀmförelse av tvÄ teorier som bÄda behandlar hanteringen av etniska konflikter i plurala samhÀllen. Dessa tvÄ teorier - Consociational Democracy och Transversal Politics, Àr varandras motsatser och har bÄda implementerats i etniskt splittrade samhÀllen. Consociational Democracy som föresprÄkar mellanetnisk interaktion, har tillÀmpats i bland annat Bosnien- Hercegovina. Transversal Politics, som har tillÀmpats i Rwanda, förordar istÀllet icke-etniska politiska plattformer. BÄda dessa lÀnder upplevde etniska rensningar under 90-talet, och har sedan dess prÀglats av försonings- och demokratiseringsprocesser med stor internationell nÀrvaro.

I den hÀr uppsatsen görs en kvalitativ samtalsanalytisk analys av sammanlagt Ätta narrativer. Dessa Àr hÀmtade ur intervjuer med en lÀrare och en elev vid Cirkus Cirkörs dÄvarande utbildning Cirkuspiloterna - en internationell utbildning dÀr lÀrare och elever ofta inte hade ett gemensamt sprÄk att mötas i. Syftet med analysen Àr att synliggöra likheter och skillnader mellan hur lÀraren och eleven berÀttar berÀttelser om hÀndelser som har att göra med den sprÄkliga situationen pÄ skolan - vilken funktion berÀttelserna har i respektive intervju, samt vilka attityder till sprÄksituationen som speglas i narrativerna. Analysen visar att lÀraren, till skillnad frÄn eleven, verkar ha en fÀrdig berÀttelserepertoar och att berÀttelserna fungerar som exempel i lÀrarens argumentation. För eleven verkar istÀllet berÀttelserna utgöra en resurs att resonera sig fram till svar pÄ intervjufrÄgorna, och elevens berÀttelser ger ett intryck av att födas i ögonblicket snarare Àn att vara en del av ett etablerat berÀttande.

Familjehemsplaceringar Àr en viktig insats i den sociala barnavÄrden. EfterfrÄgan pÄ familjehem Àr stor medan svÄrigheterna att rekrytera nya familjehem ökar. Synen pÄ familjehemsvÄrden har förÀndrats frÄn att ha varit ett permanent ersÀttningshem till att bli ett kompletterande hem för barnet. Detta innebÀr att det placerade barnet skall uppmuntras till att ha kontakt och umgÀnge med de biologiska förÀldrarna och mÄlet Àr att barnet skall flytta hem. Detta innebÀr att fosterförÀldrarna skall samarbeta med barnets biologiska förÀldrar.